Vi vet det alla: influensan kommer! Länderna på den nordliga hemisfären förbereder sig på epidemi, möjligtvis pandemi och mediern vältrar sig i något som efteråt liknar en djungel av förvirrande och motsägelsefulla upplysningar.
Kanske är det torka på nyhetsfronten som har fått pressen att skapa domedagsstämning. För faktum är att det varken är tal om pest eller kolera, utan ett influensavirus, som enligt hälsomyndigheterna, knappast blir mer våldsamt än de epidemier vi upplever varje vinter.
Influensa A (H1N1) klassificeras ännu inte som pandemi. För att kunna ta ett så stort ord i munnen ska hela jorden drabbas av sjukdommen inom en ganska kort tid och vilket sker mycket sällan.
I tron att våra läsare har följt med bra angående influensafallen över sommaren, vill vi här hoppa över allt prat om smitta och symptomer och gå direkt till en uppdatering av vaccin och behandlingssituationen i Spanien.
Skulle du ändå ha behov att läsa om H1N1 har vi gjort ett överskådligt schema som anger skillnaderna på vanlig influensa och A-typen.

VIP-vaccinen
Egentligen är det cool nog att vara VIP, men i det här sammanhanget är öknamnet VIP-vaccinen lite smickrande. Vem är för viktig för att bli sjuk?
Eller viktig nog att inte bli det? Varför beställer man inte vaccin tillräckligt för hela Spaniens befolkning? När blir den klar? Verkar den överhuvudtaget?
Spanien har faktiskt en verklig plan, en influensaberedskap, som varit igång sedan fågelinfluensan hotade för några år sedan. Efter en rekommendation från WHO har Spanien (liksom en lång rad länder) anpassat planen till det nya viruset.
Myndigheterna manar till besinning och påminner befolkningen om att det handlar om gemensamt ansvar i samhället (förebyggande åtgärder i form av höjd hygiennivå, att undvika spridning av panikstämning, att undslippa dumdristighet...). Staten har inlett en kampanj som följs upp i TV, radio och internet, bland annat med råd om hur man undviker att sprida influensaviruset.
Spanien har köpt 37 miljoner doser H1N1-vaccin tillräckligt för ca 40 procent av befolkningen. Varje person ska ha två doser för att vara helt skyddad.Vaccinet kommer först och främst var tillgängligt för de riskgrupper som överensstämmer med WHO:s rekommendationer och hela kalaset kostar 226 miljoner euro. Spanien har köpt av schweiziska Hoffamann - La roche, som har patent på Oseltamivir, bättre känt som Tamiflu.
Det har självklart varit en strålande affär för schweizarna, som sedan juni måste finna sig i fri konkurens på den pandemi hotade marknaden, där aktörer som GlaxoSmithKline nu blandar sig i med produkten Relenza.

Den spanska hälsovårdsmyndigheten har för övrigt 10 miljoner doser influensamedicin, som vill dämpa symptomen men som inte verkar helt botande. Det kan inte ställas garantier för effekten av vaccinet, dels för att man inte kan åstadkomma en 100% test och dels för att influensaviruset har den egenskapen att den förändrar sig under förloppet.
Således anpassas det vanliga influensaviruset varje år det ändrar karaktär. Man räknar med att ha vaccinet klart för oss här i Spanien i mitten av hösten. Är man i riskgruppen och anknuten till Seguridad Social ska man konsultera sin läkare för att bli vaccinerad.
Vaccinet kan inte i första omgången köpas över disk på apoteket. Är man inte knuten till den offentliga spanska sjukförsäkringen bör man kontakta sitt privata sjukförsäkringsbolag eller konsultera den lokala och svenska sjukvården för vägledning.

Den spanska hälsomyndigheten: http://www.msc.es/servCiudadanos/alertas/gripeAH1N1.htm

Krisinformation: http://www.krisinformation.se/web/StartPage____31105.aspx

Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/smittskydd/specnavigation/Omraden/Smittsamma_sjukdomar/svininfluensa.htm
Socialstyrelsen i Sverige upplyser om att de har beställt 18 miljoner doser vaccin, tillräckligt för hela befolkningen. Det är först och främst sjukvårdspersonal som arbetar direkt med patienterna som blir vaccinerade och därefter riskgrupperna i befolkningen, som personer med astma, cancerpatienter och gravida. Myndigheterna har skickat ut en tidning om H1N1 till hela befolkningen.
I Spanien antar man att 20% av befolkningen kommer att bli smittade. Man räknar i övrigt med att de flesta av de smittade är friska igen innan vaccinet kommer till användning.
Det finns enligt flera experter inte någon grund till att köpa vaccin till ett helt lands befolkning. Till exempel säger professorn i medicin vid universitetet i Oslo, Jan Helge Solbakk, att Norge likväl som Sverige köpt vaccin till alla, har slösat en massa pengar. Han grundar det på att influensa A (H1N1) i de allra flesta fallen, om man överhuvudtaget blir drabbad, kommer att visa sig vara en förkylning eller en lindrigare fall av influensa.


Regeringen har i sommar efter åtta månaders förhandlingar godkänt en ny fördelningsmodell för de 114 miljarder euros som varje år, från och med i år och fram till år 2012, ska fördelas mellan landets 17 autonoma regioner.

