Den traditionella glödlampans avslutning

Fem miljarder euro och 15 miljoner ton CO² om året. Så mycket räknar experterna med att EU-invånarna tillsammans kan spara genom att lägga den över hundra år gamla glödlampan på hyllan.
EU har sedan den 1 september förbjudit affärer att köpa in fler glödlampor och de kommer därmed gradvis att utgå. Nu är det lysrör gäller. Men inte de långa, fula rören som vi har varit vana vid under många år, utan de här nya, även om de inte är direkt vackra, är de i alla fall i små och i lätthanterliga storlekar.

 Glödlampan sedan 1800-talet
Thomas Edison, som skulle ha varit mörkrädd, tillskrivs normalt äran för glödlampans uppfinning, men det är mer korrekt att säga att han kommersialiserade den. Redan 1820 prövade uppfinnare med några glödtrådar som de stängde in i en vakuum behållare omgiven av glas.
Edison förfinade designen och den första glödlampan, så som vi känner till den, blev såld i slutet av 1800-talet.
Men mindre än sex procent av den energi en glödlampa förbrukar går till ljus, de resterande 94 procenten förspills på värmen som den avger.

Ny upplysningstid
Vi ska nu vänja oss vid två olika typer av lågenergilampor.
Små kompakta lysrör, som varar 10 gånger längre, men förbrukar 75 procent mindre energi än den gamla glödlampan.
Halogenglödlampor, som sparar mellan 25 och 50 procent, av den elektricitet glödlampan förbrukade.
De kostar från knappt sju euro och upp till för 40 euro styck, men skulle inom några månader tjäna in sig själva med besparingarna på elräkningen - en genomsnittlig europeisk familj kommer att kunna spara mellan 25 och 50 euro om året vid övergången till de nya ljuskällorna.
Bytet ska sammanlagt motsvara ungefär 11 miljoner hushålls elförbrukning.

USA bakåt
USA ska införa samma förändringar som EU, men inte förrän år 2012.
Byts alla USA:s traditionella glödlampor mot lågenergilampor skulle det spara energi som motsvarar att för evigt parkera 7,5 miljoner bilar.

Inte alla ser ljuset
Det är inte alla konsumenter som är glada över de små lysrören. Det beror inte bara på att de avger ett mer kallt ljus, och att man faktiskt ser annorlunda ut i lågenergilampornas sken, än i den traditionella glödlampans, utan också ett mer allmänt problem med det hälsofarliga kvicksilvret.
Då lågenergilamporna innehåller kvicksilver, så får de inte kastas i sophinken. Återlämna använda lågenergilampor till återförsäljaren eller till de kommunala miljöbilarna, Ecomóvil.

Var försiktig
Kvicksilvret kan bli frigjort om lamporna går sönder. Mängden är dock mindre än i exempelvis en gammaldags kvicksilverstermometer eller om en barometer trillar i golvet.
Händer det, bör man inte vidröra kvicksilvret, utan att använda tjocka gummihandskar när man gör rent. Använd inte dammsugare eller borste - det får kvicksilvret att spridas i rummet. Samla ihop det med en bit kartong och häll det i en glasburk. Ventilera ordentligt i rummet därefter.

 

De traditionella glödlamporna finns fortfarande på stormarknadernas hyllor och får säljas så länge de finns i lager.

 

Det islamiska terrorhotet, som vi alla är tvungna att leva med, beror inte bara på äldre tiders korståg, staten Israels existens, västliga truppers närvaro i Afghanistan och Irak, utan också på en nostalgisk längtan efter det Al Andalus som fanns en gång.


Al-Qaeda har, som en rad imamer, flera gånger uppmanat nordafrikanska muslimer till att återta Iberiska halvön. I offentliggjorda videor ser man dem säga att de vill "rensa" Maghrebregionen från spansk och fransk närvaro, vilket på denna sidan av Medelhavet endast kan tolkas som ett krav på Ceuta och Melilla. Medelhavet är, i det här sammanhanget, inte någon gräns då de även vill att Al Andalus, vilket för dem betyder det mesta av Spanien och Portugal, ska tillhöra den muslimska världen.
"Må våra tvättade fötter stå på det kidnappade Al Andalus och vårt överfallna Jerusalem," har den tidigare ledaren av organisationen Salafist, nu avlidna Abu Musad Abdel Wadoud, bl.a. sagt.
Påståendena, blandat med upprepade hot om mer terror på spansk mark, upprepas på diverse islamistiska internetportaler. En talesman för de algeriska myndigheterna har sagt att Spanien bör ta hoten på stort allvar.
Också Bin Ladin själv har länge talat om Al Andalus. Då han efter terrorangreppen mot USA 2001 nämnde att han vill konvertera Al Andalus till en del av ett kalifat, tog det tid för CIA innan de förstod att det var det medeltida arabiska ordet för Spanien. Nu är CIA helt vana vid uttrycket.

En tillbakablick
Morerna kom så långt som till Pyrenéerna, där de blev stoppade av baskerna, navarerna och asturierna och under största delen av ockupationsåren bestod Al Andalus av omkring en fjärdedel av dagens Spanien.
Området blev invaderat bara åtta decennier efter profeten Muhammeds död och var en del av en större islamisk expansion. År 756 deklarerade Abd ar-Ramah ett oberoende kalifat i Córdoba och det var riket Al Andalus fram till 1031. Men pressen från de kristna var så stort att kalifatet började falla sönder och flera små kungadömen dök upp istället. De blev under en kort tid samlade under Almoravider och Almohader, men tillslut fanns det som bekant bara Granada kvar.
De kristna hade vunnit och Al Andalus slutade som en vag metafor för alla att förstå och komma ihåg, en gång för alla. Al-Qaeda ser på området som ett mål och ett medel för att komma över den förödmjukande perioden som islam efter denna storhetstid hamnade i. Ett förfall, som extremister försöker ända på grenom att återgå till det heliga kriget.
Förlusten av Granada betydde dock inte slutet på muslimsk närvaro i Spanien. De överlevande, som kallades morerna, fick enligt avtalet mellan de kristna och muslimerna som övergav Granada, rätten att bli kvar i Spanien där de också skulle ha religionsfrihet. Men om detta uttryck ingick i Isabel la Católicas ordförråd är dock tvivelaktigt.
En senare regent, Felipe II, hade en helt annan uppfattning och 1609 beordrade han de 300 000 morerna ut ur Spanien. Detta debatteras fortfarande, men det är en helt annan historia.

