José Luis Zapatero ska ta mer från de rika och ge till de fattiga. Solidariskt, anser vänsterflygeln. Idioti, anser oppositionen. Oavsett vad man tycker ändras balansen i det spanska välfärdssamhället.

 Då José Luis Zapatero kom till makten 2004 var hans plan att stärka den uppåtgående ekonomin genom att satsa på utbildning och forskning, bioteknik och förnyelsebar energi, samtidig som han ville öka de sociala bidragen.
Det började som bekant mycket bra tills den dagen då arbetslösheten började stiga, aktierna att falla, fastighetsmäklare att vara alltmer sällsynta och landet i stort sett gick i stå.
Idag har många varit utan arbete så länge att de inte längre är berättigade till arbetslöshetsunderstöd, varför regeringen i augusti beslutade att ge dessa 420 euro i månaden, på samma sätt som man i september beslutade att häva minimipensionen.
Inte överraskande går räkenskapen inte ihop och efter att i många månader inte ha velat erkänna problemet med att fylla hålet mellan statens utgifter och intäkter, har regeringen på bästa Robin Hood-maner beslutat att höja kapitalvinstskatten under 2010. Inkomst- och bolagsskatt vidrörs för närvarande inte. Dock har man utnyttjat tillfället att ta bort de 400 euro i avdrag på inkomstskatten som alla fick förra året.

Något är fel i Sherwood-skogarna
Många människor behöver denna Robin Hood-hjälp och OECD spår större arbetslöshet nästa år. Kurvan är inte lika brant som den var under förra året men under 2010 - fruktar organisationen - kommer 4,5 miljoner att vara utan arbete, vilket motsvarar en ökning med två procentenheter från 18 till 20 procent av arbetsstyrkan. Arbetslösheten i Spanien är redan dubbelt så hög som genomsnittet bland OECD-länderna.
Samtidig krymper ekonomin fortfarande. Kassan har precis räknats ihop för årets andra kvartal och resultatet visar att bruttonationalprodukten föll med en procent i förhållande till årets första kvartal och 4,1 procent i förhållande till april-juni 2008. Det är fjärde kvartalet i rad som BNP har fallit, och bara för årets första sex månader visar 50 miljarder i röda siffror.
OECD räknar med att Spanien under 2010 kommer att få ett budgetunderskott på 9,5 procent av BNP, men Zapatero har lovat att han innan 2012 ska bringa underskottet till under de tre procent som EU tillåter.

Ännu mera arbetslöshetsunderstöd och högre pension
Statsministern anser fortfarande att han kan rätta upp den krassliga ekonomin och att han samtidigt kan öka bidragen till de sämst ställda. Det har redan blivit utdelning av bytet, som ännu inte tagits från de rika. I juli var det över en miljon hushåll där ingen hade något arbete, och för många hade de två åren med rätt till understöd gått ut, det vill säga ingen inkomst överhuvudtaget. De fick i alla fall från och med augusti rätt att lyfta 420 euro i månaden, för tillfället, fram till januari.
Det spanska välfärdssystemet är uppbyggt omkring Bismarckmodellen, där man ska bidra till staten för att få rätt att utnyttja den samme. Med i den här situationen ändras balansen och jämvikten i bokslutet försämras stadigt.
Trots allt är en av regeringens lösningar mot arbetslöshet som bekant att öka de offentliga investeringarna för bl.a. att skapa arbetstillfällen i den drabbade byggsektorn, men även att öka antalet offentligt anställda. Medan landet under det senaste året har fått 1,7 miljoner fler arbetslösa har antalet offentligt anställda stigit med 109 300 till ett nytt rekord på totalt 3 051 100, det vill säga att 19,38 procent av arbetsstyrkan (eller nästan en av fem) är anställda av det offentliga. Kanske är det INEM som haft användning av så många flera nya medarbetare för att klara pressen.
Andalusien är den region som har anställt flest i den offentliga sektorn. Här har man det senaste året anställt 48 000 (över det dubbla mot både Madrid och Barcelona), varav 21 600 blivit anställda de senaste tre månaderna.
Regeringen har dessutom beslutat att häva minimipensionerna och fackföreningarna har bett om en generell löneökning på genomsnittligt två procent, vilket kan verkar som en märkvärdig timing då vi just nu inte har in- utan deflation.
Regeringens nyckelord är solidaritet. Så långt, så bra. Men när det gäller arbetsgivarna som ska skapa de verkliga och produktiva - och inte de fiktiva - arbetsplatserna är solidariteten svårare att se. Arbetsgivarna vill tillsammans med konservativa PP och nationalbanken ha mer långsiktiga lösningar.

Inte flera att ta ifrån?
80 procent av Spaniens ekonomi kommer från små och medelstora företag (PYMES), men bara under det senaste året har 300 000 varit tvungna att slå igen. De små och medelstora företagen samt de stora företagen, arbetsgivarorganisationen (CEOE) och nationalbanken har länge uppmanat till ändringar i reglerna vad gäller anställningsavtalen. Det är som bekant svårt att avskeda en medarbetare utan att behöva betala ersättning baserat på de år vederbörande varit anställd. Det är trygghet för de anställda som har lyckats att få den typen av kontrakt, men det betyder självklart att arbetsgivarna har svårt att anpassa sig till ett eventuellt minskat behov av arbetskraft. De är återhållsamma med att erbjuda fast anställning och föredrar istället korta avtal på maximalt sex månader.
Det är svårt att se att lagstiftningen skulle skydda de anställda då den typen av avtal inte bara skapar otrygga anställda, utan också osäkerhet och för snabb rotation bland företagens personal.
Även under den tidigare konservativa regeringen bad arbetsgivarna, i stort sett förgäves, om ändringar i lagstiftningen. Att förvänta sig ändringar nu under den socialistiska regeringen är inte realistiskt. Fackföreningarna har fortfarande stor makt och skulle regeringen lyssna till arbetsgivarna skulle resultatet vara förutsägbart.
Arbetsminister Celestino Corbacho har också avvisat ytterligare diskussioner om saken och förhandlingarna tagits borts från agendan.
Robin tog från kung Richard I och adeln och gav till de fattiga. Det är en vacker historia, men oavsett hur solidarisk man än är, är det bara en fråga om tid innan det inte finns mer att ta av. Huruvida Robin Hood verkligen existerade eller om han bara var en legend, vet man inte. Men vi vet att José Luis Zapatero existerar, men inte om statsministern i den historiska backspegel kommer att framstå som verklighetens Robin Hood. Arbetsgivarna och Banco de España anser det inte. De menar istället att högre skatter kommer att minska förtroendet för landets ekonomi, minska konsumtionen, investeringarna och besparingarna och därmed skapa ännu större arbetslöshet.

