Föräldraskapet ingen tävling!


Sysselsättning: danslärare, doula (stödjer mamman under graviditet, förlossning och när barnet är nyfött) och psykologistudent

Ekonomiskt och socialt stöd från i samhället, t ex i form av föräldrapeng och barnomsorg, antas påverka hur många barn vi får och hur vi lägger upp föräldraskapet. Flera sydeuropeiska länder däribland Spanien har sjunkande födslotal och högre antal kejsarsnitt än Sverige. År 2006 var antalet barn per kvinna i Sverige 1,85, i Spanien var motsvarande siffra bara 1,38 barn. Sverige lyfts ofta fram som ett modelland för barnafödande och föräldraskap. Kvinnors deltagande i arbetslivet antas bl a påverka barnafödandet positivt. Det är mycket möjligt. Men fler barn är inte automatiskt detsamma som att Sverige löst ekvationen för hur barn ska födas och växa upp på bästa sätt.

Jag och min son Frans möter Sofia och hennes son Adahy för en pratstund i förmiddagssolen. Sofia är engagerad i frivilligorganisationer som verkar för att sätta värde på det arbete kvinnor utför i och med att de är gravida, föder barn och är mammor. Kvinnor ska respekteras för sina val som kvinnor, under graviditet, förlossning och i rollen som mamma. Den respekten är långtifrån självklar vare sig i Sverige eller i Spanien.

I Sverige ska allt vara jämställt. Sofia har nyligen sett ett uttalande av Socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin: ”Ett jämlikt Sverige där både män och kvinnor, både kan föda barn, ha barn och också kunna arbeta – det finns inget viktigare för att bygga upp ett jämlikt samhälle”. Sofia tror att båda föräldrarna är viktiga men speciellt mamman de första åren. Hon ska vara närvarande både fysiskt och mentalt redan under graviditeten, inte enbart fokusera på sitt ”vanliga” yrkesliv. Hon måste få vara aktiv i moderskapet och känna närheten till barnet. Pappans roll i början är mest att stödja mamman så att hon, om nödvändigt, kan sitta och amma 24 timmar om dygnet. Hon ska inte störas av den yttre världen utan helt få gå upp i barnet. Jämställdhet där båda ska utföra samma typ av arbete är inte viktig tycker Sofia, mer att dela på ansvaret är viktigt. ”Pappor måste inte kunna amma eller föda barn. Det är viktigare att vi hjälps åt på det vi är bäst på.”

Sofia menar att barnets första 3-4 år är helt avgörande för hur barnet blir när det blir äldre. ”Om barnet alltid parkeras någon annanstans, som på dagis/förskola, skapar det en annan känsla hos barnet än om det känner att det så länge det vill får vara nära föräldrarna och i början framför allt mamman.” Under tiden vi pratar kryper Adahy upp i Sofias famn och hon ammar honom. Omvärldens reaktioner, ”Ojojoj, ta inte upp barnet i famnen när det gråter” eller ”om du låter honom kommer han amma tills han är arton”, finner hon mest tröttsamma. Om grundbehoven inte tillfredsställs när barnet är litet blir det till en brist hela livet menar hon.

Vi kommer in på amning, ett laddat ämne. Sofia tycker att om det går och mamman är bekväm, ska hon amma så länge hon vill. Modersmjölk är det bästa för barnet. Däremot om mamman inte mår bra av att amma, inte känner sig bekväm, ska hon inte känna sig tvingad. Det är ingen tävling.
De grupper hon är engagerad i har funnits ett tag i bl a Latinamerika och Spanien men mest på internet. Det handlar om att föräldrar stöttar varandra i det alternativa föräldraskapet. Det är som en stam föräldrarna och barnen tillhör med värderingar som bitvis är annorlunda än samhällets normer. Barnen får vara nära sina föräldrar och behöver inte skolas in tidigt på dagis/skola. Hon och hennes väninna har startat en lokal grupp där mammor och barn träffas öga mot öga med andra familjer. De ger varandra stöd och hjälp i vardagen. I Spanien finns ingen motsvarighet till de mammagrupper som ofta ordnas av barnavårdscentralerna i Sverige. De kan fungera som en väg in i moderskapet, ett stöd för mamman och bidra till att hon känner sig mindre ensam. Att ha någonstans att utbyta tankar och funderingar och diskutera olika aspekter av livet med en liten bebis liksom senare kring barnets utveckling, uppfostran, är för de flesta föräldrar ovärderligt. Det är nu ibland så många som 15 mammor som kommer till gruppmötena i Marbella. De stöttar varandra i sin syn att föräldraskapet ska få ske på föräldrarnas och barnens villkor. Respekt för barnets grundbehov och egen rytm är ett krav, där ingår bl a amning, att ha barnet nära, samsova, lyssna på barnet ”…istället för att göra dem till världens medelpunkt eller parkera dem på dagis, låta dem vara en del av våra liv. Alla alternativ passar inte för alla familjer, men att veta om barnets grundbehov av närhet och kärlek är viktigt.”
Att få bekräftelse som nybliven förälder är avgörande för att känna sig tillräcklig. Varför är vi så kritiska till andra i deras föräldraroll? Som nybliven förälder är man under lupp och får kritik och råd. Det är detsamma i Spanien som i Sverige.

