Det var en gång ett litet and i norr. Där levde de flesta människor trygga och lyckliga på pappret. De ansågs vidsynta och öppna för människor som behövde få ett nytt hemland. De undvek till och med ibland att bejaka sina traditioner, att sjunga sin nationalsång eller flagga med landets flagga. Allt för att de nya landsmännen inte skulle känna sig utanför. På ytan var allt fint och snällt.

Få av landets politiker tycktes fundera på vilket land och vilket folk som EGENTLIGEN kan tänka sig att överhuvudtaget tona ner sig själva och sina egna traditioner till förmån för andra kulturer. Få tycktes tänka att det skulle kunna bli problem på sikt.

Baksidan fanns där, groende under ytan på sina håll, irritation och känslan av att någon utomstående kom och tog av det de egna förfäderna byggt upp.

Nu är det år 2010. I Sverige har Sverigedemokraterna (SD) fått plats i riksdagen. Redan långt innan valet fanns det tydliga indikationer på att de nationalistiska strömningarna i Sverige börjat få ett starkare stöd bland befolkningen. Trots det tycks SDs förhållandevis starka valresultat komma som en överraskning för många. Inte minst tycks förvåningen stor inom de etablerade partierna. Deras frustration och ovana att stå inför nya uppstickar-partier med radikala åsikter har hittills bl a tagit sig uttryck i ett antal märkliga icke-demokratiska uttalanden och beteenden.

Motageranden eller ignoranta uttalanden gent-emot SD från etablerade partier är på sätt och vis begripliga men ter sig ur demokratisk synpunkt ganska orimliga. Demokrati bygger, som de etablerade partierna just påpekar i diskussioner rörande SD, bl a på åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Nu har SD yttrat sig om sitt och fått (om än begränsat så ändå ökat) gehör hos vissa för sina åsikter. Det kan var och en tycka precis vad den vill om. Däremot, att som etablerat parti, med erfarna politiker i toppen, i ena meningen fördöma och förklara att SDs åsikter är odemokratiska, för att i nästa mening stå upp för yttrandefriheten ter sig märkligt.

Samhället sårbart
Jag förstår frustrationen över SDs ökade mandat. Jag känner den själv. Sverigedemokraterna utgör en knivskarp påminnelse om världens sårbarhet. Hur skört allting är och hur snabbt ett samhälle kan förändras. För att förhindra djupgående mer allvarliga effekter får SD därför INTE ignoreras. Jag vill nog påstå att SD, rätt hanterat, märk väl INTE ignorerat, kan innebära en hälsosam väckarklocka för Sverige. Det finns så många fina ord om integration och förståelse. Men hur det än är kan Sverige nog inte förneka att några av pusselbitarna fortfarande fattas för hur nya svenskar med utländsk bakgrund VERKLIGEN ska kunna komma in och bli svenskar på lika villkor, med avseende på bl a både rättigheter och skyldigheter. Det finns kanske inget land som helt löst ekvationen för hur människor som kommer till ett nytt land ska bli en del av samhället och delta på lika villkor. Och ekvationen är inte enkel. Men att se att läget är kritiskt och att ekvationen nu måste lösas, det är bara sunt. Kanske bör vi tacka SD för det. Om deras ökade makt i och med det senaste valet kan få större delen av Sverige att vakna och börja se verkligheten så finns det väl alla möjligheter för Sverige att gå framåt på ett bättre mer seende sätt. Att förmå se problem är en förutsättning för att kunna lösa dem.

Det kan argumenteras att Sverige kommit längre än många andra länder och att integration tar tid. Men Sverige har inte kommit hela vägen. Integration kanske tar tid. Men det är en märklig inställning att gömma sig bakom. Sverige som har så bråttom och kommer så fort fram på många andra plan. Sverige och svenskarna som är så snabba på så mycket annat, som tar till sig ny teknologi, nya medier, kommunikationsmedel, och som reser mer än de flesta folk. Kan inte Sverige nu ha lite av den brådska och konkreta handlingskraft som tycks finnas i landet i andra sammanhang? Kan inte Sverige nu se de komplikationer och problem som för tillfället gör att SD fått ökat stöd samtidigt som segregationen av nya svenskar till stor del består och i viss mån ökar/cementeras? Om regeringen nu börjar utgå från det som ÄR och inte det som SÄGS VARA och sätta upp konkreta planer för integration med rimliga krav på både nya och gamla svenskar blir det en annan koppling till verkligheten.

Sverige del av sin integration
En artikelrubrik ”Tystad debatt skapar SD:s framgång” (Brännpunkt i SvD 101006) säger mycket tycker jag. Vi svenskar kan emellanåt känna oss ställda inför sydländska länders rättframma sätt att diskutera. I Spanien hörs det ofta snabbt om någon tycker något är fel. Det kan ibland gå hetsigt till, åsikter och temperament är påtagliga i Spanien. För mig är det ofta befriande. Det känns bättre att få uttrycka sin sanna åsikt än att bara få uttrycka det som är politiskt korrekt.

Det är svårt att tänka sig att Spanien skulle avstå från sina traditionella firanden och högtider eller undvika religiösa rum för att inte stöta sig med de som inte delar samma religion. Spanien bejakar sin historia. För att inte vidare föda misstro och misstänksamhet behöver de etablerade partierna nu tydligt tala om för svenskarna hur det framtida Sverige ska se ut. Om svenska politiker och svenska folket framöver svänger om och börjar våga prata om problem innan de växer sig för stora finns inget behov av missnöjespartier (om det nu är det SD representerar). Det är nödvändigt, inte minst med tanke på det Erik Ullenhag, ny integrationsminister (FP), påpekade häromdagen: ”För mig är det viktigt att Sverige står upp för att vara ett öppet land. 600 000 utlandsfödda människor i Sverige gick till jobb-et i morse, betalar skatt och bär i hög grad upp den svenska välfärden”.

Sverige måste få vara en del av integrationen. Låt Sverige behålla sina traditioner och vara stolt över dem. Det som Sverige stått för är ju faktiskt det som gjort att landet nu har möjlighet att ta emot människor och erbjuda dem ett nytt hemland. Det måste betyda att Sverige med sina traditioner, folk och sin demokrati stått för något bra. Vi kan behålla det, det betyder inte intolerans att inte förminska sig själv, och det har inget med SD att göra.

Det svenska riksdagsvalet ägde rum den 19 september 2010 och röstdeltagandet steg med 2,01 procentenheter till 84,63%, jämfört med 81,99% i 2006 års val.

I Spanien bor 6143 röstberättiga svenskar. Utlandssvenskarnas röster räknas in i totalen, men det förs ingen separat statistik över deras valdeltagande. Men vad känner egentligen Spanien-svenskar? Är de som är utflyttade fortfarande intresserade av svensk politik?

En Sueco intervjuade 5 svenskar boende på kusten för att höra deras åsikter kring detta, samt för att höra vad de tänker kring faktumet att Sverigedemokraterna (SD) tagit sig över 4 % gränsen och hur de blivit bemötta.