 

Arbetsmarknadslagen
Arbetsmarknadslagen säger att ett företag som vill avskeda en medarbetare ska kompensera honom med mellan 30 och 45 dagars lön för varje år vederbörande har varit anställd, beräknat utifrån den aktuella lönenivån.
Arbetsgivarna och Banco de España har, förgäves, uppmanat till att det ska ändras till 20 dagar för varje års anställning och maximum ett års kompensation.
Anställda på korttidskontrakt (max sex månader) har bara rätt till åtta dagars ersättning. Detta vill arbetsgivarna öka så att skillnaderna mellan de två anställningsförhållandena utjämnas.

Räcker den högre kapitalvinstskatten?
Kapitalvinstskatten ligger för närvarande på 18 procent. För att täcka de ökade utgifterna för arbetslöshetsunderstödet och de högre minimipensionerna höjs procentsatsen "en smula”, förklarade statsministern under en långvarig debatt, som ägde rum under september i kongressen.
Den förmodas höjas till 21 procent.
Det konservativa oppositionspartiet anser inte att räkenskapen kommer att gå ihop. Alvaro Nadal, kongressmedlem för PP, anser att den högre kapitalvinstskatten bara kommer bidra med knappt en miljard euro, annulleringen av rabatten på 400 euro med sex miljarder, medan de ökade utgifterna rusar upp i 15 miljarder.
"Vem ska betala de övriga åtta miljarderna”, frågade han.
Svaret låter vänta på sig.


Citat

"För att få landets ekonomi att växa finns det behov av konkurrenskraftiga företag”, José María Lacasa, generalsekreterare för CEOE, i El Economísta.

"Det är inte fackföreningarna eller statsministern utan företagen som skapar arbetsplatser”, Gerardo Díaz Ferrán, ordförande för CEOE och ägare av flygbolaget Air Comet, i El Mundo.

"Regeringens ambition är att göra detta till ett innovativt, kreativt och företagsamt land och samtidig upprätthålla välfärdsstaten. Det hela rör sig om att göra företagen mer konkurrenskraftiga och mer innovativa," José Luis Zapatero i The New York Times.

"Det har Zapatero sagt redan innan han blev statsminister men de senaste fem åren har vi murat tegelsten, vi har inte uppfunnit iPods”, José Antonio Herce, ekonomisk analytiker, till Financial Timme.

"Högre skatter kan inte fylla det svarta hål som denna regering har skapat. Istället bör vi minska statens utgifter”, Mariano Rajoy, ordförande för PP, i El Mundo.

"Om regeringen skulle göra precis det motsatta med det de hittills har gjort, skulle vi alla få det mycket bättre”, Lovorda Díez, ordförande för UPyD, i ABC.

"Det är ynkligt att vi kritiseras för att ge 420 euro till arbetslösa som har överskridit tvåårsgränsen. Jag är säker på att dessa kritiker aldrig skulle sakna 420 euro”, José Luis Zapatero i El País.

"Han är ett föredöme i sitt sätt att tackla landets ekonomi”, Manuell Chaves, vice statsminister med ansvar för regionerna och tidigare chef för Junta de Andalucía, om statsministern i El País.

 

Torra siffror
• 1,5 procent (av bruttonationalprodukten)
Är maximalt vad skattetrycket ska öka med under 2010, lovar statsministern. Mer information låter vänta på sig.

• 15 000 000 000
Enligt PP är 1,5 procent lika med att det ska finnas 15 miljarder mer.

• 400
Löntagare och egenföretagare går miste om från nästa år 400 euro i "skatterabatt". För staten betyder det sex miljarder euro.

• 8 600 000 000
Regeringen lovar att statens utgifter nästa år kommer att vara 8,6 miljarder euro mindre än i år.

• 25 000 000 000
Regeringen har redan använt 25 miljarder euro på att avhjälpa krisen. Plus åtta miljarder som man använt till extra offentliga arbeten för att skapa arbetstillfällen inom byggsektorn.

• 3 051 100
Flera är nu anställda i det offentliga. Det är 19,38 procent (eller nästan en av fem) av den totala arbetsstyrkan.

 


Korruptionsskandaler pryder, eller skämmer om man så vill, med jämna mellanrum de spanska mediernas förstasidor. Exempelvis var andalusiska städer som Marbella, Estepona och Mijas under den senaste byggboomen på Costa del Sol, i centrum för avstyckade tomter och olagligt uppförda hus för svindlande belopp. Svenskar känner till korruptionen även om Sverige är ett av de minst korrumperade länderna i världen, enligt organisationen Transparency Internationals årliga korruptionsindex (2008 var Sverige det 3:e minst korrumperade landet medan Spanien kom på en 28:e plats). Den här månaden har vi frågat folk på gatan om deras upplevelser och erfarenheter av korruptionen.