Från morerna till narcissister
Jerónimo Páez, som är grundare och direktör för stiftelsen El Legado Andalusí (Det andalusiska arvet), har sagt till El País att Al Andalus var en sofistikerat värld där kulturer blandades och där muslimer, kristna och judar levde sida vid sida. Också författare som Washington Irving och H.C. Andersen var av den uppfattning och de har skrivit romantiska berättelser om Granada och Al Andalus. Men är det denna civilisation som fundamentalisterna nu vill återupprätta? Osama Bin Ladin skulle förmodligen ha förstört Al Andalus om det verkligen var så tolerant.
Alla historiker är inte överens om denna glansfulla bild. "Muslimernas erövring av Spanien var våldsam," säger Raymond Ibrahim, översättare och redaktör för 'The al-Qaeda Reader'. Många spanjorer konverterade till islam, som berberna i Marocko hade gjort före dem och det latinska språk blev ersatt av arabiska och det är långt ifrån säkert att de levde så fredligt sida vid sida. Och man kan ju undra om inte spanjorer var tvingade till att konvertera.
Det som också den här gången skilde det kristna Spanien från det muslimska området var först och främst att spanjorernas regerade efter civil lagstiftning, medan sistnämnda regerade efter den religiösa lagstiftningen, som vi idag känner som sharia-lag. De muslimska ledarna såg sig själv som Muhammeds efterkommande och vanliga människor hade ingen jordisk möjlighet att uppnå någon form av makt eller status.

Inte bara Al Andalus
Dagens jihad är inte en form av nyuppfunnen islamisk terrorism. Den har använts för att utvidga den islamiska världen sedan araberna på 700-talet började att roffa åt sig det mesta av Nordafrika. Redan år 830 gick muslimska krigare, de så kallade saracenere, i land norr om Rom och plundrade bl.a. den första Peterskyrkan. Det sägas att de använda altare som spiltor för hästarna.
På 1200-talet erövrade turkarna Anatolien, som var en del av det bysantinska riket. Senare intog de Konstantinopel, döpte om staden till Istanbul, varifrån det ottomanska riket expanderade till att inlemma det mesta av Medelhavsområdet. Under tiden krigade turkarna med araberna, araberna och turkarna kämpade mot perserna och araberna slog ner berberna. Precis som de kristna länderna genom århundradena har krigat mot varandra. Det finns inget nytt under varken solen eller halvmånen.
Men korstågen, som USA och andra västliga länder beskylls för att vara fullt igång med att återupprepa, ägde inte rum innan muslimerna hade invaderat det Bysantinska riket och Jerusalem.
Osama Bin Ladin rättfärdigar sitt krav inte bara på Al Andalus utan hela området som var arabiskt under 1 000- och 1 200-talet och terrorismen med att citera koranen. "Vad angår muslimers förhållande till de vantroende, så sammanfattas detta i Den Högstes ord: 'Vi försakar er. För evigt ska fiendskap och hat härska emellan oss, tills I tror på Allah alena," citerar Raymond Ibrahim.

Anatolien tillbaka till Grekland
Skulle vi rättfärdiga territoriella krav med historieböckerna som parameter, var goterna i Spanien före araberna, berberna var i Nordafrika före araberna, perserna i Iran före araberna, och grekerna var i Anatolien, huvuddelen av dagens Turkiet, flera århundraden innan turkarna invaderade området. Icke att förglömma romarnas och vikingarnas stora områden.
I en av hans senaste tal försvarade al-Qaeda's Ayman al Zawahir behovet av heligt krig mot Israel och "korstågen". Han uppmanade alla muslimer att kämpa, tills "islam regerar från Irak till Al Andalus", och jämförde den amerikanska närvaron i Irak med den spanska kristnas "invasion" av Al Andalus och den spanska "ockupation" av Ceuta och Melilla med den ryska närvaron i Tjetjenien.
Också al Qaidas anhägare i Nordafrika lyssnar till detta.

 

Al-Qaeda ser på området som ett mål och ett medel för att komma över den förödmjukande perioden som islam efter sin storhetstid hamnade i.

Många spanjorer konverterade till islam, som berberna i Marocko hade gjort före dem. Det latinska språk blev ersatt av arabiskan och det är långt ifrån säkert att de levde fredligt sida vid sida.

Under tiden krigade turkarna med araberna, araberna och turkarna kämpade mot perserna, och araberna slog ner berberna. Precis som de kristna länderna genom århundradena har krigat mot varandra.

 

Ett tidigare jihadistiskt erkännanden
"Jag minns hur vi brukade bryta ut i skratt när någon i TV sa att islamiska terrorhandlingar som 11 september och Madrid-bomberna uteslutande berodde på västvärldens utrikespolitik. Genom att ge regeringen skulden för dessa handlingar gjorde kritikerna av 'Blairs bomber' vårt propagandaarbete åt oss. Och vad viktigare var, de bidrog till att överrösta kritisk granskning av den verkliga motorn bakom vårt våld: den islamiska teologin," säger Hassan Butt, tidigare helig krigare, i en intervju i Daily Mail.