Kvinnans makt över sin kropp borde vara självklar. Det är den inte år 2010. Vi har ett liv, vi blir föräldrar och är det för resten av livet. Vi konstaterar att samhället, det svenska och det spanska, försöker fösa in oss i fack. Vi ska bete oss som samhället vill gentemot det som är det viktigaste vi har, våra egna barn. Vi ska t ex alla helst sätta dem på dagis för att gå ut och jobba. Varför ska alla vilja samma sak? Det är bitvis vad Sofias arbete handlar om.
Sofia pratar om respekterad förlossning. En förlossning ska gärna vara så naturlig som möjligt. Men hon poängterar att det inte är sämre att föda på sjukhus än hemma.

Sofias fick lära sig av sina föräldrar att tänka kritiskt. ”Jag ifrågasätter alltid allt i livet, annars går man blint. Det är farligt. Det är enklast att göra som andra men man måste alltid ifrågasätta.”

”Jag vill ha nära kontakt med mitt barn. Dagens samhälle är till för de vuxna. Alla kan inte ha med barnen på jobbet men vi måste inte parkera dem någonstans på dagarna.” ”Det är viktigt att komma ihåg att ha barn handlar om att prioritera på ett visst sätt i nuet, inte med fokus på vad som är om två år. I Sverige är det viktigt att vara en bra förälder – men bra likställs med att vara som alla andra…”

Sverige enligt Sofia
Bra: Mer möjligheter för mamman och barnet, som föräldrapeng, mammagrupper och barnomsorg.

Dåligt: Jämställdhet som inte är jämställdhet. Svenska kvinnor tror att jobb är vägen till jämställdhet. Att vara hemma med barn innebär att kvinnan är förtryckt. Kvinnor tror att det är farligt att vara beroende och behövande. Föräldrarna parkerar barnen på dagis och låter stat och skola uppfostra dem medan de går ut och jobbar. Föräldrar ansvarar inte för sina barn, de är en produkt av samhället. för Svenska föräldrar saknar modet att göra fria val.

Spanien enligt Sofia
Bra: Mindre jämställdhetsfokus. Att vara hemma med barn anses inte misslyckat.
Dåligt: Mindre stöd till föräldrar. Föräldraledighet 16 v. Små bebisar sätts på dagis, svårare att amma då.
Gruppens hemsida:
www.criarconelcorazon.org

Vi får rösta men inte välja hur vi föder barn
Emelie Andersson Adamovic, 36 år. Familj: Aleksandar, 35 och deras barn: Inez, 8 år, Frans 4 år och Carl 1 år.

Det kan debatteras i oändlighet. För mig är och har alltid svaret varit givet. Kvinnor ska få välja att föda barn på det sätt de vill. Vi är alla individer, vi förtjänar alla respekt för vår kropp. En bra naturlig förlossning kräver kvinnans totala närvaro. Hur ska hon få den om hon i själva verket tvingats till naturlig förlossning och själv önskade kejsarsnitt? Respekten för att vi är olika är avgörande. Sofia har rätt när hon poängterar att var och en måste mötas med respekt för de val de gör. Vi har bitvis olika syn på föräldraskap hon och jag. Men båda bör respekteras. Det finns de som vill leva i ett med naturen och det finns de som anser att barnafödande ska vara lika moderniserat som annat i samhället. För mig är det självklart. Vi drar inte ut tänder med ett snöre och en het potatis som bedövning. Vi åker inte häst och droska. Vi skickar inte flaskpost utan bär telefonen i fickan och kan ringa när vi vill. Det råder stor ojämlikhet mellan män och kvinnor inom vården. Många gånger får män en bättre mer kostsam behandling än kvinnor. Den diskussionen finns det inte plats för här men VALET och MAKTEN över vår egen kropp, den anser jag inte att någon kvinna i modern tid ska bli berövad, men det blir de varje dag, i u-länder som i i-länder.

Den sekt som ser till att den naturliga förlossningen till varje pris hyllas och kejsarsnitt utan medicinska grunder (såsom odiskutabel konkret medicinsk risk för komplikation) så gärna förkastas är obegriplig i modern tid. Vi gör så många val där vi tar ställning till risk i förhållande till vinning. Varför tros inte kvinnor själva kunna bedöma om det negativa de ser med en naturlig förlossning väger tyngre än de risker de medvetet tar med ett planerat självvalt kejsarsnitt? Hur kan det vara så att kvinnor idag i Sverige kan nekas kejsarsnitt trots att de uttryckligen i flera samtal med vårdpersonal fortsätter vädja om att slippa föda naturligt? Det är fullständigt omänskligt och oacceptabelt.

Med mitt yngsta barn kunde jag välja kejsarsnitt. Efteråt hade jag inga av de komplikationer jag haft efter mina två naturliga förlossningar. Det var första gången jag kunde gå runt själv och ta hand om mitt nyfödda barn. Det var en obeskrivlig lycka och lättnad för mig.

Födslotal/Antal barn per kvinna (2006):
Sverige: 1,85
Spanien: 1,38
Fakta: Sofia Nikander, 25 år. Familj: Sonen Adahy, 3 år.
 

Av Emelie Andersson Adamovic

Dela

Kanske gillar du även

© 2009-2019 En Sueco – Norrbom Marketing.
Designed and developed by yummp.

Sök på En Sueco

Planerat underhållsarbete: Lördagen den 5 augusti 2023 från kl. 08.00 kommer det att göras uppdateringar på ensueco.com. Under tiden som underhållsarbetet utförs kommer sidan att vara otillgänglig och detsamma gäller för En Suecos app. En Sueco ber om överseende med detta.