Manuel Chaves blev i våras kallad till huvudstaden för att överta posten som tredje vice statsminister med ansvar för fördelningen av statens pengar mellan landets regioner.
Hans uppgift var inte bara att tillverka en ny fördelningsnyckel för finansieringen av regionerna, utan också att sälja in nyckeln till de lokala regeringarna.
Modellen blev framtagen, men alla köpte inte. Den blev godkänd den 16 juli av ministerrådet Consejo de Política Fiscal y Financiera (CPFF) där de PP-styrda regionerna avstod från att rösta.

Kassan fördelas
Ekonomiministern har anslagit att regionerna har användning för 114 miljarder euros om året och därtill har man lagt ytterligare 11 miljarder fördelat över fyra år för att finansiera de sociala tjänster som tillkommer de lokala myndigheterna. Det handlar bland annat om hälsovården och utbildningsanstalterna.
För första gången i historien behåller regionerna 25 procent av den IRPF och IVA (skatt och moms) som inbringats och de resterande 75 procenten överförs till statskassan, i detta fall till Fondo de Garantía de Servicios Publicos Fundamentales. Härifrån fördelas pengarna mellan regionerna efter invånarantalet (baserat på 2007-års siffror som senare ska uppdateras) där varje spanjor räknas lika oavsett i vilken region han bor i (enligt den tidigare finanslagen fick exempelvis Extremadura 1100 euros mer per invånare/år än Balearerna). Några anser att det är ganska rimligt att de rika och mer produktiva regionerna därigenom belönas medan andra menar att reglerna diskriminerar de sämre välbeställda områdena. För att utjämna denna skillnad något har man fastslagit att 100 miljoner extra ska fördelas bland de tätast befolkade områdena, liksom de tvåspråkiga regionerna och öarna får extra stöd.
Baskien, Navarra, Ceuta och Melilla ingår inte i det nya avtalet då dessa områden har helt egna regler.

PP:s oklara oenighet
Ledarna från de konservativt styrda regionerna, Madrid, Valencia, Galicien, Castilla y León, La Rioja, Murcia och Melilla, som har status som autonom stad, avstod från att rösta på förslaget efter uppmaning ifrån Mariano Rajoy och PP:s talesman för ekonomiska ärenden, Cristóbal Montoro, som har sagt att när hans parti återigen sitter i regeringen kommer man att införa en ny fördelningsmodell. Den nuvarande regeringen menar dock att PP inte har gjort annat än att motsagt sig själv då Montoro har uttalat att de större beloppen bara bidrar till att öka statens underskott, samtidigt som ordföranden för Valencias lokalregering Fransisco Camps har bett om mer pengar. "En oförståelig strategi", säger Zapatero.
Katalonien kan tillräkna sig 35 %, drygt 3,8 miljarder av de extra 11 miljarder med motiveringen att regionen tidigare fick mindre per invånare än de övriga regionerna, samt att Katalonien behöver investera i infrastrukturen, som offentliga transporter.
Skeptikerna menar däremot att Zapatero har mutat regionens parlamentariker för att försäkra sig om deras röster som han har nytta av då han varit nära att hamna i minoritetsställning i kongressen efter det att PP övertog makten i Galicien, liksom att han i koalitionen mellan PP-PSOE i Baskien tappade stödet från PNV.

Andalusiens historiska skuld
Staten är skyldig Andalusien 784 miljoner euros. Den 20 mars 2010 går tidsfristen ut enligt avtalet och andalusierna kommer att börja sända kravbrev till regeringen.

Skulden är en del av Deuda Histórica (den historiska skulden), som härstammar från 1981 då den andalusiska författningen blev godkänd, som då löd på 1 204 miljarder euros. Skulden blev införd i författningen på grund av regionens särskilda sociologiska och ekonomiska omständigheter. Man ansåg att Andalusien var underutvecklat. Pengarna ska dessutom kompensera för statens tidigare bristande investeringar i området.
Centralregeringen godkände aldrig beloppet, men José Luis Zapateros regering har nu knappt 30 år senare samtyckt till att det är detta belopp man är skyldig Andalusien.
420 miljoner av beloppet är betalt. Även om man i det ursprungliga avtalet skulle börja betala av på skulden 1982, då under den socialistiske Felipe Gonzáles regering, ställde den dåvarande ordförande för den andalusiska regeringen, Manuel Chaves, först krav på pengarna när den konservative José Maria Aznar 1996 kom till makten och han satt själv i en minoritetsregering i Andalusien, samt med ett val nära inpå. Regeringen blev presenterad för räkningen och överförde 120 miljoner euros (då 20 miljarder pesetas). Den nuvarande regeringen har betalt ut 300 miljoner, men nu ska pengarna komma ifrån den socialistiska regeringens trängda budget.