Santiago Herreras, 45 år, lärare
Korruption är tämligen utbrett i Spanien och på alla nivåer. Den är svårt att undgå av den enkla orsaken att människan generellt strävar efter pengar och makt och att moralen böjer sig för detta. I Spanien kommer man sällan någonstans utan kontakter, speciellt om man söker arbete är det viktigt att känna någon. Om jag har varit korrupt någon gång? Jag tror vi alla har varit korrumperade på ett eller annat sätt. Det är självklart oacceptabelt, men faktum är att det existerar. Det kommer alltid att finnas korruption, men jag anser att det bör göras något åt det när försiggår på den politiska scenen. Korruption har sina rötter i politiken och det utgör ett hot mot demokratin. Om en politiker uppnår en viktig post kan han/hon bevara den om nätverket är i sin ordning även om vederbörande gör ett dåligt arbete - och det är ju inte lämpligt. Ska man försöka reducera korruptionen menar jag som lärare, att man ska börja redan i barnuppfostran och försöka återställa de värden vi har förlorat genom tiderna.

F.J. Garro, 64 år, industriingenjör
Om man ska lyssna till medierna så är korruptionen ett stort problem i Spanien, men i vanliga människors umgängeskretsar och miljöer är det ju inte något man märker av. Så på så sätt ska jag inte säga att det är ett problem. Varför det existerar? Det är livets evolution, det är helt enkelt så samhället har utvecklat sig och folk har blivit mer lättsinniga. Det blev ett måste att känna folk om man skulle uppnå något. På spanska finns det ett ordspråk som säger "de som har faddrar blir döpta, och de som inga har, blir det inte", och det är så dagens samhälle hänger ihop. Jag har hört om fall där man fått arbete genom förbindelser och även om folk som har betalat med svarta pengar, men det är inte folk jag direkt känner. Korruption är rätt normaliserat och på så sätt "accepterat". Politiskt är det de stora partierna som är mest korrumperade för det är ju de som har flest kommunalråd i kommunerna. Det finns självklart också partier som är mer ärliga som t.ex. I.U. (Izquierda Unida, Förenad Vänster, red.), men det är mindre partier som inte har så mycket inflytande. Man borde kanske göra en större "utrensning" för att bli av med dem för de har ingenting med rättfärdighet att göra.

Lidia Naranjo García, 21 år, expedit
Ja, när man tänker efter är det ju faktiskt ett problem att det är så utbrett i Spanien. Och jag tycker inte att regeringen gör tillräckligt, men det beror kanske på att de själva är de mest korrumperade. Jag menar, man borde skärpa lagarna så straffet för korruption blev hårdare, eftersom folk bara ser fördelar med det. Jag tror det är det enda sättet man kan minska det på, för man kan nog inte komma ifrån det helt och hållet.
Om du är korrupt eller ej, beror väl mest på din utbildning och din attityd. Kontakter är bra att ha, inget tvivel om det, och speciellt på arbetsmarknaden. Men det är kanske mest viktigt för folk som antingen har en bristfällig utbildning eller ingen alls. Om du har en bra utbildning är det mindre viktigt eftersom det är din kompetens som räknas och inte om du känner någon eller inte.

Leif Johansson, 70 år, pensionär
Korruption har funnits i alla tider, men att Spanien skulle vara mer korrumperat än Sverige kan bero på att i Sverige använder man sig inte av det ordet. Man kallar det för mutor, det låter lite mildare. Men visst finns det i Sverige också fast det är nog mer inbyggt i systemet och syns inte så mycket utåt. Det där med att klia varandra på ryggen har inte med vilket land man kommer ifrån. Det finns överallt. Korruption handlar om att vilja ha mer och girighet. Idag uppfattar jag det som om det är mindre korruption inom byggbranschen här i Spanien. De värsta skurkarna har flytt och är aktiva i andra länder med mindre kontroll. För omkring 20 år sedan var det värre här. Numera är folk mer försiktiga och det finns fler garantier vid husköp. Men ska man köpa sig något är det bäst att köpa ett begagnat hus. Då blir man inte lurad på samma sätt. Man vet i varje fall att huset finns och råkar inte ut för projekt som stannar upp och aldrig blir klara.
Jag vet inte riktig vad man ska göra åt korruptionen. Än så länge har jag själv inte råkat ut för det. Men för de som har råkat ut för det, kan man ju alltid var efterklok och säga - ni skulle sett upp.

Ebba Idsäter, 16 år, studerande
Jag tänker inte så mycket på det och har inte träffat på det själv. Det kan ju bero på att jag är så ung. Men jag tycker man ska försöka följa lagen och det är nog svenskarna bättre på än spanjorerna. Här struntar man mycket mer i vad som är rätt eller fel. Alla vet, mer eller mindre, att man ska se upp när man ska köpa ett hus eller lägenhet. Varför korruption finns tror jag beror på att människan försöker välja det lättare alternativet, det blir en enklare process och mindre motstånd.
Jag skulle kunna tänka mig att själv köpa en lägenhet svart även om jag i princip vill att man ska göra det lagligt.