Frågorna vi ställde till dem var:
1. Röstade du i det svenska riksdagsvalet 19 september 2010?
2. Följde du med i valupptakten och partidebatterna inför valet?
3. Vad tycker du om resultatet?
4. Bör vilket parti som helst få ställa upp i det svenska riksdagsvalet?
5. Tycker du att det är rätt av riksdagspartierna att vägra ett samarbete med ett parti som valts av folket, vilket vi sett är fallet med SD?
6. Tycker du att det är viktigt för dig som Spanien-svensk att följa med i den svenska politiken?
7. Bör utomlandssvenskar ha rösträtt i svenska val?

Namn: Juha Husu


Ålder: 40
Civilstatus: gift
Yrke: kock
Antal år i Spanien: 6
1. Nej, för jag har inget intresse.
2. Nej, men jag såg valvakan.
3. Ingen kommentar, men det finns inget intresse.
4. Absolut, det är vad en demokrati går ut på.
5. Det går inte att vägra invalda partier, det är ju demokrati.
6. Ser jag en stor rubrik på internet kan jag gå in och läsa.
7. Ja, vi är ju svenska medborgare, sen om man väljer att inte rösta så är det upp till var och en. Annars skulle det vara som att säga att jag inte har rätt till mitt svenska pass.

Namn: Mikael Andersson


Ålder: 47 år
Civilstånd: gift
Yrke: egen företagare
Antal år i Spanien: 23
1. Ja, för att jag har släkt i Sverige som påverkas av resultatet av valet.
2. Ja, jag följde debatter samt såg valvakan.
3. Jag tycker resultatet är bra, dock är det negativa att ett parti får en vågmästarroll, oavsett vilket parti det är.
4. och 5. Ja, jag tycker att alla partier som uppfyller kraven ska få medverka, även SD. Det vore odemokratiskt annars.
6. Ja, men jag tror att intresset för politik avgör om man röstar, och kanske också vilken samhällsklass man tillhör.
7. Absolut. Sverige är mitt moderland. Trots att jag inte bor i där vill jag ju att min släkt har det bra och en dag kanske jag flyttar tillbaka, då vill jag ju ha varit med och påverkat.

Namn: Annelie Andersson

Ålder: 36
Civilstånd: gift
Yrke: butiksbiträde
Antal år i Spanien: 2
1. Ja, för om jag väljer att flytta tillbaka vill jag veta att jag haft chansen att ha påverkat.
2. Nej, inte så mycket, men jag läste nättidningar och såg lite på TV.
3. Ja, jag tycker att rätt allians vann.
4. Ja, så länge kriterierna uppfylls.
5. Man kan ju inte bortse från hur folk har röstat, då är det ju inte en demokrati.
6. Det är inte döviktigt, men jag har alltid röstat. Jag söker inte aktivt efter information, men tillräckligt för att ha en åsikt.
7. Det är klart, vi är ju svenska medborgare.

Namn: Kersti Lindström


Ålder: 74
Civilstatus: änka
Yrke: aktiv pensionär
Antal år i Spanien: 11
1 och 2. Ja och ja, jag är intresserad av politik och jag har själv suttit med i kommunfullmäktige i Ronneby.
3. Bra, men jag tycker det är konstigt hur de behandlar SD så illa. Vi har yttrande frihet i Sverige, man hånar ju de som röstat på dem.
4 . Det beror på vad det är för parti, inte om det har kriminell koppling.
5. Det är oförskämt att utesluta SD då de faktiskt blivit valda av svenska folket.
6. Ja, eftersom jag fortfarande har barn i Sverige och vill deras bästa.
7. Ja, jag tycker att man som utlandssvensk ska ha kvar sin rösträtt, man kanske har kvar relationer till landet, eller kanske flyttar tillbaka en dag.

Namn: Ragnar Löfdal


-Ålder: 64 Civilstånd: ogift Yrke: advokat, Antal år i Spanien: nyanländ
1. Ja, för att ha möjlighet att påverka Sveriges framtid.
2. Ja, som gammal lokalpolitiker är jag mycket intresserad.
3. Resultatet är tillfredsställande, dock synd att alliansen inte fick majoritet.
4. Självfallet. I en demokrati ska alla få ställa upp så länge de inte bedriver kriminell verksamhet.
5. Varje parti väljer själva vilka de vill samarbeta med.
6. Ja, och mitt intresse för är stort, men det är svårare att följa med kring politiken när man bor utomlands.
7. Ja, det är oerhört viktigt. Skälen till att bo utomlands kan ju variera och många flyttar ju också tillbaka efter några år.
 


Väskor, klockor, solglasögon, skärp, CD- och DVD-skivor och diverse krimskrams säljs av gatuförsäljare, som i de flesta fall kommer från afrikanska länder. Till en början kan det vara ett litet sött inslag i stadsbilden, men när säljare nummer sju kommer fram och man fortfarande är inne på samma cortado, på samma uteservering, har charmen för länge sedan försvunnit. Förutom att vara besvärande för både invånare och besökare överträder tydligen gatuförsäljarna också en hel del lagar, inte bara när det gäller immigration, arbets- och uppehållstillstånd, utan även när det gäller gatuförsäljning och försäljning av kopior. Oavsett vad man känner för afrikanernas situation så är deras närvaro uppenbart ett problem i många spanska städer.
Uppehåller de sig här illegalt? Och om de inte gör det, varför gör inte myndigheterna någonting åt det?

Nej, är det rätta svaret på den första frågan. Den andra däremot, den är mer komplicerad att besvara, och vi har därför talat med myndigheterna, som personifieras av Pedro Padilla, Policia Nacionals talesman i Málaga.

Från båt till flyktinganläggning
”Vi kan inte bara skicka tillbaka de illegala invandrare som kommer till våra kuster, eller som lyckas komma in i landet på andra sätt, då alla enligt EU:s lagstiftning har rätt till 40-dagars transit, under vilken deras fall ska behandlas. Under den tiden ska de inkvarteras i flyktinganläggningar”, säger Pedro Padilla.

Det finns åtta stycken av dessa anläggningar, kallade Centro de Internamiento para Extranjeros (CIE) i landet, bland annat en i Málaga. Under dessa 40 dagar försöker myndigheterna först och främst identifiera invandrarna och fatta beslut kring deras fortsatta öde.
Här blir det ännu mer komplicerat.

”Problemet i detta sammanhang är att långt ifrån alla afrikaner har några papper över huvudtaget. Det kan bero på att de kanske är födda på gatan eller ute på landsbygden där de tillhör en stam. De kanske kommer ifrån ett land som helt enkelt inte registrerar sina invånare. De har därför heller inga identitetshandlingar. Dessa människor kan leva ett helt liv utan att ha ett enda papper som visar på deras existens.

För att kunna ge dem uppehållstillstånd måste vi naturligtvis veta vilka de är och varifrån de kommer. Och för att kunna skicka hem dem igen måste vi ha samma information. Det räcker inte med att bara förmoda att en immigrant kommer från t ex Senegal, för de senegalesiska myndigheterna vill se bevis på att personen är senegalesisk medborgare, innan de kommer in i landet igen.” förklarar polisens talesman, som inte vet hur många invandrare det rör sig om .