Jag vill också...
Andra regioner, som Aragonien, Balearerna, Galicien, Murcia, La Rioja och Extremadura, kräver samma sak och i stort sett alla regioner som de senaste åren har uppdaterat författningen har inkluderat en eller annan klausul som enligt olika tolkningar skulle ge dem rätt till en extra check från staten. Extremadura har ännu inte satt ett belopp på sin skuld. Här planlägger man att kopiera den klausul som finns i den andalusiska författningen som rättfärdiggör skulden.
Aragoniens lokalregering sätter regionens skuld till 600 miljoner, Balearerna till 1 064 miljoner medan Galicien 2003 begärde 600 miljoner och ett år senare 1,6 miljarder. Murcia har i år hotat med att lagsöka staten om centralregeringen inte utbetalar regionens skuld, satt till 1,6 miljarder. La Rioja är lika inställda på att få sin skuld betald och den lyder på 537 miljoner.
Katalonien fick tidigare i år 800 miljoner extra till infrastrukturen som nuvarande ledaren av lokalregeringen, José Montilla, kompenserades med för tidigare låga investeringar, Men man menar likväl att man lyder under avtalet som nu staten har gjort med Andalusien. Katalonien kräver 4,8 miljarder euros. "Om man betalar ut pengarna till Andalusien och inte till Katalonien, vad vill det betyda? Att katalanerna och deras produktivitet hör till 2:a divisionen? Vi kräver inte andra regioners pengar, bara en del av det som katalanerna själva genererar med sin styrka och initiativkraft" citerar El País, Artur Mas ordförande för CiU.
Ekonomiminister Elena Salgado har sagt att regeringen är beredd att betala skulderna till de regioner som ber om det, även om inga andra än Andalusien och Katalonien officiellt har ansökt om att få pengarna utbetalda.

Penga-skördefest
Principiellt ska Andalusiens 784 miljoner euros användas till nödvändiga bidrag inom hälsovård och utbildning, men det förväntas också att en del ska öronmärkas för andra sociala tjänster samt statsfinansierade bostäder (VPO).
Det är dock osäkert huruvida beloppet betalas ut i kontanter eller kompenseras i form av mark, häribland området kallat Los Gordales, ett område i Sevilla där man planlägger att bygga ett nytt centrum för rättsväsendet, en Ciudad de Justicia.
Men Junta de Andalucía har insisterat på att få pengarna utbetalda" när och som det passar Andalusien". Men alla dörrar hålls öppna.

Javier Arenas, ledare av den andalusiska avdelningen för det konservativa PP, menar att Andalusien är till åtlöje inför resten av landet då de hotar med att lagsöka staten om inte utbetalningen sker i kontanter. Den yttersta vänsterflygeln, IU, är eniga. "Junta bör slå näven i bordet så att staten inte skrattar åt den andalusiska regeringen", citerar till och med El Mundo, talesmannen för IU-CA, Diego Valderas.
Skördefesten över fördelningen av pengarna är redan igång. Kommunerna, bland annat Torremolinos och Benalmádena, kräver att det andalusiska parlamentet fördelar hälften av pengarna mellan kommunerna.


En finanslags långa förlossning
Den nya finanslagen har varit på väg i åtta månader.
Den skulle ha varit beslutad i november 2008, men Katalonien var inte enig med den dåvarande ekonomiministern Pedro Solbes om fördelningsmodellen.
Senare satte man nyåret som "deadline", men här kom samma oenigheter i vägen.
Så skulle den vara klar i januari, innan lokalvalen i Baskien och Galicien, därefter blev datumet satt till mars och senare till april. I juli blev den äntligen antagen och den införs nu att gälla retroaktivt från den 1 januari 2009.

De tar beslutet
För att ändra finanslagen skall minst två tredjedelar av Consejo de Política Fiscal y Financiera (CPFF), det innebär att minst 19 medlemmar av centralregeringen och de lokala regeringsledarna, rösta för. Detta skedde den 16 juli.
Senare ska det också röstas om avtalet i kongressen, men det anses som en banalitet eftersom regeringen nu har försäkrat sig om stödet ifrån Katalonien.


Vad är den Andalusiska historiska skulden?'
En skuldsedel som 1981 blev inlagd i den andalusiska författningen. Statens skuld till regionen ska ses som en kompensation för att staten har investerat mindre i Andalusien än i de andra regionerna.

Hur mycket lyder skulden på?
Då Magdalena Álvarez var ansvarig för Andalusiens finanser var hon den förste som satte ett belopp på skulden, 1 204 miljarder euros.
Regionen har redan mottagit två delbetalningar på 120 resp. 300 miljoner euros.

När blir pengarna utbetalda?
Junta de Andalucía ska enligt författningen motta pengarna innan den 20 mars 2010. Det har den nuvarande regeringen accepterat.

Hur utbetalas pengarna?
Detta är ännu inte avgjort. Andalusien vill ha kontanter, men regeringen kompenserar kanske med att ge regionen ett landområde som staten för ögonblicket har lagfart på.



Att arbeta inom politiken var inte en självklarhet för kommunalrådet Suvi Kauranen i Fuengirola. Hon är ansvarig för utlänningskontoret i kommunen.
"Jag blev övertalad av Fuengirolas borgmästare Esperanza Oña att engagera mig politiskt. Nu har jag arbetat i tre år som deltidsarbetade kommunalråd," säger Suvi Kauranen.