 



På spaning efter terrorister
Den spanska polisen ser de ungefär 120 000 anställda i de privata säkerhetsföretagen som samarbetspartners i kampen mot terrorismen. Branschfolken kallas därför regelbundet till informationsträffar med polisen som håller dem orienterade om nya tendenser, lagändringar o.d.
"Lagen föreskriver dessutom att vi bör samarbeta med polisen angående terrorbekämpningen och att vi ska anmäla det, om vi ser människor med suspekt utseende ," säger Jesper Nissen, direktör för säkerhetföretaget Alarma Universal.
Då Alarma Universal senast var på ett sådant möta stod just identifiering av ETA-medlemmar på programmet. "ETA återupptog vapnen vid årsskiftet och sedan dess har organisationens terror blossat upp. Vi ska vara speciellt uppmärksamma på hur ETA:s medlemmar infiltrerar sig och uppträder i samhället utan att man lägger märke till dem. Därför gick vi igenom den typiska profilen på en medlem av den baskiska terrororganisationen," berättar Jesper Nissen.

Den typiska ETA-medlem är:
• 20-25 år.
• Inte ensam, utan opererar i par (man/kvinna).
• Hyr en lägenhet för en kortare period.
• Betalar kontant och i förskott.
• Säger att de är studerande.
• Flyttar aldrig in med mer än en ryggsäck.
• Gör inte mycket väsen av sig.
• Har en gammal bil.
• Bilen har falska nummerskyltar.
• Försöker de utge sig för att vara poliser har de falska polisskyltar med ett nummer som börjar med 65.XXX.

Falska nummerskyltar
Man kan förhållandevis lätt se om en nummerplåt är utställd av myndigheterna eller om den är förfalskad. "För det första ska det finnas ett nummer stämplat på den vänstra kanten av plåten, detta är fabrikantens nummer. Därutöver ska det finnas siffror överst på plåten som är auktorisationsnumret från trafikmyndigheterna. Siffrorna saknas normalt på falska nummerskyltar. Dessutom är själva siffrorna inte i relief, utan bara tejpade på plåten," förklarar Jesper Nissen.

Islamisk terrorism ständigt nytt
Det är betydligt svårare för polisen att skapa en profil av den typiske islamiske terroristen. Medan polisen har kämpat mot ETA i decennier utgör den islamiska terrorismen ett nyare hot. "Motsatt till ETA, finns det inte något klart mönster ännu. Det är också svårare eftersom det finns celler som "sover". Det handlar om alla typer av människor - både med och utan utbildning - och med helt skilda bakgrunder. Ändå är större delen nog i åldersgruppen 25-40 år," säger Jesper Nissen, som anser att terrorhoten dessvärre är något vi måste lära oss att leva med. "Det är svårt att kämpa mot fanatism. Men man ska inte bli paranoid, då har de vunnit utan att egentligen göra något," avslutar han.

José Luis Zapatero ska ta mer från de rika och ge till de fattiga. Solidariskt, anser vänsterflygeln. Idioti, anser oppositionen. Oavsett vad man tycker ändras balansen i det spanska välfärdssamhället.

 Då José Luis Zapatero kom till makten 2004 var hans plan att stärka den uppåtgående ekonomin genom att satsa på utbildning och forskning, bioteknik och förnyelsebar energi, samtidig som han ville öka de sociala bidragen.
Det började som bekant mycket bra tills den dagen då arbetslösheten började stiga, aktierna att falla, fastighetsmäklare att vara alltmer sällsynta och landet i stort sett gick i stå.
Idag har många varit utan arbete så länge att de inte längre är berättigade till arbetslöshetsunderstöd, varför regeringen i augusti beslutade att ge dessa 420 euro i månaden, på samma sätt som man i september beslutade att häva minimipensionen.
Inte överraskande går räkenskapen inte ihop och efter att i många månader inte ha velat erkänna problemet med att fylla hålet mellan statens utgifter och intäkter, har regeringen på bästa Robin Hood-maner beslutat att höja kapitalvinstskatten under 2010. Inkomst- och bolagsskatt vidrörs för närvarande inte. Dock har man utnyttjat tillfället att ta bort de 400 euro i avdrag på inkomstskatten som alla fick förra året.

Något är fel i Sherwood-skogarna
Många människor behöver denna Robin Hood-hjälp och OECD spår större arbetslöshet nästa år. Kurvan är inte lika brant som den var under förra året men under 2010 - fruktar organisationen - kommer 4,5 miljoner att vara utan arbete, vilket motsvarar en ökning med två procentenheter från 18 till 20 procent av arbetsstyrkan. Arbetslösheten i Spanien är redan dubbelt så hög som genomsnittet bland OECD-länderna.
Samtidig krymper ekonomin fortfarande. Kassan har precis räknats ihop för årets andra kvartal och resultatet visar att bruttonationalprodukten föll med en procent i förhållande till årets första kvartal och 4,1 procent i förhållande till april-juni 2008. Det är fjärde kvartalet i rad som BNP har fallit, och bara för årets första sex månader visar 50 miljarder i röda siffror.
OECD räknar med att Spanien under 2010 kommer att få ett budgetunderskott på 9,5 procent av BNP, men Zapatero har lovat att han innan 2012 ska bringa underskottet till under de tre procent som EU tillåter.