Per Johansson, 23 år, telefonarbetare
Det handlar om pengar och kontakter. Jag tror inte det är en sådan stor skillnad mellan Sverige och Spanien, fast det är mer allmänt här i Spanien och vanligare bland var och en. I Sverige är det färre som håller på, men ser de en chans försöker de också sko sig, precis som man gör överallt. Ska man ha ett arbete här i Spanien är det inte en CV som gäller, man måste ha kontakter. Så är det med nästan all anställning. Jag skulle gissa att upp till upp mot 80 % får anställning genom bra kontakter och förbindelser.
Men var går gränsen för det man kallar korruption? Är det när man känner någon som kan hjälpa dig eller mig med ett ärende? Här i Spanien är det en mjukare linje när man har med myndigheter att göra, särskilt om du känner någon. I Sverige är det mycket hårdare och kallare och mer opersonligt.
För att få ordning på korruptionen måste det till betydligt mer information. Lära allmänheten mer om lagar så de vet vad som är tillåtet eller inte. Jag tror att om alla visste mer skulle politikerna inte våga göra som de gör. Allmänheten skulle ha bättre koll på dem.

 

Spaniens utrikesminister, Miguel Ángel Moratinos, har varit på ett officiellt besök i Gibraltar, det första av det slaget på över 300 år. Besöket har åter väckt den så ofta återkommande debatten om hur Spanien kan få tillbaka Gibraltar.

Då utrikesminister Miguel Ángel Moratinos en dag i slutet av juli besökte Gibraltar var det över 300 år sedan en spansk minister senast avlade ett officiellt besök i den brittiska enklaven.
Till att börja med verkade besöket inte vara av någon större betydelse, men Moratinos besök väckte snart upprörda känslor och konservativa kretsar antydde direkt att utrikesministern var en landsförrädare. Och det i tider när en ny spansk nations stolthet blomstrar och då är det en hård beskyllning.
Gibraltar är således ett av de mest ömtåliga ämnena i detta land. Nästan överallt möter man samma stoiska hållning - Gibraltar är vårt.
Det är kanske förståligt då det kan motsvara att Tyskland hade Skagen. Det är en nagel i ögat, men medan saken i hög grad handlar om stolthet rör det sig också om försvar och ekonomi. Den naturliga frågan är ändå: om Spanien skulle få tillbaka Gibraltar skulle Spanien då ge tillbaka de två enklaverna Ceuta och Melilla till Marocko? Absolut inte, menar Spanien.

300 års klagan
Spanien har velat ha tillbaka Gibraltar ända sedan Diego de Salinas och hans trupper 1704 överlämnade sig och Utrecht-traktatet 1713 gav Storbritannien herradömet över klippan.
Man har försökt med ett handfull belägringar, en klagan till FN 1960 som blev lika ohörd som om Danmark hade begärt Jungfruöarna tillbaka, eller klagomål på allt från prinsessan Anne till atomvapenbärande ubåtars besök.
Hitler hade en direkt plan där han ville hjälpa Francos Spanien med att återta Gibraltar, medan britterna var upptagna på annat håll. Alliansen blev för mycket för Franco som drog sig ur i sista sekund.

1969 stängde han i ilska gränsen och ville man till Gibraltar, fick man antingen segla över i skydd av nattens mörker eller flyga via London. Den efterföljande demokratiska regeringen intog en mer diplomatisk ställning som 1980 ledde till Lissabon-avtalet, som bland annat skulle leda till att åter öppna gränsen. Det blev dock fördröjt eftersom Spanien blev förbannad på Storbritannien då de använde klippans militära installationer i anslutning till kriget om Falklandsöarna. Gränsen öppnades slutligen 1982.
Spanien har tidigare använt sitt medlemskap i NATO som ett argument att basen på Gibraltar tillhör alliansen, men det köper inte Storbritannien. Den spanska regeringen nekade under en period att låta flottan delta i samma övningar som de brittiska.
Med tiden har det blivit svårare och svårare för Spanien att argumentera för sin rätt till klippan och om Gibraltarborna själva skulle ha någonting att säga till om saken, vilket de har, byter inte värdlandet namn inom en överskådlig framtid.
Invånarna, ca 30 000, röstade 2002 om vad de själva önskade skulle vara deras och den lilla halvöns framtid. 99 procent röstade ja till att fortsättningsvis vara en del av det brittiska kungariket och med fler autonoma rättigheter. De röstade därmed också nej till ett gemensamt spansk-brittiskt herradöme, som brittiska regeringen hade samtyckt till.

Treparts diskussioner
Ett treparts forum bestående av Spanien, Storbritannien och Gibraltar bildades 2006, och efter det har man mötts i Granada och London för att lösa några av de konflikter som kan uppstå när man har ett stycke territorium i ett annat lands kontinent.
En av konflikterna handlar om vattnet utanför halvön. Storbritannien hävdar att ett område på upp till tre sjömil från klippan är deras, medan Spanien har samma krav på vatten. I maj blev det åter debatt då Europakommissionen på Madrids anmodan förklarade en del av detta område som fredat område under spanskt skydd. Gibraltar överklagade beslutet med motiveringen att avtalet stred emot internationell lag, men det blev avslaget. Peter Caruana, den lokala regeringschefen, har inte förbättrat situationen när han några veckor innan Moratinos besök offentligt påminde de lokala fiskarna om att till trots mot det vad EU beslutat, har den spanska kustbevakningen ingen jurisdiktion på vattnet och därför ingen rätt att antasta båtarna där.

Ut reste Moratinos
Miguel Ángel Moratinos besök var på grund av Caruana, osäkert in i sista stund. Men regeringen beslutade trots allt att se pragmatiskt på saken och sände den 21 juli ministern över landningsbanan, till den brittiska kolonin. Det var för mycket för många spanjorer. Utöver förut nämnda kritik grävde man också upp en gammal händelse med José Luis Zapatero där han under ett besök i Marocko poserade vid en bild, som integrerade de två spanska enklaverna i det nordafrikanska landet.

