2019 är en viktig milstolpe i den svenska historien på Costa del Sol, Svenska Skolan i Fuengirola firar nämligen 50 år! Jubilaren firades den 27 september i skolan i Fuengirola, där föreningsmedlemmar, personal och särskilda inbjudna närvarade vid invigningsceremonin av skolan 50-åriga historia – skolans historiska vägg. Denna vägg tar en med på en resa från när första idén till skolan planterades till i dag, när skolan fortsätter att sprudla av liv, lärande och engagemang. Vid invigningen serverades goda snittar och dryck.

svensk skole samlet

Svenska Skolan Costa del Sol i dag, på Avenida Acapulco, med många glada elever.

 
Svenska Skolans historia i Fuengirola började 1969 och är i dag en av de äldsta institutionerna på Costa del Sol. Initiativtagarna var de två svenska kvinnorna Anne Palmers och Åsa Hvid-Hansen, som själva bodde på kusten med sina familjer. Då båda hade barn i skolåldern letade de efter ett modernt skolalternativ till barnen och Anne Palmers kom på idén med att starta en svensk utlandsskola med ekonomiskt stöd från svenska staten och dåvarande skolöverstyrelsen. Åsa Hvid-Hansen å sin sida hade de lokala kontakterna som behövdes. När minimikravet om minst tolv elever uppfylldes startades skolan, med tre lärare, höstterminen 1969 och bara efter några veckor uppgick antalet elever till 70 barn, och fler lärare anställdes.
 
Skolans första lokaler låg i en liten villa på det som då hette Carretera de Cádiz, N340, som i dag är Avenida Ramon och Cajal, i närheten av floden som delar Los Boliches och Fuengirola. Men med den något oväntade elevtillströmningen blev villan snart för liten och efter en del sökande hittades en ny skolbyggnad i Villa Isabel, som låg på samma gata men längre in mot Fuengirola. Flytten till Villa Isabel skedde direkt efter skolavslutningen 1972 och alla hjälpte till. Varje elev tog sin egen stol och promenerade längs grusstigen som gick parallellt med landsvägen till den nya byggnaden. Sedan gick de tillbaka för att två och två bära borden, ett efter ett. Samtidigt flyttade rektorn skolmaterial och annat som kunde packas i hans herrgårdsvagn, som han körde fram och tillbaka mellan den gamla och den nya skolbyggnaden.
 
När skolan började hösten 1972 uppgick elevantalet till 200 barn och på bara tre år hade skolan blivit Sveriges största utlandsskola!
 

svensk skole gammel

Villa Isabel sedd från Avenida Ramon y Cajal.

 
I takt med att skolan växte uppkom behovet av högstadie- och gymnasieundervisning, varför ett samarbete med Hermods korrespondensskola i Malmö startades i slutet av 1970-talet med. Hermods gjorde det möjligt för barn runt om i världen att på egen hand läsa högstadie- och gymnasieåren.
 
Skolan har sedan fortsatt med mellan 160-200 elever för att i slutet av 1990-talet passera 200 elever. Nu förvärvades ett hyreskontrakt med grannbyggnaden – Villa Mercedes, dit förskola och lågstadium flyttades. Under den senare delen av 1990-talet fick skolan dessutom behörighet för eget gymnasium och godkändes av de spanska myndigheterna och Junta de Andalucía. För att bära gymnasiet startades det som skolan i dag är så känd för, nämligen sin Gäststudentverksamhet, som erbjuder elever i Sverige att gå ett utbytesår på Svenska Skolan i Fuengirola.

svensk skole gammel samlet

Skolans elever då, på baksidan av Villa Isabel

 

Under mer än 30 år var Villa Isabel skolans huvudbyggnad men 2007 var det ett faktum att byggnaden blivit för liten. Flytten gick till Avenida Acapulco i Los Boliches, i Norska Skolans tidigare lokaler, och innan dess var hyresgästen St. Anthony’s College.

Och här blomstrar så denna 50 åring i dag. Varje höst startar en ny skara barn, lite nervösa över att ta steget in i skolvärlden, och varje vår kastar en skara studenter sina vita mössor högt i luften, redo att ta steget ut i livet efter gymnasiet.
 
Stort grattis önskar En Sueco 50-årsjubilaren Svenska Skolan Costa del Sol!

Han kom med en rycksäck och några mynt I fickan. I dag har han 20 anställda och en ny rekordomsättning. Steffen Hansen är historien om företaget Solaga.

Och Solaga är historien om Steffen Hansen och hans lilla idé som fick tas genom eld och vatten för att bli en skandinavisk framgångshistoria på Costa del Sol.
 
Han föll för staden, stadslivet och de gamla husen. Inte minst de fina, gamla bostäderna. De som hade bra läge, var snyggt möblerade och hade terrass eller altan med utsikt. Den unge Steffen Hansen förvånades över att inte fler utlänningar hittat till Málaga. Hans förvåning ledde till tanken om att hyra ut de fina lägenheterna i Málaga. En idé som för tio år sedan presenterades som MalagaCityBreak.

”På den tiden fanns det ingen på marknaden för bostadsuthyrning. Det låter bra att säga att jag var ’first mover’ men jag hade inte blivit avundsjuk om någon tagit det steget före mig”, säger Steffen Hansen, som aldrig glömmer hur tufft det var i början när företaget startades.

En nästan hopplös idé

Han hade precis så att det räckte till insatsen i företaget och jobbet att få in bostäder till uthyrningsportföljen, samt även kunder till att hyra dem, var så tuff att han inte kunde ta ut lön på flera månader.

”Jag var en enmansarmé som kämpade för ett projekt som ibland såg hopplöst ut. Jag städade, checkade in gäster och vaknade mitt i natten om gästerna hade akuta problem. Men jag hade ingen plan B. Jag hade viljan och jag trodde på projektet”, förklarar Steffen Hansen, som sjösatte sitt projekt precis innan finanskrisen bröt ut och dessutom innan Málaga blivit så känd som staden är i dag.
 