Det spanska uttrycket för just dessa invandrare är, ”los sin papeles” (de utan papper), och det stämmer verkligen.

40 dagar och sedan ut på gatan
De spanska myndigheterna kan inte skicka tillbaka invandrarna och de får bara, återigen enligt EU, hålla dem i flyktinganläggningarna maximalt 40 dagar. Därefter släpps de helt enkelt ut.

”99,99 procent av alla illegala invandrare väntar egentligen på att bli utvisade, vilket kommer att ske den dagen vi kan bevisa vilka de är. Innan någon lämnar en flyktinganläggning har vi naturligtvis upprättat en akt för denne, tagit fingeravtryck, etc. så att vi kan följa personen”, säger Pedro Padilla.
Att bara skicka tillbaka dem till en kust eller till en plats i öknen är inte ett alternativ. Det sägs att det har hänt tidigare, vilket samtliga humanitära organisationer fördömde. Spanien anklagades att ha gjort ett sådant försök, bara tanken är helt omänsklig. Självklart kommer Pedro Padilla ihåg de rabalder som uppstod då den spanska polisen i Melilla för några år sedan beskylldes för att ha kört ut en busslast med invandrare i öknen, där det påståddes att de blivit lämnade utan mat.

Han rycker på axlarna. ”Vi kan naturligtvis inte bara dumpa människor i öknen.” säger han och fortsätter: ”Vi har flera gånger följt med immigranterna till deras förmodade hemland, t ex Senegal. Ofta genomförs dessa resor i samarbete med det andra landet. Men vi har faktiskt varit tvungna att resa tillbaka från Dakar med samma personer ombord för att de senegalesiska myndigheterna inte ville godkänna papprena.”
Det enda alternativet är alltså att låta dem gå fria i Spanien, utan uppe-hållstillstånd.

Efter att de lämnat flyktinglägren beger sig de flesta till en stad som de har hört talas om eller där de känner någon. Då ska de hitta ett jobb eller någon annan form av inkomstkälla.

”Till sakens natur hör att de inte kan få ett vanligt lagligt arbete. Tidigare tillät man att de hjälpte till med jordbruksarbeten såsom oliv- eller jordgubbsplockning, men de jobben har polackerna tagit över nu. Så det finns inte så många alternativ kvar”, förklarar Pedro Padilla.

Söker dem som står bakom
En av de få möjligheter för att få mat för dagen är att illegalt sälja förfalskade varor. En verksamhet som är strukturerad som ett pyramidföre-tag, informerar polisen. Och så är vi tillbaka där vi började; de många gatuförsäljarna.

Man ser ofta att polisen arresterar några av dem medan några andra lyckas komma undan, men det resulterar ändå aldrig i färre försäljare. På frågan om varför man inte arresterar alla, svarar polismannen:

”Vi genomför några arresteringar, men här hamnar vi i en svår situation. Den spanska straffrätten ger normalt omkring tre månaders fängelse för denna typ av företeelse. Samtidigt, enligt lagen vid första gångsgripande med ett straff på under två år, så är det villkorlig dom som gäller”.

Med andra ord så släpps gatuförsäljaren igen. Polisen konfiskerar de varor som han (nästan alltid) eller hon (mycket sällan) hade på sig. De har också möjlighet att kontrollera om invandraren är registrerad. Om inte så tas fingeravtryck och ännu en akt skapas, ännu ett nummer i mängden. Ibland är immigranten redan registrerad med fingeravtryck, kanske efter vistelse i en av de nämnda flyktinganläggningarna, men myndigheterna kan fortfarande inte säkert veta vem personen egentligen är. Till problematiken hör också att invandrarna ofta byter identitetshandlingar mellan varandra för att komma undan eller för att förvirra polisen.

Lagförbrytare får dessutom en bot, vanligtvis på 300 euro, men böterna för blir obetalada enligt Pedro.

”Dessa arresteringar löser inte problemet. Det är som med narkotikahandel – det hjälper inte att anhålla och kanske straffa personen, som sålde ett par gram kokain vid ett gatuhörn. Vi vill veta vem det är som står bakom, med andra ord så vill vi riva upp problemet vid roten.”

Tonvis av kopior bränns
Liksom att Pedro Padilla inte vill tala om, hur många illegala invandrare det rör sig om, vill han inte heller inte tala om, vilka som förmodas stå bakom den illegala verksamheten.

”De kan vara kineser, de kan vara marockaner”, mer än så vill han inte säga.

Polisen använder, vilket är mer känt gällande narkotikahandel, gatuförsäljare för att hitta personerna bakom verksamheterna. Ibland lyckas det. Polismannen ger som exempel en händelse i januari, då polisen avslöjade en organisation som hade förfalskat 26 000 varor med Osborne-tjuren. Då handlade det om nyckelringar, solfjädrar, glas och liknande som tillverkades i Kina och Thailand och såldes här. 14 personer anhölls i 6 olika provinser och varorna förstördes.

Ett annat exempel är från Málaga där Policia Nacional i maj beslagtog över 4 000 klädesplagg och anhöll sju personer som nu är anhållna för förfalskning.

Falsk reklam?
Polisens talesman menar att problemet inte kan lösas förrän EU gemensamt gör en större insats för att förhindra att så många oönskade kommer hit. Det rör sig om utlandsstöd, kustbevakning men också om information.

”Många afrikanska män tillbringar

dagarna på caféer, där de ser TV-serier och reklam från andra länder. De ser, att alla är vackra och rika, och de tror, att livet här är som i reklamfilmerna. Men det det kanske är så i förhållande till det som de känner till. Hur som helst önskar endast ett fåtal resa tillbaka till deras hemland. Jag känner en advokat som just har skickats tillbaka för tredje gången men han kommer säkerligen tillbaka igen.” avslutar Pedro Padilla.

Mindre bistånd till Afrika

”Antingen hjälper vi Afrika i kampen mot fattigdom och desperation, eller så är vår framtid som en kontinent med framgång och välfärd i fara”, sa stads-minister José Luis Zapatero 2008 när han svor att regeringen inte ska skära ned på bistånden. I maj i år skars dock budgeten ned med 800 miljoner euro.

1 000 000 eller 1 500 000 illegala i Spanien

2006 beslutade regeringen att ge omkring 700 000 ”sin papeles” amnesti, då menade man att landet var i behov av arbetskraft. Detta beslut lockade ännu fler.

Det är så gott som omöjligt för myndigheterna att veta hur många illegala invandrare som uppehåller sig i landet. Det är inte alla som kommer med båtar, som plockas upp ur vattnet av Röda Korset eller av andra hjälporganisationer.

Några av båtarna kommer i land utan att märkas och andra invandrare kommer hit i containrar, lastbilar, eller med flyg.

”Vi uppskattar att endast mellan 12 och 13 procent av alla invandrare kommer med båtar. De övriga tror vi kommer med flyg från Madrid eller Barcelona. Många sydamerikaner kommer hit via Tyskland, som vissa av dem har en historisk relation till”, säger Pedro Padilla, Policia Nacional.
Det uppskattas att omkring en miljon människor idag uppehåller sig illegalt i landet.