Ceuta och Melilla, och så var det Persilja
Om Spanien är så uppfyllt med att få Gibraltar tillbaka, skulle man då inte vara inställda på att överlämna Ceuta och Melilla till Marocko? Samma fråga gäller Perejil, Persiljeön, som blev en prick på kartan då en marockansk soldat för några år sedan satte sitt lands flagga på den obebodda ön där några getter betar, vilket ledde till en seriös kris i förhållandet mellan Spanien och Marocko. Som nämnt är svaret från spansk sida ett klart nej.

Skillnaden är, menar Spanien, att Ceuta är en del av de erövringar Portugal företog 1415 och som Spanien ärvde från grannlandet efter en union 1580.
Melilla, 500 kilometer från det spanska fastlandet, kom under spansk flagg i slutet av 1500-talet då det katolska kungaparet, samtidigt som Columbus seglade västerut, gav befogenheter till att utvidga kungariket söderut. Från dessa stora erövringar finns de två enklaverna kvar som idag inte anses som kolonier, utan som integrerade delar av Spanien. Det från en tid då Marocko inte existerade som ett egentligt land.
Marocko har ändå svårt för att se skillnaden och gör officiellt anspråk på de två enklaverna, som är lika stora naglar i ögat på marockanerna som Gibraltar är för spanjorerna. Spanien har aldrig ingått förhandlingar med Marocko i ämnet. Diskussionen mellan den spanska utrikesministern, Peter Caruana och Storbritanniens utrikesminister, David Miliband, rörde sig inte heller om vem territoriet bör tillhöra, utan mer om praktiska saker som kontroll över ekonomiska aktiviteter, miljö och koordinerad bekämpning av organiserad brottslighet.
Man diskuterade också tvåspråkig undervisning i skolorna. Spaniens hopp är att få en större förståelse för det spanska språket och den spanska staten som helhet. Med tiden skulle det göra befolkningen mer tillmötesgående över tanken om spansk suveränitet.
"Det ska inte finnas något tvivel om att Spanien fortfarande kräver Gibraltar tillbaka", upprepade Miguel Ángel Moratinos likväl under sitt besök, och som Caruana under Moratinos tal till pressen på The Rock Hotel översatte för Miliband " Gibraltar is Spain".

Läs mer om Gibraltar och Utrecht-traktatet her.



Med sikte på klimattoppmötet i Köpenhamn i december i år är global uppvärmning, CO², och växthusgaser teman som ofta finns med på den internationella dagordningen. Att det är politik och en stor del ekonomi inblandat när FN:s länder ska enas om en samlad strategi för framtiden är uppenbart. Kan vi använda pengarna på ett betydligt effektivare sätt än att kämpa mot klimatförändringarna? Eller är det som amerikanen Al Gore säger - det är hög tid att vi människor tar vårt ansvar för den årslånga rovdrift vi begått mot klotet och sätter till alla klutar för att vända på utvecklingen? Vi har frågat folk på gatan om deras uppfattning angående den aktuella miljöproblematiken.

Manuela López García, 49 år, hemmafru
Om jag är bekymrad över den globala uppvärmningen? Ja, det kan jag inte förneka, det är riktigt dåligt. Därför försöker jag även i min vardag göra mitt, för att reducera förbrukningen. Som exempelvis komma ihåg att släcka ljuset, eller ta kortare dusch. Det är självklart begränsat vad det kan hjälpa, men om alla hjälper till förbrukar lite mindre kommer den sammanlagda besparingen att vara stor, och det är dit vi måste, om vi ska få en sundare planet. Men om CO²-förbrukningen ska minskas bör man nog slå ner på de stora förbrukarna som fabrikerna. Men alla måste vara medvetna om det inte är nödvändigt att ett enkelt hushåll har fyra bilar. Det borde räcka med en. Där utöver vet jag ärligt talat inte vad som bör göras, det får du fråga politikerna om. De som tror att den globala uppvärmningen är en naturlig klimatförändring, är säkert dem som förbrukar mest, och som känner sig träffade av debatten. För självklart är det ett problem som människorna har skapat.

José Manuel, 34 år, snickare
Det är svårt att inte bekymra sig över allt man hör i medierna. Man vill gärna vara mer framtidsinriktad så att planeten också är beboelig för ens barn och barnbarn. Jag har själv blivit mer medveten om att spara på energin. Jag är inte hemma så ofta, så jag har skaffat en sådan där pryl som stänger av all strömmen, utom till kyl och frys. Men jag måste erkänna att jag har kunnat göra mer och det ger mig lite dåligt samvete. Men det tror jag att alla har. Man vet egentligen vad som kan göras, men man får ändå det inte riktigt gjort. Bara hälften av mina glödlampor är energilampor. Jag har en cykel och använder den en del, men jag tror att om transportvillkoren för bussar och cyklar skulle förbättras skulle folk köra mindre bil. Det blev också beslutat en lag för inte så länge sedan, att en viss procent av energin i nybyggnationer skulle komma från förnyelsebar energi. Men det har inte blivit helt genomfört då det är för dyrt nu när vi är i kristider.

Manuel Sena, 54 år, lottförsäljare
Den globala uppvärmningen berör oss alla, så det bekymrar självklart också mig och jag tänker en hel del på vad som ska ske i framtiden. Jag sparar själv på energi genom att använda energilampor, spara på ljuset osv. Vi måste alla ta del av ansvaret. Sen så måste vi tänka kreativt och alternativt. Solenergin är till exempelvis given i Andalusien, men också vindenergi som jag vet att man redan använder i bland annat Cadiz, där det blåser en del. På så sätt kan vi också göra oss mindre beroende av de oljeproducerande länderna. Som det ser ut nu kan vi lätt komma i kläm. De muslimska länderna kan stänga av energitillförseln om vi inte gör rätt. Klimatförändringarna är till 100 % skapat av människan och vi kan inte komma förbi att vi skräpar ner förfärligt mycket. Ju fler vi blir, desto mer skräp skickar vi ut i atmosfären. Människan är ansvarig för allt som händer på jorden, vi förorenar haven, hugger ner träden osv. Men det är självklart många som inte vill erkänna det och därför säger man att klimatförändringen är naturlig.