Steffen Hansen trodde inte bara på Málaga utan även på de möjligheter som internet skapade för bostadsuthyrning i andra europeiska storstäder. Därför blev MalagaCityBreak ganska snart GlobalCityBreak. Det gick okej, men inte mer än så.

”Det blir direkt en annan sak om man hyr ut semesterbostäder via internet. Men å andra sidan är det svårt att göra skillnad för både uthyrare och hyresgäst. Fokus försvinner och det blir snabbt rörigt bland priser och bokningar så snart flera personer hyr samma bostad”, förklarar Steffen Hansen, som för fem år sedan lyckade få sitt företag på rätt spår.

Framgång med lokalt tänk

Málaga började nämligen sprudla, fler började se idén med att hyra ut sina bostäder till pengastarka utländska turister och Steffen Hansens ihärdiga arbete online började ge resultat.

”Vi gick tillbaka till där vi började och riktade allt fokus på Málaga stad. Och vi gjorde det vid exakt rätt tidpunkt och utan att kompromissa med våra värderingar”, berättar entreprenören, som ursprungligen kommer Danmark, och han fortsätter: ”Vi hade bara bostäder med hög standard, med bra läge samt med terrass eller altan med utsikt, och dessutom är vår servicenivå gentemot både uthyraren och hyresgästen lika hög. Det är här som vi differentierar oss från andra och det är därför som vi är framgångsrika.”
 
Det kanske låter som om det skulle vara dyrt men enligt Steffen Hansen får kunderna riktigt mycket för pengarna. Och då det i kartoteket finns bostäder i alla storlekar så finns det alltså bostäder till olika priser. Faktum är att Solaga i dag har exklusivitet på uthyrningen av 60 bostäder i Málaga stad och 10-15 nya bostäder är på väg in.
 
”Exklusivitet säkrar ett starkt engagemang mellan oss och uthyrarna. Vår erfarenhet visar tydligt att det ger bäst resultat för alla. Det är lite underligt kanske, för det är tvärtemot fastighetsmarknaden, där nästan alla objekt till salu kan ses hos flera mäklare”, säger Steffen Hansen, som i dag har 16 personer i sin arbetsgrupp. Bara på avdelningen för ”Support and Booking” sitter fyra personer och så är det sex personer som arbetar med ”House Keeping”, dvs. städning och iordningsställande av semesterbostäder inför att nästa gäst ankommer.
 
”Med tiden har vi blivit många men det behöver vi vara för att hålla nivån uppe samt för att expandera”, berättar Steffen Hansen, och just expansion är årets största utmaning för Solaga.

Vill vara en stor pojke

I dag har företaget bara ett tiotal bostäder i Fuengirola- och Marbellaområdena. Men Solaga har nu så stor efterfrågan på bostäder i dessa områden att nu, under året, etablerat sig även där.

”Vi har viljan och potentialen att utvecklas. Och vi tror också på att vi med vårt koncept och våra värderingar kan bli en stor spelare på Costa del Sol”, berättar Steffen Hansen, som inte tvekar med att upprepa att hans företag är på jakt efter bostäder att hyra ut på sträckan mellan Fuengirola och Marbella/San Pedro.
 
”Om det bara finns en liten potential i din bostad så är det bra att veta att vi förr lyckats göra en gul ankunge till en vacker svan. Ofta kan man komma långt med bara lite och vi samt vår inredningsarkitekt finns här för att ge dig rådgivning, om det finns potential i din fastighet”, lovar Steffen Hansen, som gärna spenderar några timmar med nya, potentiella bostadsuthyrare. Han lovar också en tydlig prognos på uthyrnings- och inkomstpotentialen på den nya bostaden. Faktiskt är Solaga i dag så säkra på sin prognos att företaget erbjuder uthyrare en i förskott utbetalad fast avgift för dennes bostad – oavsett hur det går med uthyrningen därefter.

”Jag vet, det är inte normalt, men tar vi oss an en bostad så är det för att vi tror på dess potential. Dessutom tror vi på Costa del Sols framtid. Och inte minst, vi tror på oss själva. Vi tror på att vi har det som krävs för att göra både uthyrare och hyresgäster nöjda – och samtidigt nå framgång själva”, avslutar Steffen Hansen.

Hjärtebarnet har blivit stort men attityden är den samma som när allting startade i mycket liten skala för 10 år sedan. Solaga och Steffen Hansen tvekar inte att ge det där lilla extra.
 
Solaga keys
 
Det är inte bara företaget som vuxit, det har även familjen gjort. Steffen och hans flickvän Natalia fick nämligen tvillingar för fyra år sedan.

”Vi träffades min fösta dag i Spanien. Mitt första jobb här var på en förskola och hon jobbade med administrationen, resten är historia”, säger Steffen Hansen. Familjen trivs och Steffen och Natalia försöker hitta en bra balans mellan de skandinaviska och spanska vanorna och värderingarna.

”Vi äter varken klockan 18.00 eller klockan 22.00 – i stället äter vi någon gång däremellan, vi kan ha mys och lek både inomhus och ute, och så pratar vi både danska, spanska och engelska hemma. Det råder inga tvivel om att tvillingarna ska gå i en tvåspråkig skola.”
 
Solaga steffen team
 
Ambitionerna för året är stora. Solaga förväntar sig ha fördubblat sin bostadsportfölj innan året är slut.
 
Solaga1
 
Så ska det vara! Bra bostäder med bra läge och terrass eller altan med utsikt. Här ses en lägenhet i Málaga stad, men Solaga vill nu även visa det bästa av Fuengirola och Marbella.
Egentligen var det bara ett experiment med att göra vin på 90 år gamla vinstockar som Peter Sisseck gjorde 1995. Han hade lockats till att jobba med Ribera del Dueros vinarv och säger själv att det var tur som förde honom till de vinmarker och de druvor som skulle bli Pingus.
 