Det konservativa oppositionspartiet PP menar dock att siffran ligger på närmare 1,5 miljoner personer.
Illegal underhållning kostar 5,1 miljarder euro under sex månader

Det samlade värdet av försäljningen av piratkopior och illegat nedladda filer uppgick till 5,1 miljarder euro under de sex sista månaderna 2009. Det betyder att 76 procent av all musik, alla filmer, böcker och videospel säljs illegalt. Värst är det med musik; 95,6 procent av all musik säljs som piratkopior eller är nedladdade från nätet.

Under de samma sex månaderna uppgick omsättningen i den digitala industrin till endast 1,6 miljarder euro.
Siffrorna är hämtade från en amerikansk undersökning och har offentliggjorts i dagstidningen El País.

Såväl lokala som nationella politiker uppmanar svenskar bosatta i Spanien till att inte bara sitta på åskådarplatsen, utan också gå in aktivt i politiken. De menar att vi som utlänningar ofta har ett annat sätt att se på saker, vi kan ibland föreslå nya lösningar på en rad olika situationer och därför är vi välkomna in i det politiska rummet.

Fram till och med maj 2011, då nästa kommunalval äger rum, kommer vi därför, i varje nummer, se närmare på en rad problematiska ämnen. Därtill har vi bett två, politiskt engagerade och i Spanien boende svenskar, att ge svar på en rad frågor om var de två största partierna står. Det är Johanna D. Forsell, som är aktiv i PSOE i Fuengirola och Ángel Nozal, som är PP:s toppkandidat till borgmästarposten i Mijas.

Vilka offentliga arbeten görs färdiga efter regeringen nedskärningar?

Arbetet med tunneln i San Pedro de Alcántara fortsätter.

”500 miljoner euro” sa minister för offentligt arbete (Fomento), José Blanco. ”700 miljoner” sa han några dagar senare då regeringen insåg att de 500 miljonerna inte var tillräckligt.

Det är dock fortfarande långt ifrån de 6,045 miljarder euro som regeringen tidigare under året hade avsatt för landets infrastruktur, offentliga byggnader osv. i syfte att stimulera landets sysselsättning och naturligtvis också den känsliga ekonomin. Effekten blev inte riktigt vad man önskade så man beslutade att reducera beloppet ganska dramatiskt.

Vilket arbete slutförs på det sättet? Till exempel frågar vi om, och i så fall när, vägarbetet i San Pedro de Alcántara blir färdigt.

Ángel Nozal:

Jag säger att det är frågan om total mörkläggning. Besluten om vilka projekt som ska slutföras eller vilka som stoppas verkar bero på enskilda ministerier och lokalregeringar, och besluten träffas på politiska grunder i stället för på tekniska.

Tunneln i San Pedro borde redan vara färdig för staden har fått lida mycket av den minskade turismen och minskningen av handeln som arbetet orsakat. Det verkar dock, som om arbetet inte stoppas, även om det skulle varit färdigt för ett år sedan.

Officiellt blir samtliga påbörjade arbeten slutförda, det är bara en fråga om tid. I realiteten har alla stopp inneburit slöseri av tusentals arbetstimmar, och ännu fler trafikolyckor.

Dessvärre är pengarna spenderade på andra saker och nu har vi inte råd att slutföra de viktiga projekten.

Johanna D. Forsell:

En del arbeten kommer att få vänta, men det handlar inte om många i Andalusien. Det är tack vare ordföranden för regionens lokalregering, José Antonio Giñan, som har försäkrat att de viktigaste arbetena i Andalusien ska slutföras. Det rör sig om bron över Cádizbukten som kommer att vara färdig 2012, arbetet på A 7 vid Almuñecar som återupptas, och det samma sker med A 32, en motorvägssträcka som ska förbinda Sevilla och Valencia via Jaén. A 49 vid Huelva slutförs också.

Gällande arbetet på genomfartsleden och tunneln i San Pedro de Alcántara så är det också avsatt pengar till att avsluta denna sträcka. Enligt plan är den färdig 2011.

Ett tidigare rådhus, kulturcenter eller hotell?

Det tidigare rådhuser är nog Fuengirolas mest intressanta byggning.

Fuengirolas stadsråd (PP) beslutade för en tid sedan att det tidigare rådhuset ska göras om till ett hotell. Några av stadens invånare har protesterat mot detta, medan andra anser att ett nytt, spännande hotell skulle vara en tillgång för turismen och därmed för hela staden.

Johanna D. Forsell:

Stadsrådet har överlåtit rådhuset till ett privat företag som nu vill göra om det till ett hotell. Företaget betalar bara 1 500 euro per månad och har koncession under 50 år.

Jag skulle föredra att byggnaden i stället kom till användning till stadens invånare och naturligtvis också stadens alla utlänningar. Vi föreställer oss ett riktigt spännande kulturhus.

Det är sant att Fuengirola inte har ett speciellt spännande, eller ett femstjärnigt hotell. Anledningen är att kommunen tvingar hotellen att betala 30 procent mer i egendomsskatt (IBI) än privata. Som bekant räknas egendomsskatten ut per kvadratmeter, så det skrämmer naturligtvis bort hotellägare. Om jag blir borgmästare så lovar jag härmed att jag kommer göra allt vad jag kan för att Fuengirola ska få ett femstjärnigt hotell!

Ángel Nozal:

Vi kan alla önska att det var tusentals byggnader för offentligt bruk, men det skulle bara innebära enorma utgifter för både konstruktion och underhåll. Vi anser att de äldres behov är täckt i form av äldreboende, Hogar del Jubilado.

Fuengirola är en mycket liten kommun, och att staden inte har de stora inkomsterna från industri eller konstruktion, som nästan bara hålls levande med hjälp av skatter. Vi kan inte annat än ta emot de intäkter som denna byggnad och ett hotell skulle medföra. Och med dessa pengar kan vi istället erbjuda hemhjälp eller framöver bygga ett äldreboende någon annanstans – på en plats som inte har samma värde som det gamla rådhuset, men som kommer att vara lika bra för ändamålet.

I samband med ombyggnaden kommer det dessutom ett parkeringshus eftersom det är så stor brist på parkeringsplatser i staden.



Känn till färgen på ditt kommunalråd:
Benalmádena: PP
Estepona: PSOE
Fuengirola: PP
Marbella: PP
Málaga: PP
Mijas: PSOE
Nerja: PSOE
Torremolinos: PP

Empadronamiento ska bekräftas
Inrikesministeriet har beslutat att alla utlänningar nu måste bekräfta, att de är fast boende i kommunen. Framöver måste man därför bekräfta sin empadronamiento vart annat år. Detta innefattar inte spanjorer, utan bara utlänningar, och denna ”diskriminering”, beror på, att utlänningar ofta flyttar, utan att meddela den ifrånflyttade kommunen, vilket man alltså också bör göra.
De olika kommunerna hanterar dock saken olika, till exempel:

Mijas: Här behöver man inte göra någonting. Sker det ändringar, kommer alla bli informerade personligen av kommunen.
Marbella: Här har kommunen sänt ut brev till samtliga invånare som är mantalsskrivna. Har man mottagit detta brev, behöver man inte göra någonting. Har man inte mottagit brevet, bör man kontakta stadshuset.

