Fakta och myter om vildsvin

 

Svaret på detta är nej; vildsvin är normalt inte farliga. Tvärtom. Vildsvin är skygga djur som ofta håller sig undan människor. Enda undantaget är situationer vari de känner sig hotade, om de är skadade i samband jakt eller om man skulle ha sådan otur att man skulle komma för nära en vildsvinssugga och hennes kultingar. Sådana situationer är som tur är lätta att undvika och vildsvinens vanliga reaktion när människor kommer nära är att fly.
På en del platser längs Costa del Sol, t ex i Estepona har enstaka vildsvinsflockar dock fått till vana att besöka matbutikernas tomma parkeringsplatser i skymningen samt i gryningen. I jakten på mat har dessa vildsvin kommit att förlora en del av deras naturliga skygghet för människor varför man bör vara försiktigare och mer varsam när det gäller dessa djur. Men trots detta har jag inte hört om en enda som ska ha attackerats av vildsvin på Costa del Sol, men det finns flera rapporterade fall från andra länder i Europa.

 

Vildsvin är stora och ett vuxet djur kan väga upp till 100 kg, men det har hänt att hanar kan väga uppåt hela 200 kg, och då pratar vi om formidabla svin! Detta i kombination med hanens skräckinjagande betar och det faktum att den kan ta sig fram i en hastighet på 50 km/h gör att det inte råder några tvivel kring att det handlar om stora djur, som kan göra skada. Även om en attack på en människa inte är en realistisk och egentlig fara så kan det vara en bra idé att hålla hunden kopplad, även i skogsområden. Vid en attack, eller närmare bestämt ett motangrepp, från ett vildsvin har en hund med all sannolikhet inte en chans.
Trots vildsvinets storlek blir faktiskt tamgrisen ofta större än vildsvinet, men tamgrisen har inte vildsvinets ”vilda gener” kvar och är långt ifrån lika snabb som vildsvinet.

 

På frågan om vildsvin gör skada är svaret både ja och nej. Egentligen handlar det inte om några större eller betydande skador men vildsvin älskar att böka i jorden och på marker i sin jakt på någonting ätbart. Detta kan man ofta se spår av i form av stora gropar. Dessvärre sker inte detta bara i skog och natur utan ibland även på odlad mark, till böndernas förtret, då det många gånger förstör marken och skördarna varför bönderna måste bearbeta jorden igen. Men detta utgör egentligt inte något egentligt stort problem då vildsvin normalt undviker öppna landskap där det inte finns buskar och träd som de kan gömma sig i om de skulle ana fara.

 

Vildsvinens fortplantningsförmåga är god och hålls inte bestånden inom kontroll kan antalet snabbt öka kraftigt. En enda sugga kan få flera kullar under loppet av bara ett år, speciellt om tillgången till föda är hög liksom att klimatet är bra. Som regel får en vildsvinssugga 6-8 kultingar men det händer att en sugga får en kull på upp till 10 kultingar.

 

Tas det en närmare titt på vildsvinens fortplantnings- och anpassningsförmåga är Sverige ett bra exempel. År 1987 uppskattades antalet vildsvin i den svenska naturen uppgå till ca 500 exemplar. Bara 30 år senare, år 2017, sköts 100 000 vildsvin i jaktsammanhang! Efter att ha återintroducerats för jakt har vildsvinet blivit ett vanligt djur i den svenska faunan.
Under stenåldern fanns det vildsvin i både Sverige, Norge och Danmark, och i dag har även Norge ett starkt bestånd, även om det är långt ifrån det i Sverige. I övriga Europa finns vildsvin i de flesta länder och beståndet i Tyskland är särskilt högt.
I Danmark har man också fått besök at vildsvin många gånger då djur inte skiljer mellan politiska landsgränser. Dock har det bestämts att vildsvin i naturen ska skjutas då man är rädd för att vildsvin kan smitta grisfarmarna med svinpest.
Precis som tamgrisen kan vildsvin nämligen sprida sjukdomar, vilket när det sker oftast sker i områden där populationen blivit för stor. Svininfluensa, afrikansk svinpest och japansk hjärninflammation är bara några av de många sjukdomar som registrerats hos vildsvin, men risken att smitta ska överföras till människor är normalt mycket liten då människor sällan spenderar tid nära vildsvin.

 

Vildsvin finns även i norra Afrika, i hela Asien samt i Japan. Från Sydostasien har det rapporteras om begränsade epidemier av japansk hjärnhinneinflammation, som i enskilda fall har kunnat spåras till vildsvin, som kommit i kontakt med tamgrisar på landet som sedan överfört smittan till människor. Även i Nordamerika, Australien samt på Nya Zeeland finns det i dag vildsvin efter att de introducerats av människan. Så oavsett var man befinner sig i världen är chansen att det finns vildsvin i naturen stor, så det finns ingen orsak till att vara rädd mer rädd för dem på Costa del Sol än någon annan stans i världen.

 

Nu tar jag också tillfället i akt att rekommendera vildsvin på menyn. Köttet innehåller väsentligt lägre fetthalt än tamgrisens fläskkött, det är en aning mörkare i färgen och så har det en karaktäristisk smak av vilt, vilket ger köttet en speciell karaktär.
Vildsvin jagas ofta i vårt närområde och på grund av det finns det många slaktare som säljer eller kan ta in vildsvinskött. Vildsvinskött är inte heller speciellt dyrt och till och med Carrefour har vanligtvis vildsvinskött i sortimentet, även om det alltid säljs marinerat i vacuumförpackningar.
Vildsvinskött är gott att grilla men har det marinerats kan det vara svårt att känna den karaktäristiska smaken.
Så nästa gång du är hos din spanska slaktare för att köpa en fläskstek eller för någonting gott att grilla, be om ”jabalí”. Och varför inte känna dig som Asterix (eller kanske mer som Obelix) och byt ut skräcken över att ha vildsvin i närområdet mot beundran och glädje.

 

Personligen tycker jag om att ibland få en glimt av ett vildsvin på väg till jobbet liksom att jag tycker om att veta att det ligger några färska vildsvinskotletter och väntar på att grillas när jag kommer hem.