”Jag hade en idé om åt vilket håll jag skulle vända blicken men jag hade också oerhörd tur. Jag överraskades av vinets kvalitet. Jag hade aldrig smakat någonting liknande. Det var som tur var samtidigt andra och viktigare personer som tyckte samma sak. Det var helt fantastiskt”, säger Peter Sisseck.

Sedan dess har han år efter år, i snart 25 år, tillverkat ett av inte bara Spaniens, utan världens bästa viner.
 
När En Suecos utsända möter Peter Sisseck i hans vinkällare, som ligger utmed en liten väg mellan byn Quintanilla de Onésimo och floden Duero. Vi befinner oss mitt i vindistriktet Ribera del Duero.
 
De två senaste årgångarna av Pingus och Flor de Pingus ligger på fat här. Den första Pingus gjordes i ett hörn i en källare som Peter fick låna av en vän. Men när det gick så bra för Pingus tog han över byggnaden, som är från 1832 – en av traktens äldsta vinkällare. Källaren är bra, för temperaturen är konstant och fukten som tränger in från floden är helt rätt.
Efter Pingus följde vinerna Flor de Pingus och PSI, och i dag har Peter runt 40 hektar vinmarker. PSI-vinarna lagras i hans vinkällare i Aranda del Duero.
 
Quintanilla de Onésimo ligger 14 km från vingården Hacienda Monasterio, som förde honom till Spanien 1990, och som han fortfarande har kontakt med, nu som konsult. Pingus vinmarker ligger 50 km österut, vid staden La Horra. Det är i detta område som vinmakaren valt att slå sig ned.

”Det intressanta med Spanien och det som alltid lockat mig är att det här fanns massa gamla vinstockar med lokala druvsorter. Man behöver inte, som i nya vinländer, skapa imitationer av Carbernet Sauvignon eller Chardonnay. Vi har någonting unikt”, säger Peter begeistrat.

Klassisk tempranillo och vinrevolution

”Pingus görs på tempranillo-druvan, som är den klassiska kalkstensdruvsorten som funnits här sedan 1800-talet. Pingusvinstockarna är från 1929, även om åldern i sig inte är så viktig. Det är i stället jorden”, förklarar han.
 
I sin begeistring för det ursprungliga har han bidragit till en revolution i den spanska vinvärlden.

”När jag kom hit 1990 var vinbranschen en industri som drevs av stora bolag. I andra vinländer som Frankrike och Italien gör vinbonden sitt eget vin. Italien har ungefär samma antal hektar med vinstockar som Spanien men där finns det ca 35 000 vinproducenter jämfört med Spaniens bara 4 000. Det har inte lagts så stor vikt på de olika markernas läge, trots att det är marken som differentierar vinerna. Man blandade liksom ihop allting, vilket har resulterat i att det är likformigt”, förklarar Peter.
 
I den nya generationen, som han tillhör, har många studerat utomlands och sett att man, om man odlar sina egna druvor, kan producera annorlunda viner. För Peter har det inte varit revolutionerande men det har det varit i Spanien, här var alla de tio bästa vinerna i dag kommer från små källare.

Årgång, kärlek och förväntningar

Peter berättar om Pingus olika årgångar. Han kommer ihåg vad som kännetecknar varje skörd och årgång. Vissa har han ett kärleksförhållande till, andra inte.

En årgång som speciellt utmärker sig är 2014. Precis före skörden drabbades området av hagel. Den ena sidan av klasarna träffades av hagel och druvorna fick en slags ärrvävnad. Så började alla att sortera druvorna, klase per klase, och bara de oskadda togs med i tillverkningen av vinet.

”Vi lyckades skapa ett fantastiskt vin”, ler han.
 
De senaste två årgångarna har varit relativt komplicerade och bra.
 
”Fram mot 2017 fick vi först frost medan det under växtperioden var för torrt och varmt. Vi förlorade många druvor till Flor de Pingus, som var nere på 60 procent av den normala produktionen. Pingus drabbades inte lika hårt”, berättar Peter, som i mitten av augusti kunde hälla det olycksdrabbade vinet på flaska.

”Det är ingen katastrof men man känner på smaken att det inte är den bästa årgången. 2018 däremot är utsökt”, säger han.
 
Förväntningarna på 2019-årgången är inte höga. Detta på grund av en otroligt torr vinter och en kall vår. I dag har det regnat i Quintanilla de Onésimo och han är rädd att det kommer att regna på vinmarkerna och att regnet, som när det ofta regnar denna tid på året, kommer med hagel.

”Det är långt hem och jag förväntar mig lite det samma som 2017. Men det slutade ju trots allt mycket bra.”
 
peter sisseck

Regn och professionell stolthet

Skördemängden och kvaliteten beror på hur mycket det regnar, för Peter vill inte vattna. Han anser att det inte är nödvändigt då tempranillo klarar sig om den är i rätt jord. Men även om det inte är nödvändigt så vattnar folk och det tycker han själv är slöseri med resurser.

”I Spanien är vattenbristen ett stort problem och problemet blir bara värre. Under 1950- och 1960-talen, alltså under Francos tid, var man så förutseende att man byggde dammar och reservoarer. Det är det som har gjort att det finns vatten här överhuvudtaget. Men ändå, man måste vara medveten om hur man använder vattnet”, säger han, och han ser dessutom ett problem i den ökande utflyttningen från området – de unga söker sig till storstäderna.