Ännu mera arbetslöshetsunderstöd och högre pension
Statsministern anser fortfarande att han kan rätta upp den krassliga ekonomin och att han samtidigt kan öka bidragen till de sämst ställda. Det har redan blivit utdelning av bytet, som ännu inte tagits från de rika. I juli var det över en miljon hushåll där ingen hade något arbete, och för många hade de två åren med rätt till understöd gått ut, det vill säga ingen inkomst överhuvudtaget. De fick i alla fall från och med augusti rätt att lyfta 420 euro i månaden, för tillfället, fram till januari.
Det spanska välfärdssystemet är uppbyggt omkring Bismarckmodellen, där man ska bidra till staten för att få rätt att utnyttja den samme. Med i den här situationen ändras balansen och jämvikten i bokslutet försämras stadigt.
Trots allt är en av regeringens lösningar mot arbetslöshet som bekant att öka de offentliga investeringarna för bl.a. att skapa arbetstillfällen i den drabbade byggsektorn, men även att öka antalet offentligt anställda. Medan landet under det senaste året har fått 1,7 miljoner fler arbetslösa har antalet offentligt anställda stigit med 109 300 till ett nytt rekord på totalt 3 051 100, det vill säga att 19,38 procent av arbetsstyrkan (eller nästan en av fem) är anställda av det offentliga. Kanske är det INEM som haft användning av så många flera nya medarbetare för att klara pressen.
Andalusien är den region som har anställt flest i den offentliga sektorn. Här har man det senaste året anställt 48 000 (över det dubbla mot både Madrid och Barcelona), varav 21 600 blivit anställda de senaste tre månaderna.
Regeringen har dessutom beslutat att häva minimipensionerna och fackföreningarna har bett om en generell löneökning på genomsnittligt två procent, vilket kan verkar som en märkvärdig timing då vi just nu inte har in- utan deflation.
Regeringens nyckelord är solidaritet. Så långt, så bra. Men när det gäller arbetsgivarna som ska skapa de verkliga och produktiva - och inte de fiktiva - arbetsplatserna är solidariteten svårare att se. Arbetsgivarna vill tillsammans med konservativa PP och nationalbanken ha mer långsiktiga lösningar.

Inte flera att ta ifrån?
80 procent av Spaniens ekonomi kommer från små och medelstora företag (PYMES), men bara under det senaste året har 300 000 varit tvungna att slå igen. De små och medelstora företagen samt de stora företagen, arbetsgivarorganisationen (CEOE) och nationalbanken har länge uppmanat till ändringar i reglerna vad gäller anställningsavtalen. Det är som bekant svårt att avskeda en medarbetare utan att behöva betala ersättning baserat på de år vederbörande varit anställd. Det är trygghet för de anställda som har lyckats att få den typen av kontrakt, men det betyder självklart att arbetsgivarna har svårt att anpassa sig till ett eventuellt minskat behov av arbetskraft. De är återhållsamma med att erbjuda fast anställning och föredrar istället korta avtal på maximalt sex månader.
Det är svårt att se att lagstiftningen skulle skydda de anställda då den typen av avtal inte bara skapar otrygga anställda, utan också osäkerhet och för snabb rotation bland företagens personal.
Även under den tidigare konservativa regeringen bad arbetsgivarna, i stort sett förgäves, om ändringar i lagstiftningen. Att förvänta sig ändringar nu under den socialistiska regeringen är inte realistiskt. Fackföreningarna har fortfarande stor makt och skulle regeringen lyssna till arbetsgivarna skulle resultatet vara förutsägbart.
Arbetsminister Celestino Corbacho har också avvisat ytterligare diskussioner om saken och förhandlingarna tagits borts från agendan.
Robin tog från kung Richard I och adeln och gav till de fattiga. Det är en vacker historia, men oavsett hur solidarisk man än är, är det bara en fråga om tid innan det inte finns mer att ta av. Huruvida Robin Hood verkligen existerade eller om han bara var en legend, vet man inte. Men vi vet att José Luis Zapatero existerar, men inte om statsministern i den historiska backspegel kommer att framstå som verklighetens Robin Hood. Arbetsgivarna och Banco de España anser det inte. De menar istället att högre skatter kommer att minska förtroendet för landets ekonomi, minska konsumtionen, investeringarna och besparingarna och därmed skapa ännu större arbetslöshet.

 

Arbetsmarknadslagen
Arbetsmarknadslagen säger att ett företag som vill avskeda en medarbetare ska kompensera honom med mellan 30 och 45 dagars lön för varje år vederbörande har varit anställd, beräknat utifrån den aktuella lönenivån.
Arbetsgivarna och Banco de España har, förgäves, uppmanat till att det ska ändras till 20 dagar för varje års anställning och maximum ett års kompensation.
Anställda på korttidskontrakt (max sex månader) har bara rätt till åtta dagars ersättning. Detta vill arbetsgivarna öka så att skillnaderna mellan de två anställningsförhållandena utjämnas.

Räcker den högre kapitalvinstskatten?
Kapitalvinstskatten ligger för närvarande på 18 procent. För att täcka de ökade utgifterna för arbetslöshetsunderstödet och de högre minimipensionerna höjs procentsatsen "en smula”, förklarade statsministern under en långvarig debatt, som ägde rum under september i kongressen.
Den förmodas höjas till 21 procent.
Det konservativa oppositionspartiet anser inte att räkenskapen kommer att gå ihop. Alvaro Nadal, kongressmedlem för PP, anser att den högre kapitalvinstskatten bara kommer bidra med knappt en miljard euro, annulleringen av rabatten på 400 euro med sex miljarder, medan de ökade utgifterna rusar upp i 15 miljarder.
"Vem ska betala de övriga åtta miljarderna”, frågade han.
Svaret låter vänta på sig.


Citat

"För att få landets ekonomi att växa finns det behov av konkurrenskraftiga företag”, José María Lacasa, generalsekreterare för CEOE, i El Economísta.

"Det är inte fackföreningarna eller statsministern utan företagen som skapar arbetsplatser”, Gerardo Díaz Ferrán, ordförande för CEOE och ägare av flygbolaget Air Comet, i El Mundo.

"Regeringens ambition är att göra detta till ett innovativt, kreativt och företagsamt land och samtidig upprätthålla välfärdsstaten. Det hela rör sig om att göra företagen mer konkurrenskraftiga och mer innovativa," José Luis Zapatero i The New York Times.