Fuengirola: Här ombeds man att själv inställa sig för att förnya det. Det kan göras i utlänningsavdelningen på våning 4 i stadshuset, måndag – fredag kl. 09:00-13:00. Ta med uppehållstillstånd (NIE) samt en kopia.

Politiska uppdrags A, B, C
• Inskrivning i folkregistret (Empadronamiento)
Det är inte lagstadgat att man ska skriva in sig i folkregistret (empadronamiento). Det anses snarare som en moralisk förpliktelse, då ens kommuns sjukhuskapacitet, antalet poliser, skolor och andra offentliga verksamheter är kopplat till folkregistret. För varje inskriven person räknas en kommun ta emot ca 182 euro per år och en viss summa till den lokala sjukvården.
Man skall vända sig till sitt kommunkontor för att bli inskriven.

Ta med:
Bevis på din adress; köpebrevet på din bostad eller ett hyreskontrakt och en kvittens på betald elektricitet, vatten, andra avgifter eller telefon, där din adress framgår.
NIE eller residencia samt pass.

• Och på röstlistan (Lista del Censo Electoral)
För att kunna rösta måste man presentera sin önskan att rösta i Kommunala Valenheten innan slutet av detta år.
Ta med:
Empadronamiento (mantalsinskrivning)

• Medlemskap av parti
För mer information om PP (Partido Popular) och om hur man blir medlem av partiet, se t.ex. www.ppmalaga.es, www.ppmijas.org,
www.ppfuengirola.com eller
www.marbella-sanpedro.com
Man kan läsa mer om PSOE (Partido Socialista Obrera Español) och om medlemskap på bl.a. www.psoemalaga.es, www.psoemijas.org,
www.fuengirola.psoe.es och www.marbella.psoe.es.
Alla EU-medborgare har rätt till att bli aktiva eller passiva medlemmar.

Nästa kommunalval
Nästa val hålls den 22 maj 2011.
Partikandidaterna är ännu inte bestämda i alla städer.
PSOE fattar beslut i juli.
PP har redan fattat beslut om vissa kandidater och de övriga kommer att väljas senast sex månader före valet, d.v.s. i december eller januari. Partiet meddelar att de flesta kommer att återväljas från senaste kommunalvalet.

Politiska frågor
Finns det ett ämne som du gärna vill få belyst eller har frågor och funderingar kring, hur det politiska systemet fungerar, så är du välkommen att skriva till oss på info@ensueco.com

 


Moderaterna på Solkusten


Lars Lindblad, riksdagsledamot och gruppledare för Moderaterna i riksdagen, besökte den 25 augusti Fuengirola. På restaurant La Chispa i Fuengirola, samlades intresserade för att få ta del av partiets planer inför valet och framtiden, bl.a. partiledaren för PP i Mijas, Ángel Nozal och Moderaterna på Solkustens Anders Emich.

Inledande berättade vi som deltog och som bor här på Costa del Sol, om våra upplevelser och erfarenheter om livet här, vilket Lars lyssnade uppmärksamt och intresserat på. Han fortsatte sedan själv att tala om, för honom viktiga delar inom politiken, som t ex det fortsatta arbetet med den starka finanspolitiken. Upprepade gånger nämnde han, att trots att det under Socialdemokraternas mandatperiod, innan Moderaterna vann valet 2006, var högkonjunktur, så är sysselsättningen i Sverige högre idag. Det här är någonting som Moderaterna kommer att fortsätta kämpa för. Som speciellt positivt för spaniensvenskar nämnde han den slopade förmögenhetsskatten och fastighetsskatten. Vad gäller dubbelbeskattningen, den så kallade sinkskatten, mellan Sverige och Spanien berättade han att statssekreteraren på finansdepartementet i Sverige formellt har skrivit till sin motsvarighet i Spanien för att länderna tillsammans ska sätta sig i öppna förhandlingar och finna en ömsesidig lösning mellan de båda staterna. Han fortsatte med att säga att hans intresse för Solkusten är stort och att arbetet med att skapa en bättre kontakt med utflyttade svenskar är ett långsiktligt arbete.
Lars avslutade mötet med att poängtera vikten av att sprida ordet om hur viktigt det är alla röstberättigade alltid tar tillfället att göra sin röst genom att rösta vid val, oavsett om det gäller val i Spanien eller Sverige, eller någon annanstans, då detta är varje människas rätt för att kunna påverka det samhälle som man lever i.

Lars Lindblad är för övrigt den första svenska politikern som besökt kusten under en valrörelse. 


Rösta i Sverige
Nu har det precis hållits riksdagsval i Sverige, nästa val hålls 2014. Rösträtt i riksdagsval i Sverige har du som är svensk medborgare, är över 18 år och som någon gång varit folkbokförd i Sverige. Är du folkbokförd i Sverige skickas röstkort till angiven adress. Som utvandrad svensk är du med i röstlängden om du utvandrat under de senaste 10 åren eller anmält dig till röstlängden hos skattemyndigheten.

De många baskiska frågorna
Vi söker ofta svar på frågorna om varför baskerna säger att just de har rätt till en egen stat och varför de skulle kunna dela ett Spanien, som på både gott och ont har varit enat i över 500 år.

Det handlar inte om ETA, även om man inte kan bortse ifrån ämnet. Vi har fått många svar. Att baskerna är Europas äldsta folkslag, att deras språk är unikt, att man visst kan vara separatist och fortfarande tillhöra ett enat Europa. Vår jakt på fullständig förståelse har nu tagit oss till Bilbao och partiet PNV, som sedan det grundades 1895, har kämpat för ett självständigt Baskien.

Och vi ska skapa en egen nation - med egna gränser och egna pass - inom den europeiska gemenskapen

Det är Joseba Aurrekoetxeas ord. Han var tidigare senator, och nu är han ansvarig för den politiska strategin i PNV (Partido Nacionalista Vasca), det baskiska nationalistpartiet, som har haft en egen stat överst på sitt manifest i över hundra år, och som under 30 år – sedan demokratins återinträde och fram till förra året - regerade Europas mest orosplågade region.

Vi befinner oss på femte våningen i konferenslokalen på partiets huvudkontor mitt i Bilbao. ”Jag sitter normalt vid bordsänden”, skrattar Joseba Aurrekoetxea och pekar mot änden av mötesbordet. Det kräver kanske en förklaring, då de flesta skulle hävda, att den platsen nog tillhör Iñigo Urkullu, som är ”president” för PNV. Och gällande det sistnämnda så har de rätt. Men, medan andra partier, som till exempel den rikstäckande delen av PP, som har Mariano Rajoy som både ordförande och tippkandidat, har PNV delat upp dessa roller mellan två personer, Urkullu och Aurrekoetxea.
Han är beredd på att berätta allt om PNV och de nationalistiskt röstande baskerna, vilkas intressen hans parti representerar. PNV går öppet, och utan att lämna några tvivel om saken, in för ett självständigt Baskien. Och det Baskien ska inte bara bestå av de tre provinserna: Álava, Guipúzcoa och Vizcaya, som idag utgör regionen País Vasco, utan hela det baskiska området, vilket också inkluderar regionen Navarra och de franska områdena Baja Navarra, Labourd och Soule.