Jonas Söderlund, 44 år, poet
Jag funderar mycket på växthuseffekten och klimatförändringarna. Och visst är det stora bekymmer, allt ifrån det man kasserar som sopor till bilkörning. Man har det med sig och det sätter sig i ens medvetande. Jag försöker tänka - behöver jag det här? - som plastpåsen, någon grad extra varmare hemma, eller kan jag gå istället för att ta bilen. Jag försöker också göra medvetna val när jag handlar och välja naturvänliga produkter. Det finns stora internationella överenskommelser om att vi konsumerar för mycket energi. Men det framkommer sällan hur man ska göra för att uppnå minskad konsumtion. Man satsar för lite av samhällets ekonomiska resurser på alternativen. Jag tror det är ekonomiska krafter som styr, som vill att vi ska använda mer energi, som leder till ökad konsumtion och som i sin tur gynnar marknadskrafterna. Politiker måste vara beredda att göra betydligt mer.

Sophie Lawner, 31 år, frisör
Det är ingenting jag är orolig för. Visst har man märkt att klimatet ändrats men det är inte något jag dagligen går och tänker på. Hemma försöker jag ha lågenergilampor. Nu senast hade IKEA enbart sådana och det är ju bra. Jag är inte en person som källsorterar. Det beror inte på att jag inte är medveten om problemen. I Sverige blev man påmind mycket oftare och det debatterades mer än vad det görs här i Spanien. Det gjorde att jag var mer miljömedveten i Sverige. Ser man om problem på TV får man sig en tankeställare, som varar några dagar. Sen glömmer man bort det igen och gör som vanligt. Det är mycket stora frågor och jag tror inte politikerna tar det på allvar. Det pratas om klimatet som att nu är det rekordvarma somrar eller rekordkalla vintrar. Sedan kan man höra att de senaste sommarveckorna varit de svalaste på 20 år. Så vad ska man tro? Den globala uppvärmningen är kanske något som kommer och går. Sen vet jag inte vad man ska göra åt problemet. Det lämnar jag till politikerna.

K-G Andersson, 71 år, egen företagare
Nej, jag oroar mig inte och jag funderar inte ens på det. På mitt företag har vi en miljöbil med miljöanpassat drivmedel. Men i övrigt får man hushålla med resurserna och spara där man kan. Sen är informationen om lågenergilamporna ofta en lögn. Det är tillverkarna som vill sälja mer och få bort vanliga glödlampor från marknaden. Lysrörslampor är inte bra ur miljösynpunkt. De innehåller exempelvis kvicksilver. Sen informationen om att man ska släcka ljuset när man lämnar ett rum är rent förkastligt. Tända och släcka tar hårt på lamporna som gör att förbrukningstiden minskar och man måste köpa nya. Sen finns det andra åtgärder som att införa skrotningspremier på bilar vilket skulle göra att gamla ersätts med nya miljövänliga. En annan åtgärd är att planera belysningen inomhus och på så sätt få ner energiförbrukningen i hemmen. Politikerna vet för lite och lyssnar till fel lobbyister. Politikerna är inte heller entydiga. Och vad vet vi egentligen om klimatförändringar och global uppvärmning?

 

Miljödepartementet vill avskaffa de gratis plastkassarna som vi är så vana vid att få i livsmedelsbutikerna. Betyder det att vi nu ska välja mellan en hemmavirkad nätkasse eller en kasse från Louis Vuitton för 1700 euros?

Förbrukningen av inköpskassar framställda av plast ska under 2010 reduceras med 50 procent. Därefter skall de reduceras progressivt framtill att kassarna helt försvinner. Det säger i varje fall den plan kallad Plan Nacional Integrado de Residuos, som är utarbetad av miljödepartementet.


Spanien är det europeiska land som producerar flest plastkassar och varje invånare förbrukar 238 kassar om året (multiplicera det med 45 miljoner), vilket placerar landet på en tredjeplats vad gäller förbrukningen.
Bara 10 % hamnar i de gula återanvändningscontainrarna medan 65 % återanvänds som soppåsar, anger organisationen Cicloplast.
Återanvända eller inte, så slutar de sina dagar på soptippen och eftersom plastkassar normalt är framställda av en oljeprodukt behöver naturen upp mot 1000 år för att kunna bryta ner den. En del menar att den kan klara jobbet på 100 år, men sanningen är att ingen riktigt vet.
Några av de många kassarna hamnar också på något mystiskt vis på stränderna där 20 % av allt avfall som samlas upp är plastkassar.

Plast vs papper och bladselleri
På flera ställen i Europa har man tagit till sig den amerikanska filmillusionen om att papper är bäst. Man ser filmer där folk alltid bär hem sina varor i papperspåsar och för att liksom understryka hjältens miljövänliga och ekologiska inställning, sticker det upp några gröna stjälkar med bladselleri. Men även med bladselleri är papperspåsen inte lösningen på våra transportproblem.
Att försvara användningen av plastkassar är som att kämpa för rätten att misshandla kattungar eller för att få röka på flygplanet. De tunna kassarna får skulden för global uppvärmning, beroendet av oljan och för att döda både fågel och fisk.
Men papperspåsar är på många sätt lika skadliga för miljön som plastkassar.
De är lätt nedbrytbara, men när det sker utlöses gasen metan (samma gas som i de synnerligen skadliga "komockorna") och även om plastkassarna är framställda av en petrokemisk produkt används det mer energi till att framställa och återvinna en papperspåse. Det är heller inte helt bevisat att plastkassar faktiskt dödar fåglar, fiskar och annat liv i havet när de råkar äta en bit av en kasse, vilket också skulle ha resulterat i märkliga fenomen som "könsbyten" hos fiskar. Det är däremot allmänt känt att utsläppen från fiskebåtarna är långt mer skadliga, även om det är ett ynkligt argument mot förbudet av plastkassar.