Integration är målet
Hon kom till Spanien första gången 1989 och stannade ett år. Tre år senare flyttade hon hit med sina två barn och skulle bo här i 6 månader för att se om det fungerade. Det är 17 år sedan.
"Jag vet precis hur det är att komma hit och inte kunna spanska och inte veta någonting om hur samhället fungerar. Därför är det mycket lättare för mig att förstå och sätta mig in i invandrarens problem är vad det är för en spanjor. För honom är det mesta självklart."
Suvi Kauranen är den enda utländska medborgare som arbetar inom politiken i Fuengirola och den första invandraren att ansvara för utlänningskontoret. Kontoret vänder sig till alla utländska medborgare, oavsett nationalitet. Förutom henne själv arbetar också en person med själva kundmottagningen
"Syftet med vårt arbete är att få så många som möjligt att integrera sig i samhället. För att nå vårt mål gäller det för oss att ge en sådan bred och bra service som möjligt. Vi är till för att ge ett stöd i början innan man själv kan klara sig."
Till kontoret kan alla vända sig med frågor som har med att flytta till, bo och leva i kommunen.
"Vi försöker hjälpa till med allt ifrån familjen som flyttar hit och behöver hjälp med barnens skolgång, företag som vill etablera sig till hur man gör för att köpa gas. Vi hjälper också till med att förmedla exempelvis hantverkare som pratar den hjälpsökandes språk, informera om aktiviteter, översättningar och hur man mantalsskriver sig i kommunen."
Utlänningskontoret är välbesökt och det strömmar in förfrågningar, både genom personliga besök och via e-mail. I snitt per månad får kontoret omkring 700 - 800 frågor.
"Vi informerar också varje månad genom vårt sk newsletter om vad som händer i kommunen. Gå in på kommunens hemsida www.fuengirola.org och nästan längst ner på höger sida finns en flik som heter "foreign residents". Det är enbart på engelska men vi hoppas att de flesta kan förstå det. Har man inte tillgång till internet finns våra newsletters även som en pappersutgåva."

Skriva sig i kommunen
En stor del av Suvis arbete är att informera via föreningar och organsiationer om vilken hjälp som finns, nyheter i kommunen, vad som gäller för utlänningarna etc med syftet att nå ut till så många som möjligt.

"Det är så viktigt att alla som bor här skriver in sig i kommunen. Antalet mantalsskrivna ligger till grund för statsbidragen från Madrid. Men fortfarande är det många som inte har gjort det. Med ökade statsbidrag kan vi också ge en bättre service."
Den som är inskriven i kommunen får en hel del tillbaka. 30% rabatt på många av de kommunala avgifterna är ett exempel. Det gäller fastighetsskatt, bilskatt, kommunala entréer, språkkurser och en rad andra arrangemang.
Man beräknar att det bor ca 40% invandrare i kommunen men ser man till antalet mantalsskriva är siffran mycket låg. Det finns exempelvis 6 000 britter, 3 400 marockaner, 3 300 finländare, 1 300 svenskar och 640 norrmän som är inskriva, men den reella siffran är betydligt större.
"Mantalskrivningen gäller inte bara åretrunt boende. Det är lika viktigt att de som bor här regelbundet några månader om året också skriver in sig. Man kan säga att de också ska ge sin del till att bo här. Alla vill vi ha rena gator och stränder, fungerande infrastruktur och belysta gator. Man tar ju del av detta även om man bara bor här några månader om året."
Som utländsk medborgare kan man också vara med och påverka det politiska livet i kommunen. Alla som är inskrivna har rätt att rösta vid kommunalvalen. Nästa val hålls den sista söndagen i maj 2011.

Nationella skillnader
"Det är så klart en viss skillnad att arbeta inom politiken i Spanien jämfört med i de skandinaviska länderna. Mycket av det som är frivilligt arbete och förtroendeuppdrag i Skandinavien är avlönat arbete i Spanien. Men det är också mycket enkelt för utländska medborgare att engagera sig i kommunalpolitiken. Det finns inga krav på spanskt medborgarskap eller att man ska ha bott i landet si och så länge."
Också hotbilden mot politikerna är annorlunda i Spanien. Många har livvakter och måste ständigt tänka på sin egen säkerhet. En av orsakerna är ETA.
"Jag har inga livvakter," säger Suvi," men självfallet har jag fått information från polisen om vissa säkerhetsåtgärder och vad man bör tänka på för att skydda sig. En sak är att man ska kontrollera sin bil för eventuella bilbomber. Men det slipper jag då jag cyklar."
När det gäller ETA tillägger Suvi:
"Det är viktigt att vi politiker inte visar oss rädda för ETA. Det går inte att skrämma oss. Och man ska ha klart för sig att våld och politik inte hör ihop."
En annan skillnad är de många språken och inte minst på utlänningskontoret. Tidigare talade man i princip bara spanska vilket var svårt för alla nyinflyttade utlänningar.
"Jag är ju själv finlänska men använder dagligen fyra språk i mitt arbete. Förutom finska även svenska, engelska och spanska. Tereza på kundmottagningen pratar dessutom franska och nederländska."