Joseba Aurrekoetxea har varit involverad i PNV och baskisk politik i 30 år.

”Vi lever i mycket intressanta tider”, fortsätter Joseba, som om det inte alltid har varit ”intressanta tider” i Baskien, men han refererar naturligtvis till ETA:s nyligen proklamerade vapenvila.

Mycket lite sympati för ETA
Meddelandet från Europas sista väpnade terroristorganisation, som under 50 år har plågat regionen med pengautpressning och 829 mord, möttes också med en nypa salt av PNV, vilka konsekvent har fördömt ETA:s terrorism. Att ETA-medlemmar strävar efter det samma som PNV är det dock inga tvivel om. Ett självständigt land. Det är metoden man är oenig om.
”Vapenvila är inte oviktigt. Men vi har, under så många år, väntat på en varaktig fred, att vi har en lite bitterljuv känsla över denna vapenvila. Tidigare har det varit 11 kortvariga vapenvilor och tre långvariga. När José Luis Zapatero kom till makten hade han dialoger med organisationen. Jag var med vid några av mötena. Det var frustrerande, och dialogen stoppades ju också i och med bomben i Madrid. Nu måste vi också först se om de upphör med utpressningarna. Vi är rädda för att de kommer att fortsätta”, säger Joseba, svaret på min nästa fråga kommer utan tvivel:
”Nej, jag har definitivt ingen sympati för ETA:s beväpnade kamp. Ingenting kan försvara den. Och de gör mer skada än nytta för det baskiska folket. De skulle i stället lägga energin på att kämpa inom de demokratiska ramarna. Som person och bask kan jag dock ha en viss sympati för dem, de är förvirrade människor som kommit på avvägar.”

Käpp i hjulet på den demokratiska vägen
Men varken den fredliga och demokratiska eller den beväpnade terrorn har gett baskerna deras självständighet. Och förra året satte de baskiska avdelningarna av de två risktäckande partierna PP och PSOE en käpp i hjulet på PNV:s demokratiska väg mot en självständig stat genom att tillsammans forma en lokalregering ledd av Patxi López från det sistnämnda partiet.

Joseba tror dock inte att koalitionen kommer att vara under så lång tid då samarbetet mellan de två partierna, som bekant har ytterst lite gemensamt – faktiskt bara är baserat på ett gemensamt intresse som är att hålla PNV utanför och därmed mota bort en demokratisk och fredlig självständighetsrörelse.

”Vi såg koalitionen komma. PSOE och PP försökte göra samma sak 2001. För övrigt var det med Mayos Oreja som ledare”, säger Joseba och refererar till den konservativa politikern med förnamnet Javier som kommer från San Sebastian. Det lyckade inte och idag sitter Mayor Oreja högst upp i PP:s europakår.

Men PNV fick överlåta regeringen till PSOE (i dessa delar PSE-EE) och PP, och posten som ledare gick från Juan José Ibarretxe till Patxo López. PNV har dock 30 platser i det baskiska parlamentet medan PSOE och PP har respektive 25 och 13 mandat, så PNV är fortfarande det parti som har den största uppbackningen. På min fråga om koalitionsregeringens varaktighet svara baskern: ”Opinionsundersökningarna visar på, att vi skulle få fler röster om det var val idag. Men det där med opinionsundersökningar betyder alltså inte så mycket”.

Vill baskerna själva vara självständiga?
Baskernas åsikter för in oss på frågan om huruvida de egentligen själva önskar en självständig stat, eller om det bara är politikerna och terroristernas önskan för att kunna försvara deras egna existens.

”Opinionsundersökningar är bara ett mått av de tillfrågades åsikter i precis det ögonblicket de blir tillfrågade. Just nu säger de att omkring 50 procent av baskerna vill ha ett självständigt land”, säger Joseba, och fortsätter: ”Som utgångspunkt är ju vår önskan att få lov till att rösta om huruvida vi själva vill bestämma. Det är det, som centralregeringen och författningsdomstolen inte vill ge oss rätt till”. Han hänvisar till stridigheterna om den baskiska stadgan, regionens handlingsplan, som blev känd som Plan Ibarretxe.

”Nu var det inte en plan, och det var heller inte Ibarretxe, men ett förslag till en stadga utarbetad av hela det baskiska parlamentet”, tillägger han.
”Jag deltog i demonstrationerna i Barcelona där alla fick lov till att ge uttryck för sitt missnöje med att författningsdomstolen hade förkastat stora delar av den katalanska stadgan. Demokratin har gått i konkurs”, hävdar han, och grämer sig över, att han som hörde José Montilla, ledaren för den katalanska lokalregeringen, talar katalanska.

Självständighetens utsträckning
När det spekuleras om en nations rätt till att bli en självständig stat är en av faktorerna normalt huruvida området tidigare har varit självständigt. Men den kopplingen ha Joseba svårt att se.

”Det har jag aldrig tänkt på förut. Nej, vi har aldrig varit ett samlat land med en monark eller liknande, men det baskiska folket har ju alltid varit en nation, ett folk. Vi har en historisk rättighet till ett självständigt land”, fastslår den 50-åriga baskern, som är utbildad advokat.

Han förklarar att de vill ha ett eget pass och de vill ha lov till att vårda deras egna språk, vilket han menar att centralregeringen inte gör någonting åt.
”Det är nog världens äldsta språk och vi borde ta bättre hand om det”, insisterar Joseba.

Vidare säger han dock att det inte skulle vara aktuellt med ett eget försvar och han tackar också nej till att ha trupper i NATO. EU är dock en helt annan sak och de baskiska nationalisterna är stora anhängare av unionen och ser Baskien som en stat inom Europas gränser.

”Att dela någonting är inte samma sak som en separation, det är bara, att man ska leva tillsammans på ett annat sätt”, förklarar han med baskernas alldeles egna form av logik.

Kosovo och frigörelse
Spanien har inte godkänt Kosovo, som bekant lösgjorde sig från Serbien från ena dagen till den andra, vilket antagligen förklaras med att man inte önskar att skapa ett prejudikat för Baskien, Katalonien och Galicien. Joseba Aurrekoetxea är dock inte så säker på att man kan jämföra de två områdena.

”Förhållandena är annorlunda. Men de samma, bromsande krafterna är dock i gång”, säger han och tillägger efter en stund. ”Nej, jag kan inte föreställa mig att vi bara skulle kunna eklatera oss självständiga. Banden till Spanien är fortfarande för starka”.

Han kan heller inte förstå varför det övriga Spanien inte vill att Baskien ska bli självständigt: ”Det har någonting att göra med historia och territorium, men just varför man inte önskar det, det vet jag inte. Och man kan också fråga om vi borde ge Ceuta och Melilla till Marocko. I varje fall borde Gibraltar inte vara brittiskt”.