"Det har Zapatero sagt redan innan han blev statsminister men de senaste fem åren har vi murat tegelsten, vi har inte uppfunnit iPods”, José Antonio Herce, ekonomisk analytiker, till Financial Timme.

"Högre skatter kan inte fylla det svarta hål som denna regering har skapat. Istället bör vi minska statens utgifter”, Mariano Rajoy, ordförande för PP, i El Mundo.

"Om regeringen skulle göra precis det motsatta med det de hittills har gjort, skulle vi alla få det mycket bättre”, Lovorda Díez, ordförande för UPyD, i ABC.

"Det är ynkligt att vi kritiseras för att ge 420 euro till arbetslösa som har överskridit tvåårsgränsen. Jag är säker på att dessa kritiker aldrig skulle sakna 420 euro”, José Luis Zapatero i El País.

"Han är ett föredöme i sitt sätt att tackla landets ekonomi”, Manuell Chaves, vice statsminister med ansvar för regionerna och tidigare chef för Junta de Andalucía, om statsministern i El País.

 

Torra siffror
• 1,5 procent (av bruttonationalprodukten)
Är maximalt vad skattetrycket ska öka med under 2010, lovar statsministern. Mer information låter vänta på sig.

• 15 000 000 000
Enligt PP är 1,5 procent lika med att det ska finnas 15 miljarder mer.

• 400
Löntagare och egenföretagare går miste om från nästa år 400 euro i "skatterabatt". För staten betyder det sex miljarder euro.

• 8 600 000 000
Regeringen lovar att statens utgifter nästa år kommer att vara 8,6 miljarder euro mindre än i år.

• 25 000 000 000
Regeringen har redan använt 25 miljarder euro på att avhjälpa krisen. Plus åtta miljarder som man använt till extra offentliga arbeten för att skapa arbetstillfällen inom byggsektorn.

• 3 051 100
Flera är nu anställda i det offentliga. Det är 19,38 procent (eller nästan en av fem) av den totala arbetsstyrkan.

 


Korruptionsskandaler pryder, eller skämmer om man så vill, med jämna mellanrum de spanska mediernas förstasidor. Exempelvis var andalusiska städer som Marbella, Estepona och Mijas under den senaste byggboomen på Costa del Sol, i centrum för avstyckade tomter och olagligt uppförda hus för svindlande belopp. Svenskar känner till korruptionen även om Sverige är ett av de minst korrumperade länderna i världen, enligt organisationen Transparency Internationals årliga korruptionsindex (2008 var Sverige det 3:e minst korrumperade landet medan Spanien kom på en 28:e plats). Den här månaden har vi frågat folk på gatan om deras upplevelser och erfarenheter av korruptionen.


Santiago Herreras, 45 år, lärare
Korruption är tämligen utbrett i Spanien och på alla nivåer. Den är svårt att undgå av den enkla orsaken att människan generellt strävar efter pengar och makt och att moralen böjer sig för detta. I Spanien kommer man sällan någonstans utan kontakter, speciellt om man söker arbete är det viktigt att känna någon. Om jag har varit korrupt någon gång? Jag tror vi alla har varit korrumperade på ett eller annat sätt. Det är självklart oacceptabelt, men faktum är att det existerar. Det kommer alltid att finnas korruption, men jag anser att det bör göras något åt det när försiggår på den politiska scenen. Korruption har sina rötter i politiken och det utgör ett hot mot demokratin. Om en politiker uppnår en viktig post kan han/hon bevara den om nätverket är i sin ordning även om vederbörande gör ett dåligt arbete - och det är ju inte lämpligt. Ska man försöka reducera korruptionen menar jag som lärare, att man ska börja redan i barnuppfostran och försöka återställa de värden vi har förlorat genom tiderna.

F.J. Garro, 64 år, industriingenjör
Om man ska lyssna till medierna så är korruptionen ett stort problem i Spanien, men i vanliga människors umgängeskretsar och miljöer är det ju inte något man märker av. Så på så sätt ska jag inte säga att det är ett problem. Varför det existerar? Det är livets evolution, det är helt enkelt så samhället har utvecklat sig och folk har blivit mer lättsinniga. Det blev ett måste att känna folk om man skulle uppnå något. På spanska finns det ett ordspråk som säger "de som har faddrar blir döpta, och de som inga har, blir det inte", och det är så dagens samhälle hänger ihop. Jag har hört om fall där man fått arbete genom förbindelser och även om folk som har betalat med svarta pengar, men det är inte folk jag direkt känner. Korruption är rätt normaliserat och på så sätt "accepterat". Politiskt är det de stora partierna som är mest korrumperade för det är ju de som har flest kommunalråd i kommunerna. Det finns självklart också partier som är mer ärliga som t.ex. I.U. (Izquierda Unida, Förenad Vänster, red.), men det är mindre partier som inte har så mycket inflytande. Man borde kanske göra en större "utrensning" för att bli av med dem för de har ingenting med rättfärdighet att göra.

Lidia Naranjo García, 21 år, expedit
Ja, när man tänker efter är det ju faktiskt ett problem att det är så utbrett i Spanien. Och jag tycker inte att regeringen gör tillräckligt, men det beror kanske på att de själva är de mest korrumperade. Jag menar, man borde skärpa lagarna så straffet för korruption blev hårdare, eftersom folk bara ser fördelar med det. Jag tror det är det enda sättet man kan minska det på, för man kan nog inte komma ifrån det helt och hållet.
Om du är korrupt eller ej, beror väl mest på din utbildning och din attityd. Kontakter är bra att ha, inget tvivel om det, och speciellt på arbetsmarknaden. Men det är kanske mest viktigt för folk som antingen har en bristfällig utbildning eller ingen alls. Om du har en bra utbildning är det mindre viktigt eftersom det är din kompetens som räknas och inte om du känner någon eller inte.