Vill du besöka kontoret?
Utlänningskontoret finns på fjärde våningen i det nya el Ayuntamiento. Det är öppet måndag till fredag mellan klockan 09.00 - 13.00. Vill du ringa är telefonnumret 952 58 94 40 och fax 952 58 94 41. Det går också bra att skriva e-mail
foreignresidents@fuengirola.org. Eller kan du gå in på kommunens hemsida
www.fuengirola.org.

Ayuntamiento de Fuengirola
Plaza de España 1
29640 Fuengirola (Málaga)


När det handlar om personlig säkerhet finns det inga enkla lösningar. I en tid med stigande kriminalitet och ständigt grövre brott ska vi se på vår säkerhet med stort allvar och fatta ett väl genomtänkt beslut. Också försäkringsbolagen kräver en högre nivå av säkerhet nu för tiden. En genomtänkt säkerhetslösning innebär att man konsulterar ett professionellt säkerhetsföretag där personalen är välutbildad för uppgiften. En ogenomtänkt lösning skulle däremot vara att låta familjen, vänner eller grannar fungera som tillkallad person när larmet går och låta dem riskera att stå öga mot öga med hårdkokta brottslingar.

Det kundanpassade säkerhetssystemet
Säkerhetssystemet ska vara anpassat till egendomen och kundens behov, vilket blir resultatet av en bra samverkan mellan säkerhetskonsulenten och kunden.
Det är viktigt att systemet också kan aktiveras när kunden befinner sig i bostaden, exempelvis på natten. Systemet skall kunna till- och frånkopplas i olika zoner och/eller monterats med dörr- och fönsterkontakter som gör det möjligt att röra sig fritt i bostaden utan att koppla bort alarmsystemet.
Också behovet av skydd utomhus är starkt stigande och en avancerad utrustning ger en mycket hög säkerhet och minimalt med fellarm. Att larmet utlöses innan tjuven kommer in i bostaden är självklart den perfekta lösningen.

Undvik att köpa säkerhetssystem två gånger
Det är nästan en naturlag att människor väljer den billigaste lösningen i de situationer när det är svårt att se skillnaden mellan de produkter som erbjuds och servicen som medföljer. Dessvärre resulterar det i två köp: första gången den billigaste lösningen och andra gången lösningen som fungerar.
Hos Alarma Universal får vi dagligen förfrågningar från människor som har "köpt grisen i säcken". De har helt enkelt handlat av fel säkerhetsföretag, köpt billigt utan att kontrollera kvalitet och service.
Den ekonomiska utvecklingen har dessvärre betytt att det har kommit många oseriösa leverantörer på marknaden. Leverantörer som ser lätt på kundernas säkerhet, säljer en billig standardlösning och låter kunden gå i en kontraktsfälla.
Förloraren i affären är alltid kunden som blir sittande med ett odugligt alarmsystem med bristfällig eller helt utan service.
Alltså, tänk dig för ordentligt innan du handlar första gången.

  

Vad är då skillnaden mellan ett professionellt säkerhetssystem och ett "leksakssystem"?
För att förenkla produktionen av alarmsystem och sänka installationskostnaderna erbjuds system där själva centralenheten och till- och bortkopplingsenheten är sammanbyggd. Det enklaste och billigaste är att installera enheten precis innanför ytterdörren, där det är lätt för kunden att använda den. Men detsamma gäller också för tjuven. De vet att det tar mellan 10 och 15 sekunder för alarmsignalen att nå larmcentralen, men det tar 5 sekunder för tjuven att slå i sönder systemet.
En seriös säkerhetsfirma kommer alltid att leverera ett system där centralenheten och till- och bortkopplingsenheten är skilda åt. För oavsett om kopplingsenheten blir sönderslagen kommer alarmsignalen att nå larmcentralen.

Hur kan man jämföra priser utan att vara expert på säkerhetsområdet?
Det kan man inte, men man kan använda sitt egna sunda förnuft.
Ett mycket använt försäljningsargument är att säkerhetsfirman "avlyssnar" om alarmet utlöses... Och vad då? Ringer man till polisen om det låter som ett inbrott? Vad säger man? Kommer polisen att rycka ut? Och vilka är dessa människor som "avlyssnar"? Är de där överhuvudtaget?
Andra system tar ett foto eller en videosekvens som överförs till larmcentralen, där personalen kan ta ställning till om det är ett inbrott eller ett falskt alarm. Liknar det ett inbrott ringer de till polisen som varken kan, får eller vill rycka ut på en sådan vag anledning. Men det vet ju inte kunderna.
Så är vi tillbaka till det sunda förnuftet. Självklart kan man inte avlyssna sig till ett inbrott och inte heller värdera en situation utifrån ett foto eller en videosekvens, som oftast filmas i mörker. Registreras det överhuvudtaget något, kan man bli frestad att fråga. Och tänk på hur många kameror man måste montera för att täcka din bostad...

