Insekter – snart på en tallrik nära dig
Det talas om det mer och mer men för oss i västvärlden kan det kännas främmande. På många platser i världen är det dock inga konstigheter alls. Det handlar om att äta insekter. Så nyligen som 1 januari fastställdes det i EU-lagstiftningen att insekter nu är med på listan över tillåtna livsmedel inom EU. Men är vi redo för detta eller ser vi det bara som äckligt?
Att äta insekter är sett till hela världen ingenting nytt. Enligt Monsanto äter redan 80 procent av världens befolkning insekter av någon form. De som har rest i bland annat Asien och Sydamerika har onekligen stött på t ex friterade gräshoppor som knapriga snacks och i takt med klimatförändringarna så har det i vår del av världen, i allt större utsträckning, börjat sneglas på insekter som proteinkälla i stället för t ex nötkött. Att få proteiner från insekter i stället för från betande nötkreatur sägs minska våra matvanors effekt på klimatet betydligt. Men utöver det skulle det även kunna ha en positiv påverkan på utmaningarna med att efterfrågan på mat ökar. Uppskattningsvis kommer världens befolkningsmängd uppgå till 9 miljarder år 2050 vilket kommer medföra att produktionen av mat måste öka med 70 procent för att möta behovet. En lösning att möta denna enorma ökning på efterfrågan av mat skulle kunna vara att införa insekter på matsedeln även i västvärlden.
En noga studerad lösning på problemet med växthusgaser i samband med den produktion av livsmedel som vi i Europa känner i dag är att förvandla avfall till näringsrik föda. Här blir insekter ännu mer intressanta då dessa kan födas upp på t ex matavfall. I denna aspekt har det tittats på bland annat syrsor, gräshoppor och mjölmaskar. Men också t ex puppor av svart soldatfluga skulle kunna vara en möjlig proteinkälla för oss människor, även om det först och främst talas om just svart soldatfluga som proteinkälla till mer hållbart djurfoder till djur som senare hamnar på våra tallrikar som kött.
Det som är intressant med insekter som proteinkälla till människoföda är att det är just hållbart. Insekter kräver, när de föds upp på matavfall, mindre resurser än t ex nötkreatur, gris och kyckling. Att föda upp insekter kräver dessutom betydligt mindre vatten än t ex uppfödning av kyckling; med vanlig matavfallsfuktighet krävs det inte mer än 30 liter vatten att föda upp ett ton insekter jämfört med samma mängd kyckling, som kräver 9 500 liter vatten. Insekter är alltså billiga att föda upp, de tar också liten plats och så har de dessutom kortare levnadstid, så det skulle onekligen vara resurseffektivt jämfört med traditionell köttproduktion som källa för protein.
Att använda insekter som proteinkälla kan kännas främmande men bland annat det amerikanska företaget Exo är redan känt för sina proteinbars, med protein från endast syrsor, som torkats och därefter malts. Och i de siffror som Exo presenterar framgår att de syrsorna som de använder sig av till proteinpulver till sina bars består av dubbelt så mycket protein jämfört med samma mängd nötkött. Dessutom innehåller syrsorna 20 procent mer kalcium än mjölk.
Och i Europa ligger insekterna redan på tallrikarna. På den världsberömda danska restaurangen Noma har det länge pågått ett projekt, ihop med Nordic Food Lab, med syfte att införa insekter på tallrikarna. De inblandade i projektet har rest land och rike runt för att studera bland annat ursprungsbefolkningens matvanor i Australien och Afrika, och på så sätt lärt sig mer om insekter som livsmedel. Tillbaka från sina resor har de tagit med sig kunskaperna har de experimenterat med maträtter tillagade av insekter. I deras arbete har de även undersökt hur dessa maträtter mottas av testsmakare. Vad de har kunnat konstatera är att maträtterna får väldigt bra respons så länge råvaran (insekterna) inte serveras i sin ursprungliga form. Dock är dessa insektsmaträtter ännu inte med på menyn till allmänheten.
Insekter till allmänheten hittas i stället redan nu i Schweiz, närmare bestämt i matbutikskedjan Coop. Schweiz ändrade nämligen sina livsmedelslagar i maj 2017 och tillåter sedan dess livsmedel baserade på tre sorters insekter: gräshoppor, syrsor och mjölmaskar, vilket Coop var snabba med att dra nytta av. Så besöker du Schweiz kan du fritt välja mellan t ex mjölmaskbullar eller -burgare. För andra insektsprodukter kan man besöka den svenska webbplatsen bugburger.se där det hittas länkar till både fröknäckebröd från Kafka berikat med proteinmjöl av syrsor samt Crics choklad, också den med tillsatt syrsa.
Och det är just så det troligtvis kommer att gå till i vår del av världen när insekter presenteras som livsmedel – att vi inte kommer att njuta av friterade gräshoppor utan i stället äta det i en form som vi känner igen – som burgare, bars, proteinpulver eller liknande.
Insekter är en hållbar proteinkälla och även om diskussionen om insekter på tallriken går långsamt kan vi i och med den nya EU-lagstiftningen förvänta oss insektsprotein i innehållsförteckningarna samt på innovativa restaurangers menyer. Det som det handlar mest om är att vi måste ändra vår inställning till insekter.
Källor: BBC, The Gardian, World Economic Forum, yle.fi, noma.dk, exo.com, bugburger.se