Den ekonomiska aspekten
Han, partiet och omkring hälften av alla andra basker känner alltså att de har en historisk rätt till självständighet. De menar dessutom att området kommer klara sig mycket bättre ekonomiskt, ifall de blev ett självständigt land.

”När vi som basker själv har kunnat ta beslut, så har det gått bra. Vi vet vad vi kan. Och när man kommer till en punkt var staten inte längre svarar mot, eller förstår dina behov, så är det tid för förändring. Vi har en arbetslöshet på ca 11 procent, men i slutet av 1970-talet och under 1980-talet flyttade det hit folk från Andalusien för att här fanns det jobb. Den situationen vill vi ha igen och det får vi genom att fokusera på det vi alltid fokuserat på, nämligen industrin. Vi ska producera och vi ska sälja det vi själva producerat. Naturligtvis ska också industrin fortsätta att moderniseras, vi ska ha nyare teknologi och färre mindre personal”, förklarar Joseba, som talar om tung industri såsom tillverkning av lantbruksmaskiner och tåg.

Mitt i alltihop ligger otroliga städer, fantastisk natur och en lång rad andra bra saker. Det verkar uppenbart att turismen kommer spela en stor roll i regionens ekonomi och att det kommer vara värt att satsa mer på.

”Vi är inte så bra på det. Jag kommer själv från en mindre stad, Portugalete – den med hängbron som är skyddad av UNESCO – där skulle besökarna dö av svält om de frågade någon av lokalbefolkningen om vägen till en bra restaurant. Lokalbefolkningen skulle helt enkelt inte veta vad de skulle säga. Med det är sant att det är vackert här och förövrigt så har de baskiska kockarna gjort mycket för att uppmärksamma regionen. För den vardagliga baskern är Alhletic Bilbao dock mycket viktigare än turismen”, säger han med ett skratt, men skyndar sig att tillägga: ”Självklart ska man utvidga och satsa på flera branscher. Fisket är förresten också någonting som vi kommer att fortsätta att satsa på”.

Han upprepar sin tro på att PNV kommer att återta makten vid nästa val i den baskiska regionen, som hålls om tre år. ”När baskerna blir missnöjda kommer de säkert rösta på oss. Men det betyder alltså inte att vi på något sätt önskar att destabilisera området”, säger mannen, vars parti, som för det övriga programmet ligger lite till vänster från mitten.

Partiet har tid. Det startades det gångna århundradet och har sedan dess upplevt inbördeskrig och tre årtionden av terrorism, men trots allt fortsätter man mot det mål som man startade med för så många år sedan.

Ett självständigt Baskien.
Joseba Aurrekoetxea tror på, att det en dag kommer att bli verklighet. När, vill han dock inte gissa på. ”Baskerna kommer att bli fria, vi kommer att bestämma över våra egna öden och vi kommer kunna se en framtid. Men vi är också ett folk med tålamod”, avslutar han.

”När José Luis Zapatero kom till makten hade han dialoger med organisationen. Jag var med vid några av mötena. Det var frustrerande…”

”Opinionsundersökningar är bara ett mått av de tillfrågades åsikter i precis det ögonblicket de blir tillfrågade.”

”Som utgångspunkt är ju vår önskan att få lov till att rösta om huruvida vi själva vill bestämma.”

”Nej, vi har aldrig varit ett samlat land med en monark eller liknande, men det baskiska folket har ju alltid varit en nation, ett folk.”

”Att dela någonting är inte samma sak som en separation, det är bara, att man ska leva tillsammans på ett annat sätt.”

”Där skulle besökarna dö av svält om de frågade någon av lokalbefolkningen om vägen till en bra restaurant.”

 



PNV:s huvudkontor i centrala Bilbao

På den här tomten stod det förut ett hus som tillhörde Franco anhängare. Det sägs, att då diktaturen var över, rev stadens invånare ned huset och alla hjälptes åt för att bära ned spillrorna till fjorden varifrån de seglades ut och dumpades i havet.

Det baskiska parlamentet
Parlamentet i País Vasco har 75 platser. De är fördelade på:
PNV: 30
PSE-EE (PSOE): 25
PP: 13
Aralar: 4
EA: 1
EB: 1
UPD: 1
Partiet Batasuna som anses vara pro-ETA, förbjöds 2003.
Parlamentet ligger i Vitoria, dock är inte det huvudstaden. Tekniskt sett har regionen inte en sådan.

Det nationalistiska partiet
PNV beskriv ofta som EAJ-PNV, och de tre första bokstäverna är initialerna för partiets baskiska namn; Euzko Alderdi Jeltzalea.
PNV har dessutom ett mandat i Navarras parlament.

Förra året spreds det politiska arbetet till Frankrike var man fick 6 000 röster, vilket var nog för borgmästarposter i två mindre städer. En bra start, menar partiet.

Tvingad till vapenvila?
Då ETA den 5 september eklaterade vapenvila möttes med en stor portion skepsis i hela landet, och de flesta spekulationer gick och pågår fortfarande att de senaste årens många gripanden ha tvingat organisationen till att be om ett posterum.

Det är den 14:e gången som organisationen, som på en period av 50 år har dödat 829 personer, har eklaterat vapenvila. Varje gång har de själva brutit den. Senaste vapenvilan eklaterades i mars 2006, men nio månader senare detonerade en bomb på Barajas flygplatsen, där två män omkom.
Gruppens sista mord i Spanien skedde förra året på Mallorca, var bilbomber dödade två poliser. I mars förmodades en polis skjuten i Frankrike då medlemmar av gruppen flydde från ett inbrottsförsök.

Geografi och språk
Den sammanlagda arealen, som idag är uppdelad i sju provinser, är 20 571 km2. På den spanska sidan den spansk-franska gränsen ligger Álava, Guipúzcoa och Vizcaya, som var och en utgör regionen País Vasco, samt Navarra, och på den franska sidan ligger Baja Navarra, Labourd och Soule.
Hela området har omkring 3 miljoner invånare.

De kallar sig själva för Euskaldunak; folket som talar baskiska, och området för Euskalerria; det basktalande landet.

Den baskiska historien


- Baskerna är etniskt sett unika, deras rötter kan spåras tillbaka till den äldre stenåldern.
- För ca 20 000 år sedan täcktes det mesta av Europa av is, och Cro-magnon folket gömde sig i det varmare området i Pyrenéerna och det södra Frankrike.

- Arkeologiska fynd visar på att här utvecklades urbaskerna och deras karakteristiska drag, och det som var början till det baskiska språket.
- Från år 16 000 f.Kr. blev det en smula varmare och baskerna tittade ut ur grottorna. De spred sig över det folktomma Europa och spred då också sin kultur i form av grottmålningar.

- För ca. 10 000 år sedan smälte också glaciärerna över Skandinavien, och man menar, att baskerna kom så långt som dit. En teori menar att 75 procent av nutidens européer har baskiska gener.