Har du köpt ett säkerhetssystem så fråga dig själv:
a) Är jag nöjd med att alarmsystemet levereras som en enda enhet bestående av siren, högtalare, mikrofon, strömförsörjning, telefonsändare, batteri samt till- och bortkopplingsenheten? Att systemet är placerat precis innanför ytterdörren där tjuven kan se och höra det? Är det acceptabelt även om jag vet att det bara tar tjuven 5 sekunder att slå i sönder systemet, vilket inte är tillräckligt för att hinna sända alarmsignalen till larmcentralen?

b) Tror jag uppriktigt på att polisen omgående rycker ut och genomsöker min bostad både invändigt som utvändigt? Ringer de till mina kontaktpersoner, byter ut de krossade fönstren, reparerar skador, ser till att återupprätta eventuellt avbrott av strömförsörjningen, reparera alarmsystemet och lämnar egendomen i låst och säkert skick? Varifrån får polisen mina nycklar?

c) Känner jag mig överbevisad om att man kan sitta på en tillfällig larmcentral och värdera genom ljud eller ett foto om det är ett inbrott? Har jag frågat mitt försäkringsbolag vad de säger om en felaktig värdering? Om det verkligen är ett inbrott, vem uträttar då alla de sakerna som finns under punkt b?
"
Innan du beslutar dig, tänk en gång till
Du bör försäkra dig om att du har förstått allt som säkerhetskonsulenten har berättat för dig. Får du hållbara löften som kan dokumenteras? Eller förvrids fakta i ett försök att få kontraktet underskrivet, som kanske löper på 3 -4 år?
Känner du den minsta tvivel om vad du blir berättad har du antagligen inte fått hela sanningen. Ställ frågor tills du är övertygad om att du känner till all fakta. Men se upp - det finns många fallgropar.

Sammanfattning
Skriv inte under kontraktet utan att du är 100 % säker på vad du köper. Ett felköp kan bli mycket dyrt - inte bara ekonomiskt utan även personligt.

Alla försäljningsargument omkring säkerhetssystem som "avlyssnas" eller med kameradetektorer är inte realistiska, då sådana ljud- eller bildupptagningar uteslutande kan användas till efterforskning.

Ett alarmsystem kräver en vederhäftig reaktion vid ett inbrottsförsök. Reaktionen ska ske med hjälp av en auktoriserad vakt eller i samarbete mellan auktoriserad vaktpersonal och polis. Polisen ska, kan och vill bara rycka ut vid alarm om inbrottet är verifierat av en professionell säkerhetsfirma som rycker ut med auktoriserad vaktpersonal.

Det finns inga enkla lösningar oavsett hur duktig säkerhetskonsulenten är på att prata.



Baskien och Kataloniens lösgörande från Spanien är ämnen som har präglat den politiska agendan i årtionden och är ständigt högaktuellt och brandfarligt.
Medan ETA utövar sin egna illegala strid med hjälp av terror, våld och förtryck för att uppnå ett fritt Euskadi, försöker flera katalanska och baskiska partier att uppnå självständighet på mera demokratiska vägar. De två stora politiska partierna, PP samt PSOE, är dock starkt emot de separatistiska tendenserna, både i och utanför landet. Internationellt kom det till uttryck då Spanien var det enda landet inom EU som nekade att acceptera Kosovos självständighet förra året. Inrikespolitiskt har regeringen uppenbart lagt ner förhandlingarna med ETA efter ett misslyckat försök att nå fram till en lösning för några år sedan. Men vad tycker spanjorerna själva? Är det överhuvudtaget ett problem om Spanien ger avkall på dessa regioner? Vad skulle konsekvenserna bli? Och med områden som Ceuta, Melilla och Gibraltar, där det är en fråga om tid innan de vänder tillbaka till sitt geografiska moderland?

Pedro Sánchez, 74 år, pensionär från Toledo
Varken Baskien eller Katalonien ska vara fristående från Spanien, de ligger innanför Spaniens gränser och är en del av landet. Jag tror faktiskt också att det handlar om mindre än hälften som önskar självständighet. De vill separera från Spanien därför att de förknippar Spanien med något negativt, med Francos förtryck. De tror att vi fortfarande är under diktatur. Franco förbjöd ju både katalanska och baskiska och för den sakens skull alla andra minoritetsspråk. De fick inte lov att vara annorlunda den gången så därför vill de vara det i högre utsträckning nu. Om regionen blir självständig skulle det innebära en total brytning med resten av Spanien, för jag tror inte man skulle kunna upprätthålla en förnuftig förbindelse efter det. Jag kan personligen inte föreställa mig ett sådant uppdelat Spanien. Jag tror inte heller att det finns en lösning på konflikten i Baskien. Terroristerna håller bara på med att slå ihjäl människor och som det är nu är det mycket lite frihet. Vi ska under inga omständigheter förhandla med ETA. När det först har flutit blod, så är det fel - vi ska inte förhandla med mördare. För mig är det viktigt att Spanien förblir enat, som det alltid har varit, och jag kan inte föreställa mig det annorlunda.