Leif Johansson, 70 år, pensionär
Korruption har funnits i alla tider, men att Spanien skulle vara mer korrumperat än Sverige kan bero på att i Sverige använder man sig inte av det ordet. Man kallar det för mutor, det låter lite mildare. Men visst finns det i Sverige också fast det är nog mer inbyggt i systemet och syns inte så mycket utåt. Det där med att klia varandra på ryggen har inte med vilket land man kommer ifrån. Det finns överallt. Korruption handlar om att vilja ha mer och girighet. Idag uppfattar jag det som om det är mindre korruption inom byggbranschen här i Spanien. De värsta skurkarna har flytt och är aktiva i andra länder med mindre kontroll. För omkring 20 år sedan var det värre här. Numera är folk mer försiktiga och det finns fler garantier vid husköp. Men ska man köpa sig något är det bäst att köpa ett begagnat hus. Då blir man inte lurad på samma sätt. Man vet i varje fall att huset finns och råkar inte ut för projekt som stannar upp och aldrig blir klara.
Jag vet inte riktig vad man ska göra åt korruptionen. Än så länge har jag själv inte råkat ut för det. Men för de som har råkat ut för det, kan man ju alltid var efterklok och säga - ni skulle sett upp.

Ebba Idsäter, 16 år, studerande
Jag tänker inte så mycket på det och har inte träffat på det själv. Det kan ju bero på att jag är så ung. Men jag tycker man ska försöka följa lagen och det är nog svenskarna bättre på än spanjorerna. Här struntar man mycket mer i vad som är rätt eller fel. Alla vet, mer eller mindre, att man ska se upp när man ska köpa ett hus eller lägenhet. Varför korruption finns tror jag beror på att människan försöker välja det lättare alternativet, det blir en enklare process och mindre motstånd.
Jag skulle kunna tänka mig att själv köpa en lägenhet svart även om jag i princip vill att man ska göra det lagligt.

Per Johansson, 23 år, telefonarbetare
Det handlar om pengar och kontakter. Jag tror inte det är en sådan stor skillnad mellan Sverige och Spanien, fast det är mer allmänt här i Spanien och vanligare bland var och en. I Sverige är det färre som håller på, men ser de en chans försöker de också sko sig, precis som man gör överallt. Ska man ha ett arbete här i Spanien är det inte en CV som gäller, man måste ha kontakter. Så är det med nästan all anställning. Jag skulle gissa att upp till upp mot 80 % får anställning genom bra kontakter och förbindelser.
Men var går gränsen för det man kallar korruption? Är det när man känner någon som kan hjälpa dig eller mig med ett ärende? Här i Spanien är det en mjukare linje när man har med myndigheter att göra, särskilt om du känner någon. I Sverige är det mycket hårdare och kallare och mer opersonligt.
För att få ordning på korruptionen måste det till betydligt mer information. Lära allmänheten mer om lagar så de vet vad som är tillåtet eller inte. Jag tror att om alla visste mer skulle politikerna inte våga göra som de gör. Allmänheten skulle ha bättre koll på dem.

 

Spaniens utrikesminister, Miguel Ángel Moratinos, har varit på ett officiellt besök i Gibraltar, det första av det slaget på över 300 år. Besöket har åter väckt den så ofta återkommande debatten om hur Spanien kan få tillbaka Gibraltar.

Då utrikesminister Miguel Ángel Moratinos en dag i slutet av juli besökte Gibraltar var det över 300 år sedan en spansk minister senast avlade ett officiellt besök i den brittiska enklaven.
Till att börja med verkade besöket inte vara av någon större betydelse, men Moratinos besök väckte snart upprörda känslor och konservativa kretsar antydde direkt att utrikesministern var en landsförrädare. Och det i tider när en ny spansk nations stolthet blomstrar och då är det en hård beskyllning.
Gibraltar är således ett av de mest ömtåliga ämnena i detta land. Nästan överallt möter man samma stoiska hållning - Gibraltar är vårt.
Det är kanske förståligt då det kan motsvara att Tyskland hade Skagen. Det är en nagel i ögat, men medan saken i hög grad handlar om stolthet rör det sig också om försvar och ekonomi. Den naturliga frågan är ändå: om Spanien skulle få tillbaka Gibraltar skulle Spanien då ge tillbaka de två enklaverna Ceuta och Melilla till Marocko? Absolut inte, menar Spanien.

300 års klagan
Spanien har velat ha tillbaka Gibraltar ända sedan Diego de Salinas och hans trupper 1704 överlämnade sig och Utrecht-traktatet 1713 gav Storbritannien herradömet över klippan.
Man har försökt med ett handfull belägringar, en klagan till FN 1960 som blev lika ohörd som om Danmark hade begärt Jungfruöarna tillbaka, eller klagomål på allt från prinsessan Anne till atomvapenbärande ubåtars besök.
Hitler hade en direkt plan där han ville hjälpa Francos Spanien med att återta Gibraltar, medan britterna var upptagna på annat håll. Alliansen blev för mycket för Franco som drog sig ur i sista sekund.