- Under den tidigare medeltiden hade baskerna deras eget statsskick var landsorterna leddes av ett äldreråd och en form av parlament som bestod av män över 21 år. De möttes vart annat år för att diskutera regionens angelägenheter under den heliga eken i Guernica. Eken har blivit en symbol för ett fritt Euskalerria.

Senaste artiklarna från En Sueco

Åldersfläckar på näthinnan – AMD (Åldersrelaterad …

AMD är en allvarlig ögonsjukdom som sägs vara den vanligaste orsaken till nedsatt syn i västvärlden...

Hälsa

Varför utvecklar vi hormonella obalanser?

Varför utvecklar vi hormonella obalanser?   Många kvinnor lider av övervikt, hormonella oba...

Hälsa

Goldeneye permanent

I oktober är permanent makeup-temat eyeliner och punktstrecksteknik. Jag har tidigare skrivit om tec...

Hälsa

Var snäll mot dina fötter

Om du tar en titt på dina fötter – de har en naturlig kurvatur. Skor har oftast ett standardinlägg s...

Hälsa

Besviken stjärna

Den japanska landslagsspelaren och engelska mästaren Shinji Okazaki fick tillsammans med Jose Rodrig...

Sport

Kan vi vända på kuttingen?

Vi ligger helt uppe i toppen när det talas om soltimmar, gastronomi och livskvalitet. Handlar det i ...

Tema & Profiler

La Sueca hälsar välkommen till En Sueco oktober 20…

  Det är oktober och de spanska skolorna har varit i gång några veckor. Jag hör många föräld...

Tema & Profiler

10 tips för bättre foton

Så tar du bra foton med mobilen   De flesta använder i dag mobiltelefonen till att ta foton o...

Tema & Profiler

Bostadsbloggen

I detta avsnitt av BOSTADSBLOGGEN ska vi gå igenom hur du blir beskattat när du säljer din bostad oc...

Bostadsnytt

Insekter på Costa del Sol

De finns överallt och vi kan inte undvika dem. Så varför låter vi oss inte fascineras av dem? Det va...

Tema & Profiler

Utflykter

CAC - Centro de Arte Contemporáneo

Málagas museum för modern konst ligger i Málagas trendigaste stadsdel – Soho, och ligger på kanten av Guadalminafloden, som är helt torr majoriteten a...

Utflykter

Cáceres – en helt unik stad

Cáceres ligger i Extremadura, ca 470 km från Málaga och detta är en enastående stad vars helt intakta medeltida centrum ligger innanför stadsmuren. St...

Utflykter

Tio spanska städer som du inte får missa

Nyligen presenterade vi här på En Sueco en lista över de kändaste andalusiska städerna. I dag går vi på upptäcktsfärd i resten av landet och ger er re...

Utflykter

Gastronomi

Veras Veranda

Nu är det höst och det betyder äppelsäsong! I Sverige hade vi kanske gått ut och pallat äp...

Gastronomi

Kaktusfikon – en nyttig delikatess

Vi sitter i bilen på en smal landsväg i Andalusiens sydvästra hörn. I vägkanten och i dike...

Gastronomi

Nyheter kring Sabor a Málaga – Málagas blå märke

Varje månad här i En Sueco presenteras en produkt som bär märket Sabor a Málaga, någonting...

Gastronomi

Veras Veranda

När man går på marknader är det vanligt att det finns en vagn vid vilken det står en man s...

Gastronomi

Tropisk mango odlas i La Cala de Mijas

Bara några minuters körning från La Cala de Mijas hittas gården Granja Ecológica Las Penca...

Gastronomi

Alkoholfri sommar?
 Här är alternativen!

Ska du köra hem? Vill du passa på med vikten? Eller kanske har du andra orsaker till att b...

Gastronomi

Sport

Golf i Solen

Per i finalen i Scandic Friends Open på Gotland Allas vår KRUT-GUBBE Per Eide har hunnit fylla 91 å...

Golf

AHN Golf - Oktober

Spanien-golf på Troxhammar golfklubb Klubben ligger i Ekerö kommun, som enbart består av öar, väste...

Golf

Besviken stjärna

Den japanska landslagsspelaren och engelska mästaren Shinji Okazaki fick tillsammans med Jose Rodrig...

Sport

Tema & Profiler

Kan vi vända på kuttingen?

Vi ligger helt uppe i toppen när det talas om soltimmar, gastronomi och livskvalitet. Handlar det i stället om ekonomi, tillväxt och sysselsättningsgr...

Tema & Profiler

La Sueca hälsar välkommen till En Sueco oktober 2019!

  Det är oktober och de spanska skolorna har varit i gång några veckor. Jag hör många föräldrar runt omkring mig som klagar över hur jobbigt d...

Tema & Profiler

10 tips för bättre foton

Så tar du bra foton med mobilen   De flesta använder i dag mobiltelefonen till att ta foton och under de senaste åren har mobilkamerorna blivit...

Tema & Profiler

Insekter på Costa del Sol

De finns överallt och vi kan inte undvika dem. Så varför låter vi oss inte fascineras av dem? Det varma klimatet i Andalusien skapar en stabil och god...

Tema & Profiler

Vad går du och tänker på?

Nu i oktober passar vi på att besöka Nueva Andalucía där vi möter Linda Serneholt för att få reda på vad hon har för sig just nu. Linda Serneholt kom ...

Tema & Profiler

Svenska Skolan i Fuengirola firar 50 år!

  2019 är en viktig milstolpe i den svenska historien på Costa del Sol, Svenska Skolan i Fuengirola firar nämligen 50 år! Jubilaren firades den ...

Tema & Profiler

Skandinavisk entreprenör visar det bästa av Málaga

Han kom med en rycksäck och några mynt I fickan. I dag har han 20 anställda och en ny rekordomsättning. Steffen Hansen är historien om företaget Solag...

Tema & Profiler

En intervju med Peter Sisseck i Ribera del Duero

Egentligen var det bara ett experiment med att göra vin på 90 år gamla vinstockar som Peter Sisseck gjorde 1995. Han hade lockats till att jobba med R...

Tema & Profiler

Kultur

Blod, Svett & Toner

Folkkära och världskända Robert Wells styr återigen stegen mot ”Den nya teatern” i Mijas den 16 november. Det gör han då han nu firar 30-årsjubileum m...

Kultur

Jul på spanskt vis

Året går fort, om 3,5 månad så är det redan dags för jul igen. Det kan vara smart att redan nu börja att smygplanera julens festligheter och julklappa...

Kultur

Filmer inspelade i Spanien

Spanien är ett vidsträckt land med varierande landskap. Stränderna i söder lockar till soldyrkande turister, vågorna på Atlantkusten drar till sig s...

Kultur

El Veranillo de San Miguel (indiansommar)

Vädret spelar oss ett spratt Vi träder nu in i årets första höstmånad, september. Som svensk sitter det nästan i ryggmärgen att nu sörja över att som...

Kultur

Norrbom Marketing

Kontakta oss

Läsarservice

sektioner

Norrbom Marketing

Centro Idea
Ctra. de Mijas km. 3.6
29650 Mijas-Málaga
Tel. 95 258 15 53
norrbom@norrbom.com