Luís Martín García, 52 år, tjänsteman från Badajoz
Regionerna Baskien och Katalonien är en del av Spanien och det har det varit sedan det katolska kungaparet. Innan var Spanien uppdelat i många olika regioner och jag kan lätt tänka mig att om man först ger en region autonomi kommer också de andra regionerna att kräva det. Jag tror inte heller att en majoritet önskar det, även om det trots allt är många människor med i demonstrationerna för självständighet när man ser det på TV. Önskan om separation ligger i att man betraktar sig själva som annorlunda och problemet har uppstått som en konsekvens av Francotiden då dessa regioner blev förtryckta. En separering är för mig otänkbart och ett sådant brott skulle såklart ge ett djupt sår. Det är en konstig känsla att människor som man betraktar som sina landsmän inte ser det på samma sätt. Med tiden kanske det slutar som med Gibraltar, där man trots allt har bevarat någon slags relation, som dock inte är den bästa. Man kan inte förhandla med någon som har mördat och absolut inte någon som dessutom är stolt över det. Spanien är en nationell enhet, geografiskt och historiskt. Dessutom utgör Katalonien och Baskien en viktig ekonomisk kraft för Spanien.

Patricia Sierra, 26 år, expedit från Katalonien
Det är fånigt att de vill vara självständiga, de tillhör båda Spanien. Man ska också komma ihåg att det bara rör sig om cirka hälften av Baskien, den andra halvan önskar inte självständighet. Båda regionerna står starkare ekonomiskt än till exempel Andalusien och Extremadura och därför tror jag det handlar mer om ekonomi än identitet. Jag tycker det är ett uttryck för en egoistisk tankegång.
Det är svårt att se en lösning på konflikten i Baskien. Dialogen har inte fungerat så jag vet inte vad som ska till. Jag vill inte utesluta att man skulle kunna förhandla med ETA för att få ett slut på terrorn, men jag tror aldrig de skulle ge med sig. Personligen tycker jag inte om att Baskien och Katalonien plötsligt inte längre skulle vara en del av Spanien. Jag skulle nog bojkotta dem med att till exempelvis inte köpa baskiska eller katalanska produkter. Det skulle också ge resten av Europa en dålig bild av Spanien som skulle framstå som ett svagt och splittrat samhälle. I stället tycker jag att vi ska hålla samman, för då står Spanien klart starkast.

Fransisco Herrera, 35 år, självständig från Katalonien
Det har att göra med identitet. De katalaner som vill separera från Spanien betraktar det att vara katalan som något bättre än att vara spansk. Jag tror att de ser sig som mer moderna och betraktar resten av Spanien som en black om foten. De anser att de är en självständig nation, enligt deras sätt att tolka historien. Katalanerna har Andorra som förebild som ju är ett självständigt land och därutöver ett ekonomiskt paradis på grund av de mycket låga skatterna. De menar helt enkelt att de kan klara sig ekonomiskt, men jag tror i alla fall att de skulle få stora problem om de stod själva. Tänk på alla de kostnader som de plötsligt skulle få när de själva skulle upprätta pensionsfonder m.m.
Dessutom skulle det inte finnas plats för dem på världsmarknaden, för vem skulle vilja importera från de regionerna framför Spanien?

Beatriz Cuadrado Diaz, 25 år, servitris
Jag tror att största delen av katalanerna och baskerna gärna vill vara självständiga för att de bestämt hävdar sin kultur, deras egna språk och generellt känner de sig annorlunda gentemot resten av den spanska befolkningen. Men det är fortfarande en del av landet och det skulle bli illa sett av resten av Spanien om det hade skett. Jag skulle känna en likgiltighet inför dem. Konflikten i Baskien är svår att lösa därför att det finns politiska partier som stöttar dem. Men man ska inte förhandla med ETA. Även om vi skulle förhandla med dem och ändå kanske komma fram till en lösning, skulle det i slutändan bara innebära att de gjorde som de ville ändå.

Alfonso Pérez Uceta, 34 år, arkitekt
Om Baskien och Katalonien blir självständiga skulle det ödelägga den nationella enheten och dessutom skulle det innebära några ödesdigra konsekvenser för Spanien. Det skulle betyda en tillbakagång för Spaniens roll på den internationella scenen och också nationellt skulle det skapa fler problem än vad det skulle lösa. För det första, regionerna kan inte bli självständiga i ordets rätta mening för de skulle inte kunna klara sig själva ekonomiskt. Det är inte heller den största delen av befolkningen i någon av de två regionerna som verkligen vill detta. För politikerna, tror jag, är detta bara en del av verksamheten för att den delen av befolkningen skall falla för deras propaganda och det handlar om en livsstil. Å ena sidan tycker jag de skulle göra sig självständiga och kanske inse att det är ohållbart. Men å den andra sidan skulle det betyda en historisk tillbakagång för den spanska befolkningens allmänna intressen. Det är bättre att hålla ihop än att gå ifrån varandra och det är precis vad större delen av världen gör, som exempelvis USA. Jag tror inte konflikten i Baskien blir löst. Jag tror det finns en tendens att den med tiden kommer att försvinna av sig själv till förmån för andra vardagliga problem.

Patricia Martín, 23 år, studerande
Jag tycker det är en problematisk diskussion och jag är inte helt säker på vad jag anser om det. Men jag tycker att de två regionerna tillhör Spanien och det ska de också göra i framtiden. Grunden till att de vill separera är att de känner sig annorlunda, de har sina egna kulturer och sina egna språk, egen politik och framför allt sin egen historia. En separation från Spanien skulle betyda det ultimata erkännandet av de olikheter som skiljer dem från resten av landet. Om det skulle bli så tror jag att det skulle ge upphov till mycket spänning. Man skulle betrakta dem som underliga och det skulle helt säkert bli strid. Jag vet inte vad jag ska tycka om det personligen, men jag tror att om den spanska regeringen accepterar det, kommer jag också att göra det, även om jag inte kommer att bry mig om det. Jag tror inte att konflikten i Baskien löser sig, inte heller med den nya presidenten och det nya partiet. I gengäld menar jag att vi måste förhandla med ETA om vi vill göra oss någon som helst förhoppning om att lösa problemet. Jag är en ganska patriotisk människa så jag hoppas att Spanien förblir enat.