1969 stängde han i ilska gränsen och ville man till Gibraltar, fick man antingen segla över i skydd av nattens mörker eller flyga via London. Den efterföljande demokratiska regeringen intog en mer diplomatisk ställning som 1980 ledde till Lissabon-avtalet, som bland annat skulle leda till att åter öppna gränsen. Det blev dock fördröjt eftersom Spanien blev förbannad på Storbritannien då de använde klippans militära installationer i anslutning till kriget om Falklandsöarna. Gränsen öppnades slutligen 1982.
Spanien har tidigare använt sitt medlemskap i NATO som ett argument att basen på Gibraltar tillhör alliansen, men det köper inte Storbritannien. Den spanska regeringen nekade under en period att låta flottan delta i samma övningar som de brittiska.
Med tiden har det blivit svårare och svårare för Spanien att argumentera för sin rätt till klippan och om Gibraltarborna själva skulle ha någonting att säga till om saken, vilket de har, byter inte värdlandet namn inom en överskådlig framtid.
Invånarna, ca 30 000, röstade 2002 om vad de själva önskade skulle vara deras och den lilla halvöns framtid. 99 procent röstade ja till att fortsättningsvis vara en del av det brittiska kungariket och med fler autonoma rättigheter. De röstade därmed också nej till ett gemensamt spansk-brittiskt herradöme, som brittiska regeringen hade samtyckt till.

Treparts diskussioner
Ett treparts forum bestående av Spanien, Storbritannien och Gibraltar bildades 2006, och efter det har man mötts i Granada och London för att lösa några av de konflikter som kan uppstå när man har ett stycke territorium i ett annat lands kontinent.
En av konflikterna handlar om vattnet utanför halvön. Storbritannien hävdar att ett område på upp till tre sjömil från klippan är deras, medan Spanien har samma krav på vatten. I maj blev det åter debatt då Europakommissionen på Madrids anmodan förklarade en del av detta område som fredat område under spanskt skydd. Gibraltar överklagade beslutet med motiveringen att avtalet stred emot internationell lag, men det blev avslaget. Peter Caruana, den lokala regeringschefen, har inte förbättrat situationen när han några veckor innan Moratinos besök offentligt påminde de lokala fiskarna om att till trots mot det vad EU beslutat, har den spanska kustbevakningen ingen jurisdiktion på vattnet och därför ingen rätt att antasta båtarna där.

Ut reste Moratinos
Miguel Ángel Moratinos besök var på grund av Caruana, osäkert in i sista stund. Men regeringen beslutade trots allt att se pragmatiskt på saken och sände den 21 juli ministern över landningsbanan, till den brittiska kolonin. Det var för mycket för många spanjorer. Utöver förut nämnda kritik grävde man också upp en gammal händelse med José Luis Zapatero där han under ett besök i Marocko poserade vid en bild, som integrerade de två spanska enklaverna i det nordafrikanska landet.

Ceuta och Melilla, och så var det Persilja
Om Spanien är så uppfyllt med att få Gibraltar tillbaka, skulle man då inte vara inställda på att överlämna Ceuta och Melilla till Marocko? Samma fråga gäller Perejil, Persiljeön, som blev en prick på kartan då en marockansk soldat för några år sedan satte sitt lands flagga på den obebodda ön där några getter betar, vilket ledde till en seriös kris i förhållandet mellan Spanien och Marocko. Som nämnt är svaret från spansk sida ett klart nej.

Skillnaden är, menar Spanien, att Ceuta är en del av de erövringar Portugal företog 1415 och som Spanien ärvde från grannlandet efter en union 1580.
Melilla, 500 kilometer från det spanska fastlandet, kom under spansk flagg i slutet av 1500-talet då det katolska kungaparet, samtidigt som Columbus seglade västerut, gav befogenheter till att utvidga kungariket söderut. Från dessa stora erövringar finns de två enklaverna kvar som idag inte anses som kolonier, utan som integrerade delar av Spanien. Det från en tid då Marocko inte existerade som ett egentligt land.
Marocko har ändå svårt för att se skillnaden och gör officiellt anspråk på de två enklaverna, som är lika stora naglar i ögat på marockanerna som Gibraltar är för spanjorerna. Spanien har aldrig ingått förhandlingar med Marocko i ämnet. Diskussionen mellan den spanska utrikesministern, Peter Caruana och Storbritanniens utrikesminister, David Miliband, rörde sig inte heller om vem territoriet bör tillhöra, utan mer om praktiska saker som kontroll över ekonomiska aktiviteter, miljö och koordinerad bekämpning av organiserad brottslighet.
Man diskuterade också tvåspråkig undervisning i skolorna. Spaniens hopp är att få en större förståelse för det spanska språket och den spanska staten som helhet. Med tiden skulle det göra befolkningen mer tillmötesgående över tanken om spansk suveränitet.
"Det ska inte finnas något tvivel om att Spanien fortfarande kräver Gibraltar tillbaka", upprepade Miguel Ángel Moratinos likväl under sitt besök, och som Caruana under Moratinos tal till pressen på The Rock Hotel översatte för Miliband " Gibraltar is Spain".

Läs mer om Gibraltar och Utrecht-traktatet her.

Senaste artiklarna från En Sueco

Förebygg vårens allergi... NU!

Denna tid på året kan det kännas som om pollensäsongen är långt borta. Men om du hör till dem som up...

Hälsa

Lider du av bindvävssmärtor, cirkulationsproblem o…

Chloe och Friederich är holistiska behandlare som ser din kropp som en helhet och erkänner att din l...

Hälsa

2019 blir ditt bästa år någonsin!

Låter det bra? Eller känns det provocerande och prestationsångestframkallande?   Året har red...

Hälsa

Glädje

Efter min sjukdom med hjärtbesvär, vatten i lungorna och högt blodtryck har jag beslutat mig för att...

Hälsa

SolEyes fortsätter bredda utbudet av behandlingar

SolEyes kliniker på Costa del Sol, som under åren hjälpt många skandinaver med ögonhälsa, blir bar...

Hälsa

Veras Veranda - Semlor

Nu är det februari och för min familj samt många andra är det tid för semlor. Ja, jag vet att vi tju...

Gastronomi

Spanska registreringsskyltar - Var är vokalerna?

Det finns väl ingen som inte har suttit i trafiken och inte lekt ordbildningslekar av de olika bokst...

Tema & Profiler

Vad går du och tänker på just nu?