”Vingårdsarbete har ansetts vara lite andraklassens. Alla vill gärna arbeta i källaren. Förr visste de flesta t ex hur man beskar vin men den kunskapen har försvunnit helt. Nu arrangerar vi kurser och lär alla att det är druvorna som skapar vinet. I källaren ska vi bara se till att inte förstöra det”, säger Peter, som är lite förvånad över hur spännande han tycker att denna sociala aspekt är. Han märker en attitydsförändring, en större professionell stolthet hos de 25 anställda som arbetar ute på markerna.
 
PSI, traditioner och att rädda gamla vinstockar

PSI-vinet är det senaste steget.

”Ribera del Duero har förlorat många gamla vinstockar. När jag kom hit fanns det vinstockar på över 50 år på omkring 6 000 hektar av 9 000, alltså ca 60 procent. Nu, 30 år senare, finns 22 000 hektar, så vi har mer än fördubblat arealen, men det finns bara 2 000 hektar kvar med gamla vinstockar”, säger Peter, som tycker att det är sorgligt att ha förlorat någonting så originalt, som i stället ersatts med mindre platstypiska viner.
 
Peter försöker rädda några av de gamla stockarna genom att göra PSI, som skördades på 742 olika marker, vilket är ca 10 procent av samtliga gamla vinstockar i Ribera del Duero. Allt görs på traditionellt sätt. Rankorna hängs inte upp på spaljéer, vilket annars gör skörden mer effektiv och innebär att man kan skörda maskinellt. I stället skördas druvorna till alla tre viner för hand.

”Vi gör som man gjort i århundraden. Det fungerar för oss, så det planerar jag inte att ändra på”, säger han.
 
Det går rykten om att Peter själv, och bara han, trampar druvorna. De trampas dock inte alla år då det bland annat har att göra med hur mogna druvorna är.

”Men ska de trampas så är det jag som gör det”, säger Peter.

Ekologi och filosofi

Vinerna framställs både ekologiskt och biodynamiskt. Miljö har blivit en röd tråd för Peter.

”En del påstår att ekologiskt lantbruk inte producerar tillräckligt och att det är besvärligt. Jag har odlat ekologiskt från början. Alla bör tänka på det, för i verkligheten har det att göra med hållbarhet. Det kan inte vara meningen att vi har ett system som kräver så mycket resurser. Det är lätt att säga att man bara använder bekämpningsmedel men de påverkar klimatet, joden och hälsan”, säger han, och han pratar sig varm, ämnet ligger honom varmt om hjärtat: ”Man kan odla ekologiskt på många sätt. Det ska fokuseras på hög kvalitet på själva upplevelsen. En del skulle nog säga att det är lätt för mig att säga.”

Men han har en filosofi och följer den.

Kor, betesmarker och ostar

När druvorna odlas ekologiskt och biodynamiskt kan det vara en utmaning att hitta rätt gödsel. Därför har Peter skaffat sig kor, just nu åtta stycken och fem kalvar, som går på hans gård i Valbuena. Längre fram vill han skapa sin egen stam av en korsning. Korna går alltid ute på markerna, äter bara gräs eller hö, och har därför behov av stora betesmarker.
”När du har kor måste de ha foder och du behöver mark. Slutsatsen är i alla fall att vi börjar se oss själva som bönder. Vinet är naturligtvis det viktigaste men det är samtidigt en stor helhet. Nu har vi 40 hektar vingård och 40 hektar lantbruk”, berättar Peter, som även börjat odla grönsaker på prov, och blir det bra kommer han att börja odla i större volymer.
 
En bieffekt av att ha kor är att de ger mjölk och i stället för att sälja mjölken till ett mejeri har Peter dessutom börjat göra ost.

”Det är någonting som är helt nytt för mig. Osten blir tekniskt sett en Gouda-sort. Det vi inte vet ännu är hur länge vi ska eller kan lagra ostarna. Det får tiden utvisa. Det är mycket spännande”, berättar Peter.

Sherry härnäst

Nästa år, 2020, ska Peter lansera sin första sherry. Han har köpt två vinmarker i Balbainatrakten vid Jerez de la Frontera. Vingården heter Bodegas San Francisco, men han vet inte ännu vad hans sherry ska heta.

Han menar att sherry, speciellt fino, är det spanska vinets stora gåva till världen. Dessvärre har sherryn fått så dåligt rykte att man kan köpa en flaska för 5 euro och Peter vill gärna lyfta det, både när det kommer till rykte och produktion.

”Att sherry har blivit vad det blivit är förfärligt. Det råder en hel del förvirring runt omkring det, för det finns många olika sorter”, säger Peter, som bara kommer att göra fino, som han tycker är den mest spännande då den mognar under flor.

Han har redan framställt den första sherryn men solera-systemet gör att sherryn kräver tid och han vill gärna vänta med lanseringen till dess sherryn blir mer hans egen.
Han konstaterar att utvecklingen inom gastronomin har gått i riktning mot mat med mycket umami, och det är normalt svårt att sätta vin till umami, men fino är fantastiskt. Det blir spännande att se om Peter kan påverka sherryregionen, som han gjort med Ribera del Duero.

”Det vet jag inte om jag kan, men jag kommer att försöka och jag har mottagits med öppna armar”, säger han.

Magi och återuppfinning

När han framställde första Pingus-vinet var det bara ett test. Det blev och är fortfarande ett av världens bästa viner. På frågan om vad han kan som inte andra kan svarar han: ”Jag vet inte. Jag tycker inte att jag gör någonting speciellt. Jag överraskas ibland över att andra tycker det. Men det kanske beror på att när jag har en idé så följer jag den.” Och han fortsätter att berätta om innovativa idéer, som samtidigt bygger på gamla rötter: ”Så är det. Vi återuppfinner bara hjulet.”
 
Peter har alltid funnit jordbruk intressant och det är detta intresse, i stället för ekonomi, som driver honom.