Agerar lokalt
Miljödepartementets plan, är bara en plan. Man har ännu inte effektuerat en lagändring, ett uttalat förbud mot de förhatliga men ack så användbara plastkassarna.
Lokala myndigheter har själva tagit tag i handtagen på egen kasse. Ett exempel på det är Generalitat de Cataluña, som arbetar på ett avtal med detaljhandeln. Detta avtal går ut på att minska förbrukningen av plastkassar med 50 % - underligt nog inte fram till 2010 utan 2012. Handlarna vill också undvika att det läggs en avgift på kassarna.
Reduceras inte förbrukningen med 30 % inom de närmsta två åren kommer myndigheterna ändå att överväga en avgift.
Bristen på ett egentligt lagförslag kan tillskrivas det faktum att 700 företag med mer än 11 000 anställda sysselsätter sig med att tillverka kassar. De försöker nu anpassa sig till de nya tiderna och tillverkar nu också återanvändningsbara kassar av potatis och andra miljövänliga råvaror. Dessa kassar är förhållandevis mycket dyrare att tillverka än plastkassar, men kostnaden för miljön är mycket lägre.

De globala kassarna
På världsmarknaden utlevereras varje år mer än 500 miljarder kassar varav mindre än 3 % blir återanvända.
I några länder hjälper en avgift till att dämpa förbrukningen, bland dessa är som bekant Sverige, där vi i stället är glada för att kunna använda de papperspåsar som vänliga butiksinnehavare har till förfogande, medan andra länder har valt att helt bannlysa plastkassarna. 2008 förbjöd Kinas regering stormarknaderna i hela detta överbefolkade land att utrusta kunderna med plastkassar. I Bhutan har regeringen beslutat att göra samma sak, med det argumentet att kassarna var en risk för nationell lycka, vilket inte ska argumenteras i detta sammanhang. Också Uganda och Zanzibar är bland de länder som blivit helt antiplastkasse.

Varken eller?
Slutsatsen bör vara att ett förbud är en bra sak då varken papper eller plast är bra för naturen. Framtill att miljödepartementets plan om ett förbud blir verklighet är avgifter en del av lösningen. Ett exempel är IKEA där man får betala för kassarna. Det har redan en preventiv effekt med att man egenhändigt agerar som kassör eller kassörska då man ifrågasätter hur många kassar man egentligen har behov för. Då avgiften 2006 infördes hos IKEA i Storbritannien innebar det en minskning av förbrukningen med 95 procent.
Man kan naturligtvis välja att helt säga nej till kassarna och det betyder inte att man bara kan välja mellan en hemmavirkad nätkasse (hur får man fisken inslagen i en sådan?) som vår mormor gick till handlaren med eller en Luis Vuitton inköpskasse för omkring 1700 euros. Utan myndigheternas inblandning har flera stormarknadskedjor nämligen själva tagit initiativet till att minska förbrukningen. Carrefour har beslutat att gratiskassarna ska vara avskaffade till utgången av 2009. Med det sparar bara denna kedja 6 000 ton plast om året och man kommer istället att erbjuda kunderna miljövänliga kassar framställda av tyg eller potatis. Eroski erbjuder sina kunder en kasse framställd av bast till ett symboliskt belopp. Denna kasse kan klara cirka 50 inköp och därefter byter stormarknaden ut den gratis mot en ny. Också El Corte Inglés, därmed Hipercor erbjuder sina kunder återanvändningsbara kassar samtidigt som kedjan uppmanar till en måttfull användning av plastkassar. Det kanske får oss att tänka mer än en gång innan vi frågar "¿Me das más bolsas, por favor?"

Senaste artiklarna från En Sueco

Vad är hudcancer och hur behandlar man det?

Basalcellscancer kallas också vanlig hudcancer och är den vanligaste formen av hudcancer i Sverige. ...

Hälsa

Vilda västern - Mini Hollywood i Almería

Någon springer med tunga stövlar på övervåningen. Vi hör ett pistolskott, ett skrik, och ytterligare...

Utflykter

Varför blir vi hormonsjuka?

Chloe och Friederich är holistiska behandlare som ser din kropp som en helhet och erkänner att din l...

Hälsa

Ålderdom

Jag ska fylla 76 år och personligen har jag det riktigt bra med min ålder. Livet har fortfarande mån...

Hälsa

Hajar i Medelhavet – myter och fakta

Till stor förskräckelse och överraskande, och kanske man även ska tillägga – till mediernas stora ...

Tema & Profiler

Nya regler vid arvs- och gåvoskatt i Andalusien

På senare år har det skett en del förändringar av arvs- och gåvoskatten i Andalusien. Sedan januari ...

Juridik & Finans

Art Gaucín

OPEN STUDIOS2019 24 till 26 maj och 31 maj till 2 juni   Konstnärerna i Gaucín öppnar sina a...

Kultur

Veras Veranda - Hemgjord Daim

Jag älskar att göra godis till barnen – för det första för att jag vet vad de får och hur det är gjo...

Gastronomi

Välgörenhetsgolf för Maiti Nepal på Los Naranjos G…

På långfredagen den 19 april anordnades ett stort välgörenhetsevenemang på Los Naranjos Golf Club. D...