I denna artikelserie ställer vi varje månad fem korta frågor till en person som har koppling till ...

Tema & Profiler

Möt redaktionen hos Norrbom Marketing

Hos Norrbom Marketing är vi ett flitigt gäng som bland annat ger ut månadsmagasinen En Sueco, La Dan...

Tema & Profiler

Cádiz – Medelhavets port

  Cádiz är Europas äldsta stad. Den grundades omkring 1100 f.Kr. av fenicierna och har varit b...

Utflykter

Utflykter

Cádiz – Medelhavets port

  Cádiz är Europas äldsta stad. Den grundades omkring 1100 f.Kr. av fenicierna och har varit bebodd sedan dess. I dag har staden 118 000 invånar...

Utflykter

Ditt närmaste naturreservat – Guadalhorce

Om du är intresserad av natur och djurliv och befinner dig på Costa del Sol behöver du inte köra speciellt långt för att hitta det. Bara några kilomet...

Utflykter

Museo de artes populares - Málagas museum för folkkonst

Det är någonting alldeles speciellt med att komma in i ett museum med gamla saker. Doften och känslan av historia från flera sekel får ”ned en på jord...

Utflykter

Gastronomi

Veras Veranda - Semlor

Nu är det februari och för min familj samt många andra är det tid för semlor. Ja, jag vet ...

Gastronomi

Sabor a Málaga: Grupo Gallego – ett nav i distributionskedja…

Här i vår artikelserie om Sabor a Málaga besöker vi ofta små odlare och producenter av pro...

Gastronomi

Churrostokig

Abstinens efter kort tids konsumtion... Spanien är fullt av churromaner. Det köps och s...

Gastronomi

Recept: ”Gokaka” med kanelfyllning

Det nya året har börjat och många tycker att det nu är dags att tänka på vad man äter – oc...

Gastronomi

Sabor a Málaga: La Molienda Verde dukar upp med kastanjeprod…

Det finns apelsinmarmelad och aprikosmarmelad. Andra föredrar jordgubbsmarmelad eller kans...

Gastronomi

Panettone (video)

Matglada spanjorer har mycket att tacka sina tidigare ockupationsmakter för. Fenicierna, s...

Gastronomi

Sport

Mäster Munir

Avhyst i Numancia – nu VM-målvakt för Marocko och in i den senare tidens historia om ovanligt många ...

Sport

Golf i Solen

Redan februari 2019! Vi märker att golfåret 2019 på härliga Solkusten lockar fler och fler, och fra...

Sport

Golf i Solen: Golfare i Solen önskar En God Fortsättning

Resan till Montenmedio i november var en spännande upplevelse för många! Att umgås med trevliga vänn...

Golf

Tema & Profiler

Spanska registreringsskyltar - Var är vokalerna?

Det finns väl ingen som inte har suttit i trafiken och inte lekt ordbildningslekar av de olika bokstäverna på medtrafikanterna registreringsskyltar. A...

Tema & Profiler

Vad går du och tänker på just nu?

I denna artikelserie ställer vi varje månad fem korta frågor till en person som har koppling till både Sverige och Spanien.   Denna månad trä...

Tema & Profiler

Möt redaktionen hos Norrbom Marketing

Hos Norrbom Marketing är vi ett flitigt gäng som bland annat ger ut månadsmagasinen En Sueco, La Danesa och Det Norske Magasinet. Men det är inte allt...

Tema & Profiler

Zero Waste – förbruka mindre, återanvänd mer

Det är februari och för många har årets första månad ägnats mycket till att se över gamla vanor. Många butikers reor har pågått under hela januari, fö...

Tema & Profiler

What to do, Dear Europe

Britterna drar ur pluggen. Eller gör de? 50 procent och några till står bakom det så omtalade Brexit. Men nu kan de inte enas om hur pluggen ska dras ...

Tema & Profiler

Spaniens skattkammare

Storviltjägaren må ha städat i sin samling för den dagen stod troféer på rad liksom skinn från björn, leopard och zebra som låg sida vid sida under au...

Tema & Profiler

Linda Svensson Edevint - Designar mönstren till ditt hem

Du känner säkert igen mönstren och designen på produkter från t ex Ikea, Mio, Ekelunds Linneväveri, Klippans Yllefabrik, Cervera, Duka, Mairo och ”Mat...

Tema & Profiler

Virtual reality – din digitala verklighet på nära håll

Föreställ dig: Du går runt inne i en bostad som du är intresserad av att köpa. Du ser hur ljuset fallet in, tittar ut över terrassen och kan se precis...

Tema & Profiler

Kultur

Så här kommer du igång med att spela på casino i Spanien

Befinner man sig på en turistort i Spanien är det inte alltför svårt att leta sig fram till ett av landets över 20 landbaserade casinon. Det är dock i...

Kultur

El Cid: Spaniens populäraste folkhjälte

Nästan tusen år efter hans död är Rodrigo Díaz de Vivar, mer känd som El Cid, fortfarande Spaniens populäraste folkhjälpte – och en nationalikon. &nb...

Kultur

Språkutbyte: Pachange – språkutbyte i Málaga

Jag kan gissa att det är många av oss som i nyårslöfte sagt att vi ska bli bättre på spanska eller engelska? Ett riktigt bra sätt att lära sig språk p...

Kultur

Boktips: Läslust 2019 - Göran Rise släpper serie om advokat …

Han har släppt en bok tidigare, vari han berättade om sina egna yrkesverksamma år, men nu släpper Göran Rise för första gången en roman. Boken, som he...

Kultur

Norrbom Marketing

Kontakta oss

Läsarservice

sektioner

Norrbom Marketing

Centro Idea
Ctra. de Mijas km. 3.6
29650 Mijas-Málaga
Tel. 95 258 15 53
norrbom@norrbom.com