”Man gör inte vin för att tjäna pengar. Detta måste jag poängtera. Men det är roligare att odla vin än att odla vete, tycker jag”, säger han. Men skulle han sysselsätta sig med någonting annat skulle han kanske i alla fall odla säd, och så skulle han baka och sälja sitt eget bröd.

Peter och Spanien

Han trivs i området, där han också bor. Kastiliernas mentalitet, det hårda, det ödmjuka och det ärliga tilltalar honom, men den politiska situationen i Katalonien bekymrar honom.
Han reser ungefär sex månader om året, bland annat till Bordeaux, där han haft vingården Chateau Rocheyron i Saint-Émilion sedan 2010. Reser gör han även till Jerez, där han just köpt ett hus och där han planerar att spendera mer tid när huset är fädigrenoverat.

”Jag tycker verkligen om Jerez, Andalusien är någonting helt annat”, säger han.
 
Han vrider tillbaka tiden till när han kom till Ribera del Duero 1990. Då möttes han av en viss skepsis.

”Men jag upplevde även att jag var intressant för dem som ville sälja någonting till mig. En blåögd nykomling. Någon försökte till och med att sälja på mig bekämpningsmedel”, avsluter Peter.
 
Den inställingen ändrades snabbt, om inte tidigare så med första Pingus, året var 1995.
I juli var det ett år sedan nu 19-åriga Sarah Almagro Vallejo lades in på sjukhus med svåra magsmärtor. Hon kollapsade i sjukhusreceptionen och vaknade upp först en dag senare, ovetande om att läkarna hade arbetat oavbrutet med att rädda hennes liv.
 
 
 
 
 
Sarah sitter i soffan i familjens hem i Elviria när En Suecos utsända kliver innanför dörren. Armarna, som är amputerade vid armbågarna, och benen, som är amputerade under knäna, visar tydliga tecken på hudtransplantationer.
”Jag satt och gjorde läxorna”, ler Sarah, som studerar juridik på universitetet i Málaga. Tre gånger i veckan måste hon dock få dialys på Hospital Costa del Sol, då hennes njurar inte fungerar längre efter att hon drabbades hårt av sjukdomen.
”Huvudet slutade i stort sett ha kontakt med min kropp, som slutade fungera helt”, berättar Sarah, som efter de första livräddande operationerna som följde var inlagd på brännskadeavdelningen i flera månader på grund av de hudtransplantationer som hon behövde. Hud togs från övre delen av låret för att täcka de delar som saknade hud efter amputationerna.
”Det var fruktansvärt tråkigt att ligga på sjukhuset”, säger Sarah, som fick lov att komma hem till familjen till jul, efter att hon varit inlagd i fem månader, och hon fortsätter att berätta: ”Det enda jag kunna göra var att titta på tv. Det var verkligen det enda jag kunde fly med lite. Jag har alltid sprungit för att ’cope’ med saker och ting. Jag har alltid varit väldigt sportig, så om jag stötte på något problem snörade jag på mig löparskorna och gav mig ut på en runda för att rensa huvudet. Det är någonting som jag saknar helt otroligt. Jag klarar av mycket trots att jag inte har händer men jag saknar att kunna gå i stället för att nu alltid behöva transporteras i rullstol.”
 

Proteser för 200 000 euro

Benproteser är det som står högst upp på Sarahs önskelista och snart kan hon kanske få ett par – som kostar ca 35 000-40 000 euro per del, och händer, som är små och feminina som flickhänder ju oftast är, är ännu dyrare. För två ben och två armar kan det därför komma att handla om belopp närmare 200 000 euro. Benproteserna ska sedan bytas ut vart tredje år och händerna kan hålla i upp till åtta år, lite beroende på hur mycket man använder dem.
”Proteserna, bra proteser, är lyxprodukter – tänk som att äga en dyr bil”, berättar Sarahs mamma Silvia som slår sig ned hos oss.
”Det är precis som med din telefon, som från tillverkarnas sida har designats till att vara föråldrad efter några år. Helt enkelt av den enkla anledningen att de vill sälja mer”, säger Silvia och pekar på telefonen som En Suecos utsända lagt på bordet och hon fortsätter: ”Proteserna, speciellt de mekaniska, är beroende av teknisk uppdatering och efter några år kan dessa sluta fungera, precis som smartphones. De proteser som man kan få via den allmänna sjukförsäkringen är mest bara träproteser. Det kanske fungerar för en äldre person som inte rör sig speciellt mycket, men för en ung tjej som Sarah duger det inte”, säger Silvia, som tillsammans med Sarahs pappa, Ismael, har haft möte med Junta de Andalucía för att ge dem information om nödvändiga uppdateringar, eller prioritering, av proteskatalogen.

Palante con Sarah

En uppdatering av produktkatalogen kan dock ta lång tid. Därför har det upprättats en insamling som heter ”Somos tu ola – palante con Sarah” till vilken man kan donera eller arrangera välgörenhetsevenemang till fördel för Sarah. Således har det hållits flera evenemang, konserter och lopp med syfte att samla in pengar. Och insamlingar sker inte bara inom Spaniens gränser. I mars samlade organisationen Global Gift, via grundaren Maria Bravo, in 50 000 euro under ett event i Dubai.