Övrigt

Málaga – från ful ankunge till vacker svan

Málaga är en stad med ett mycket priviligierat läge med värme vid Medelhavet. Det råder en härlig, p...

Utflykter

Utflykter

Vilda västern - Mini Hollywood i Almería

Någon springer med tunga stövlar på övervåningen. Vi hör ett pistolskott, ett skrik, och ytterligare ett skott. En kvinna ramlar nedför trappan bakom ...

Utflykter

Málaga – från ful ankunge till vacker svan

Málaga är en stad med ett mycket priviligierat läge med värme vid Medelhavet. Det råder en härlig, positiv stämning i staden och nu har staden rustats...

Utflykter

El Museo Automovilístico y de la moda de Málaga

Det är den näst populäraste sevärdheten i Málaga, enligt Tripadvisor, och det är lätt att förstå varför så många både turister och lokala, stora och s...

Utflykter

Gastronomi

Veras Veranda - Hemgjord Daim

Jag älskar att göra godis till barnen – för det första för att jag vet vad de får och hur ...

Gastronomi

Sabor a Málaga - Färskfriterade chips och nyrostade nötter

Patatas Artesanas Paco José     Vacker gottebutik  Det är nästan ...

Gastronomi

Sabor a Málaga - Citroner

Exporterar norrut I en ensam industrilokal på landsbygden i Alhaurín de la Torre möter vi...

Gastronomi

Veras Veranda - Smarrig kanelbullekaka

När jag bakar bullar har jag många recept att välja mellan. Hemma hos oss bakar vi dem i a...

Gastronomi

Veras Veranda - Släta bullar

Jag står inte i köket jättelänge varje gång det ska bakas eller annat, det finns ju mycket...

Gastronomi

Hemlagade churros

Blev du sugen på tapas när vi skrev om denna läckerhet i februarinumret av En Sueco? Då få...

Gastronomi

Sport

AHN Golf / Golf i Solen Maj 2019

AHN Golf 22 mars – Golfhäftet Trophy – Greensome Parador En strålande dag med mängder av skrika...

Golf

Muñiz skapade mervärde! Men ”fruktans tränare” fick ännu en…

Förhållandet mellan klubbägaren, shejk Al-Thani, och Málaga CF:s tränare, Juan Ramon Muñiz, 50 år oc...

Sport

Golfsidorna Apr 2019

AHN Golf 20 februari - Golfhäftet Trophy - GreensomeEtt stort tack till Kristina och Eckhardt för e...

Golf

Tema & Profiler

Profil av Leif Carlquist

Stjärnproducenten Leif Carlquist tror egentligen varken på tur eller slumpen. Han menar att ju mer han har arbetat, desto mer tur har han haft. Han ha...

Tema & Profiler

Hajar i Medelhavet – myter och fakta

Till stor förskräckelse och överraskande, och kanske man även ska tillägga – till mediernas stora glädje, dyker det nu och då upp hajar i närheten a...

Tema & Profiler

Dricks i Spanien

I många längder, inklusive Spanien, är dricks en viktig och stor del av inkomsten för många yrkesgrupper. I Sverige har alla, oavsett yrke, vanligtvis...

Tema & Profiler

På andra sidan - Kan vi rädda kapitalismen?

Begreppet låter materiellt men det ligger mycket mer bakom det. Kapitalism är lika med frihet, framgång och välfärd – för alla! Det är under denna ban...

Tema & Profiler

Vad går du och tänker på Denise Lopez?

Hon började som dansare och bakgrundssångerska till Dr. Alban, Melodie MC och Culture Beat varefter karriären som sångerska tog fart. Då kände vi henn...

Tema & Profiler

Costa del Sol – bästa platsen att bo på i Europa!

Att Costa del Sol är bästa platsen att bo på i Europa skulle nog många säga är ett arrogant påstående. Men det är också ett påstående som tusentals sk...

Tema & Profiler

Påsken firas storslaget och varierat i Málagaprovinsen

Det nalkas påsk och medan man i Sverige letar påskägg i trädgården samt samlas kring matbordet för att äta lamm tar firandet i Spanien och framförallt...

Tema & Profiler

At tända eld på tjurars horn, få dem att hoppa i vattnet och hålla dem i koppel

Höjdpunkten på en spansk stads årliga fiesta har ofta någonting att göra med tjurar. Mer exakt handlar det om att på ett eller annat sätt misshandla e...

Tema & Profiler

Kultur

Så här kommer du igång med att spela på casino i Spanien

Befinner man sig på en turistort i Spanien är det inte alltför svårt att leta sig fram till ett av landets över 20 landbaserade casinon. Det är dock i...

Kultur

Art Gaucín

OPEN STUDIOS2019 24 till 26 maj och 31 maj till 2 juni   Konstnärerna i Gaucín öppnar sina ateljéer för allmänheten under den årliga Art Gaucí...

Kultur

El Cid: Spaniens populäraste folkhjälte

Nästan tusen år efter hans död är Rodrigo Díaz de Vivar, mer känd som El Cid, fortfarande Spaniens populäraste folkhjälpte – och en nationalikon. &nb...

Kultur

Språkutbyte: Pachange – språkutbyte i Málaga

Jag kan gissa att det är många av oss som i nyårslöfte sagt att vi ska bli bättre på spanska eller engelska? Ett riktigt bra sätt att lära sig språk p...

Kultur

Norrbom Marketing

Kontakta oss

Läsarservice

sektioner

Norrbom Marketing

Centro Idea
Ctra. de Mijas km. 3.6
29650 Mijas-Málaga
Tel. 95 258 15 53
norrbom@norrbom.com