somostuola

Stöd från lokalsamhället och familjen

”Jag har upplevt ett enormt stöd. När jag skrevs ut från sjukhuset i december gick vi kort tid efter till ett paradjippo och flera personer kom fram till mig för att hälsa. En del ville till och med ta foto tillsammans med mig, för att de kände igen mig. Det var helt fantastiskt att uppleva det”, berättar Sarah, som fortfarande känner att hon stöttas av lokalsamhället och sin familj.
”Min familj har varit där för mig hela tiden. Till och med min lillebror som är 15 år. Förr bråkade vi och tjafsade om fjärrkontrollen och det var ’syskonproblem’, men någonting sådant finns inte i dag. Han var en av de första som kom och hälsade på mig, han var också den första som skojade om mitt handikapp, vilket jag själv också gör”, skrattar Sarah, som fortfarande genomgår dialys flera gånger i veckan då hennes njurar aldrig mer kommer fungera normalt. Dock har familjen just fått veta att hennes pappa kan donera en av sina njurar till henne, vilket skulle göra att hon kan leva ett normalt liv utan att behöva dialys flera gånger i veckan.
”Sarahs bror anmälde sig direkt och föreslog att vi skulle ta hans njure, men jag sa till honom att vi kunde ha den ’i reserv’ om Sarahs kropp stöter bort pappans njure. Sjukhuset rekommenderar inte att jag donerar en av mina eftersom jag har fött henne varmed det kan finnas antikroppar i mina organ som gör att Sarahs kropp stöter bort dem”, berättar Silvia.
”Det som har hänt har hänt – jag får aldrig tillbaka mina ben och armar men jag kommer att kämpa för att andra inte ska behöva drabbas och gå igenom samma hemska som har hänt mig”, berättar Sarah och hennes mamma Silvia fortsätter: ”Det är så att varje land vaccinerar mot deras typ av meningit (hjärnhinneinflammation). I Spanien har man hittills inte vaccinerat mot t ex typ Y, som är den typ som Sarah drabbades av. Så vaccinationsprogrammet behöver helt klart uppdateras, speciellt med hänsyn till att t ex Costa del Sol, som ju präglas av en multinationell miljö, besöks av många människor från hela världen. Utöver det har vi också många immigranter från Afrika, som kan vara bärare av bakterien.”

Paralympics 2024

Att nästan ha mist livet samt att behöva leva resten av sitt liv med protester till armar och ben sänker inte Sarah – denna tjej har ambitioner, dels när det gäller hennes utbildning men även fysiska sådana.
”Jag har tidigare både surfat mycket och tränat crossfit. Ja, jag tränar fortfarande ’modifierad crossfit”, ler hon och frågar om jag vill se vad hon kan, och jag hinner nätt och jämt stoppa henne från att hoppa ned på golvet.
”Jag kommer nog inte att surfa igen men jag har planer på att delta i de paralympiska spelen 2024 i löpning, när jag får mina proteser”, säger hon stolt.

Stötta Sarah

Gå in på: www.somostuola.es
Eller donera direkt på:
Kontonamn: Somos Tu Ola – Palante Con Sarah
IBAN: ES50 2103 1105 7300 3002 4341
Swift: UCJAES2M
Följ Sarah på Instagram: @sarah_almagro_vallejo

Andalusien utvidgar meningitvaccination

I Andalusien har meningitvaccinet till barn nu förbättras, och det är den spanska barnläkarföreningen (AEP) som står bakom beslutet. Sedan början av året har vaccin mot typ W- och Y-meningit lagts till i vaccinet som nu heter MenACWY. AEP har länge förespråkat en utvidgning av barnvaccinationsprogrammet, som betalas av den allmänna sjukvården, så att det även ska inkludera vaccin mot dessa typer av meningit. Regionerna Castilla y León och Kanarieöarna har även de inkorporerat de två nämnda vaccintyperna i deras barnvaccinationsprogram.

Meningit

Meningit kallas även hjärnhinneinflammation och är en inflammation i hjärn- och ryggmärgshinnorna som vanligtvis drabbar enskilda personer, som då plötsligt blir allvarligt sjuka inom loppet av bara några få timmar. Det är sällan meningit sprids som en influensaepidemi. Meningit förekommer i hela världen och kan drabba alla, dock är det mer vanligt att barn och unga vuxna drabbas.
Källa: www.videnskab.dk

Meningitbältet i Afrika

Det så kallade meningitbältet i Afrika, som ligger söder om Sahara och sträcker sig från Senegal i väster till Etiopien i öster, är ett högendemiskt område med ofta förekommande epidemier. Till Costa del Sol kommer många afrikaner, ofta som illegala flyktingar, från de afrikanska länderna.

Rabies i Spanien

I maj i år dog en norsk kvinna av rabies efter att hon smittats av en hundvalp under en resa till Filippinerna. Detta var det första rabiesdödsfallet i Norge sedan 1815, alltså på över 200 år. I Sverige har två personer vårdats för rabies under de senaste 40 åren – en man som smittades i Indien och insjuknade 1974 samt en kvinna som smittats i Thailand och insjuknade sommaren 2000. Bägge hade smittats av en sjuk hund och bägge avled. I Danmark påvisade man rabies hos tre får 1998, hos ett av dessa vet man att smittan kom från fladdermöss (risken för smitta från fladdermöss till marklevande djur anses vara liten).
Den tragiska händelsen i Norge fick stor uppmärksamhet i medierna i hela Europa och vaccinationskliniker och vårdcentraler kunde i samband med fallet rapportera om en ökad efterfråga på rabiesvaccin, som är okomplicerat samt lättillgängligt och som ger bra skydd mot den fruktade och dödliga sjukdomen.

En virussjukdom

Rabies är en virussjukdom som angriper nervsystemet hos däggdjur, även människor. Viruset är vanligast och utbrett bland hundar. Rabies konstateras också ofta hos katter, rävar, fladdermöss, gnagare och förr även hos vargar, men även nötkreatur och hästar kan ha rabies. Dock har det inte påvisats smitta från nötkreatur och häst till människa. Så gott som alla fall då människor smittats av rabies har smittan kommit från hundar, men år 2018 blev en brittisk man på besök på Costa del Sol smittad av rabies efter att ha blivit biten av en katt under en dagsutflykt till Marocko.
Rabies smittar genom att saliv eller annan kroppsvätska från bäraren av viruset kommer i kontakt med slemhinnor eller sår i huden hos mottagaren. Smittan kan ej överföras via hel och oskadad hud.

Mycket utbredd i världen

På världsplan dör totalt mellan 50 000-70 000 människor årligen av rabies. Majoriteten av dödsfallen ses i Asien och Afrika. Speciellt barn som har kontakt med eller som blir bitna av lösa hundar är utsatta. I västra Europa är risken för rabies mycket liten, vilket inkluderar Spanien med Balearerna och Kanarieöarna, men med undantag för de två spanska enklaverna Melilla och Ceuta, som ju ligger i Marocko. Där uppskattas risken för rabies ligga på samma nivå som i övriga Marocko. Totalt har ca 150 av världens 200 länder rabiessmitta och uttrycket ”rabiesfria länder” finns inte längre. Vilda djur känner inte till landsgränser skapade av människan så om det t ex bekräftas rabies bland rävar i Tyskland nära den danska gränsen är det troligt att även danska rävar kan vara drabbade av rabies. I Sverige uppskattas det att det finns rabiessmitta bland fladdermöss, liksom i Norge, där det även finns dokumenterade fall av rabiessmitta hos polarrävar på Svalbard. De flesta fall av rabies i Europa finns i Ryssland samt i andra Östeuropeiska länder som Rumänien, Bulgarien, Ukraina, Turkiet, Vitryssland, Moldavien, Ungern och Polen. Att smittan sprids till människor ytterst ovanligt även i dessa länder och de få gånger som det skett så har smittkällan varit hund. Smitta från fladdermus till människa har endast påträffats vid fyra tillfällen i Europa, varav ett av dem var i Finland.

hunde

 

Viktigt att förebygga

Det allra viktigaste som man själv kan göra är att undvika att utsätta sig för risker. Oavsett hur söt en liten hundvalp som springer runt på hotellområdet är så ska man undvika att klappa den, eller på annat sätt uppmuntra till kontakt. Ta i stället kontakt med personalen, oavsett om det är ett hotell, restaurang eller något annat ställe, och be dem om att få bort hunden från området. Det samma gäller naturligtvis katter, som ofta kan ses stryka kring borden. Förutom rabies kan gatudjur överföra en mängd andra sjukdomar till människor och flera kan vara allvarliga. Det finns många olika orsaker till att ta detta på allvar när man befinner sig utomlands, men även i Spanien. Befinner man sig i ett land eller i områden där det finns stora fladdermössbestånd rekommenderas det att sova under myggnät. Vampyrfladdermöss biter sovande människor och det är vanligt att man inte vaknar eller ens märker att man blivit biten. Befinner man sig i ett högriskland under en längre tid kan det rekommenderas att man vaccinerar sig mot rabies, vilket är det bästa man kan göra för att förebygga, samtidigt som man naturligtvis ska undvika eventuella smittokällor.

Dödlig utgång

Rabies har nästan alltid dödlig utgång, när symptom uppstår och sjukdomsförloppet har börjat. Inkubationstiden, det vill säga perioden från smittotillfället till dess de första symptomen visar sig, är normalt 1-3 månader, men vid enstaka tillfällen har det gått upp till 1 år eller längre. Därför är det viktigt att direkt uppsöka läkare om man misstänker att man varit i en situation som kan medföra smittorisk, även om man är vaccinerad mot rabies. Skulle det vara tillfället fås nya doser med vaccin och man kan undvika att sjukdomen bryter ut.

Liten risk i Spanien

Generellt är risken för rabies nästan icke-existerande i Spanien, så det finns ingen orsak till oro. Händelsen år 2018, som det refereras till i början av artikeln, var det första på 35 år i Spanien och personen blev som nämnt smittad i Marocko. Dock skadar det inte att använda sunt förnuft när det kommer till djur man inte känner, och vi ska inte heller glömma bort att multinationella Costa del Sol har nästan lika många hundar och katter importerade från hela världen som vi har människor. Många tar med sig sina husdjur från hemlandet när de flyttar till Solkusten, och det är inte säkert att man alltid kan lita på att ägarna sörjt för att de uppfyller alla de krav som finns när de i bil kör över landsgränser utan gränskontroll från t ex Rumänien till Spanien. Marocko och norra Afrika är också nära, och dessvärre finns det i Spanien en del flockar hundar utan ägare, som lever i nästan vilt tillstånd. I Churriana, bara några kilometer från Torremolinos, finns t ex en skylt uppsatt som varnar fotgängare om aggressiva, lösa hundar. I just detta fall kan det tyckas att kommunen bör ta till åtgärder för att hantera problemet med de nästan vilda hundarna, som utgör stor fara för människor, både med hänsyn till attacker och smittorisken av sjukdomar.

Senaste artiklarna från En Sueco

Saker att se och göra i Bilbao

Staden Bilbao i Baskien har blivit ett centrum för allt inom design och konst, men på även arkitektu...

Kultur

Sabor a Málaga - Levantamuertos

Nere vid foten av Mijasberget, i riktning mot Torremolinos, hälsar vi denna månad på i ett litet sam...

Gastronomi

Vad har designern Philippe Starck, oliver och Rond…

Staden Ronda i södra Andalusien är världskänd för dess vackra utsikt, fascinerande historia och de k...

Gastronomi

Måste jag deklarera även om jag hyr ut på långtid?…

Jag och min hustru äger en lägenhet som vi hyr ut, oftast kortare perioder men nu har vi fått en som...

Juridik & Finans

Veras Veranda

När man som jag inte alltid tycker om att äta köpta småkakor är det bra med några enkla recept som m...

Gastronomi

Bostadsbloggen med Alamo

Detta avsnitt av BOSTADSBLOGGEN handlar om hur det går till att sälja sin bostad på Costa del Sol oc...

Bostadsnytt

Äkta argentinsk tangopassion kommer till Nerja

En jättestor scenografisk uppsättning, exklusiva kostymer och en värld av historier – så blir det nä...

Kultur

Nervinflammation

Jag blev en dag kontaktad av en av mina mycket goda kunder sedan många år tillbaka, som frågade om j...

Hälsa

Museo Alborania - Aula del Mar

Det är en stor skillnad mellan stadens myller i Málaga centrum jämfört med de lokaler som jag nu kli...

Kultur

AHA/Fruktsyrabehandling

Bruna pigmentfläckar i ansiktet kan vara svåra att leva med – och nästan ännu svårare att dölja. Men...

Hälsa

Utflykter

Azorerna – de lycksaliga öarna

Azorerna ligger långt ute i Atlanten och ögruppen består av nio öar som ligger spridda i tre grupper: São Miguel och Santa María i öster, Terciera, Fa...

Utflykter

CAC - Centro de Arte Contemporáneo

Málagas museum för modern konst ligger i Málagas trendigaste stadsdel – Soho, och ligger på kanten av Guadalminafloden, som är helt torr majoriteten a...

Utflykter

Cáceres – en helt unik stad

Cáceres ligger i Extremadura, ca 470 km från Málaga och detta är en enastående stad vars helt intakta medeltida centrum ligger innanför stadsmuren. St...

Utflykter

Gastronomi

Sabor a Málaga - Levantamuertos

Nere vid foten av Mijasberget, i riktning mot Torremolinos, hälsar vi denna månad på i ett...

Gastronomi

Vad har designern Philippe Starck, oliver och Ronda gemensam…

Staden Ronda i södra Andalusien är världskänd för dess vackra utsikt, fascinerande histori...

Gastronomi

Veras Veranda

När man som jag inte alltid tycker om att äta köpta småkakor är det bra med några enkla re...

Gastronomi

Veras Veranda

Nu är det höst och det betyder äppelsäsong! I Sverige hade vi kanske gått ut och pallat äp...

Gastronomi

Kaktusfikon – en nyttig delikatess

Vi sitter i bilen på en smal landsväg i Andalusiens sydvästra hörn. I vägkanten och i dike...

Gastronomi

Nyheter kring Sabor a Málaga – Málagas blå märke

Varje månad här i En Sueco presenteras en produkt som bär märket Sabor a Málaga, någonting...

Gastronomi

Sport

AHN

Höstupptakt Höstupptakten har varit över förväntan med fina golfbanor och stor anslutning till våra...

Golf

Onåd

Kommunen i Málaga, med borgmästare Francisco del la Torre i spetsen, Junta de Andalucía och en hel b...

Sport

Golf i Solen

Per i finalen i Scandic Friends Open på Gotland Allas vår KRUT-GUBBE Per Eide har hunnit fylla 91 å...

Golf

Tema & Profiler

Publirreportaje Vitta Nature

I dag är det mycket eftertraktat att ha en livsstil som är naturlig och fri från föroreningar och storstadsbuller. I Célere Vitta Nature hittar du en...

Tema & Profiler

Vad går du och tänker på Barbro Sändh?

Barbro Sändh är allt annat än obekant för kustsvenskarna. Ofta träffar man henne tillsammans med maken Bengt när det hålls evenemang i Fuengirolatrakt...

Tema & Profiler

Ronnie Nordin - Från grå betongförort till grönskande handelsträdgård

Denna månad sätter jag mig ned för en pratstund med Ronnie Nordin, från Elche på Costa Blanca. Jag har följt Ronnie på sociala medier under många år o...

Tema & Profiler

Är Thomas Cook en ny Lehman Brothers?

En del bekymrar sig mer än andra. Och för vissa är det redan en gammal och ointressant nyhet. Jag ligger inte sömnlös om nätterna men ändå är det någo...

Tema & Profiler

La Sueca hälsar välkommen till En Sueco november 2019!

Det är intressant hur många betraktar oss svenskar här i Spanien. Jag var nyligen på en sammankomst med svenskar på besök i Spanien. Flera av dem jag ...

Tema & Profiler

Kan vi vända på kuttingen?

Vi ligger helt uppe i toppen när det talas om soltimmar, gastronomi och livskvalitet. Handlar det i stället om ekonomi, tillväxt och sysselsättningsgr...

Tema & Profiler

La Sueca hälsar välkommen till En Sueco oktober 2019!

  Det är oktober och de spanska skolorna har varit i gång några veckor. Jag hör många föräldrar runt omkring mig som klagar över hur jobbigt d...

Tema & Profiler

10 tips för bättre foton

Så tar du bra foton med mobilen   De flesta använder i dag mobiltelefonen till att ta foton och under de senaste åren har mobilkamerorna blivit...

Tema & Profiler

Kultur

Saker att se och göra i Bilbao

Staden Bilbao i Baskien har blivit ett centrum för allt inom design och konst, men på även arkitektur och musik. Här kan man inte bara hitta en mängd ...

Kultur

Äkta argentinsk tangopassion kommer till Nerja

En jättestor scenografisk uppsättning, exklusiva kostymer och en värld av historier – så blir det när gruppen La Porteña Tango uppträder i Nerja med d...

Kultur

Museo Alborania - Aula del Mar

Det är en stor skillnad mellan stadens myller i Málaga centrum jämfört med de lokaler som jag nu kliver in i. I museet Alborania - Aula del Mar, som d...

Kultur

Bostadsockupanter i Málaga

Efter krisen 2008, som ju drabbade spanjorerna riktigt hårt, växte det fram en ockupantrörelse i landet, som trots en bättre ekonomi fortfarande är vi...

Kultur

Norrbom Marketing

Kontakta oss

Läsarservice

sektioner

Norrbom Marketing

Centro Idea
Ctra. de Mijas km. 3.6
29650 Mijas-Málaga
Tel. 95 258 15 53
norrbom@norrbom.com