Senaste artiklarna från En Sueco

En Sueco rekommenderar: 10 nya ansikten i La Liga

  Trots att Spanien fortfarande badar i sol och att semestern fortfarande pågår för de flest...

Sport

Fotofestival hålls återigen i Mijas

Åttonde utgåvan av Photofestival hålls ännu en gång i Mijas, där Teatro de Las Lagunas de Mijas utgö...

Kultur

Neymar tillbaka till La Liga?

När fotbollsspelaren Neymar lämnade FC Barcelona för Paris SG sommaren 2017 blev han samtidigt värld...

Sport

5 saker du bör göra på Feria de Málaga

Den årliga ferian i Málaga går av stapeln i kväll. Under tio dagar kommer det att vara upplevelser f...

Kultur

Nattliv i Madrid

Madrid är ett oerhört populärt turistmål. Eftersom staden ligger mitt i Spanien finns det inte några...

Kultur

Djurparker: Lobo Park - Selwo Aventura - Bioparc

Vargar Norr om Málaga, i riktning mot Antequera, ligger Lobo Park, Costa del Sols egen vargpark. De...

Utflykter

Upp i det blå - Teleférico Benalmádena

För den som vill ha fin utsikt och se en del av kuststräckan ovanifrån ska stegen styras till Arroyo...

Utflykter

Tivoli - Arroyo de la Miel, Benalmádena

I Arroyo de la Miel, Benalmádena, ligger Tivoli World – Solkustens tivoli som bjuder på pariserhjul...

Kultur

Trumpet Málaga CF missade. När pappa reste till Me…

... slog Adrian till som toppmålgörare, förlängde kontraktet till 2021 och lämnade La Rosaleda i tår...

Sport

Under ytan - Sea Life, Benalmádena Costa

För den som är intresserad av livet under ytan rekommenderas ett besök på akvariet Sea Life, i hamne...

Utflykter

Utflykter

Djurparker: Lobo Park - Selwo Aventura - Bioparc

Vargar Norr om Málaga, i riktning mot Antequera, ligger Lobo Park, Costa del Sols egen vargpark. Detta är en icke-vinstdrivande verksamhet med syfte ...

Utflykter

Upp i det blå - Teleférico Benalmádena

För den som vill ha fin utsikt och se en del av kuststräckan ovanifrån ska stegen styras till Arroyo de la Miel, Benalmádena. Där, bara ett stenkast f...

Utflykter

Torrox Pueblo - En bortglömd pärla?

Charmeras du av branta trappor som slingrar sig över bergssidan mellan små vitkalkade hus med bougainvilleor vid huvudentrén? Blir du lugn i själen av...

Utflykter

Gastronomi

Alkoholfri sommar?
 Här är alternativen!

Ska du köra hem? Vill du passa på med vikten? Eller kanske har du andra orsaker till att b...

Gastronomi

Veras Veranda: Oreo-glasskaka på chokladkaksbotten

Jippi! Nu ska ni få ett recept på en efterrätt som verkligen passar alla. Detta är en hit ...

Gastronomi

Sabor a Málaga: Citroner

Exporterar norrut I en ensam industrilokal på landsbygden i Alhaurín de la Torre möter ...

Gastronomi

Gazpacho – en portion spansk historia

Det finns många varianter av denna spanska rätt – en del med kött, andra med fisk och skal...

Gastronomi

Veras Veranda: English muffins

Jag älskar English muffins – de passar utmärkt till frukosten med bacon, ost och stekt ägg...

Gastronomi

Japansk mispel – kommer från Kina och vurmas för i Sayalonga

Det är bråda dagar hos mispelodlarna hos Cooperativa Estepona när En Suecos journalist tal...

Gastronomi

Sport

En Sueco rekommenderar: 10 nya ansikten i La Liga

  Trots att Spanien fortfarande badar i sol och att semestern fortfarande pågår för de flest...

Sport

Neymar tillbaka till La Liga?

När fotbollsspelaren Neymar lämnade FC Barcelona för Paris SG sommaren 2017 blev han samtidigt värld...

Sport

Minigolf

En aktivitet som kanske inte passar de hetaste sommardagarna men mycket väl ljumma kvällar är utan t...

Golf

Tema & Profiler

Vad går ni och tänker på Eva och Magnus Wahlberg?

Många är vi som genom åren följt Nerjas utveckling och svenskars kärlek för denna vita lilla stad öster om Málaga går inte att ta miste på. Och många ...

Tema & Profiler

Skugga i sommarvärmen

Costa del Sol är fantastiskt om sommaren – stränderna visar sig från deras bästa sida, restaurangerna dukar upp med läckerheter, nystrukna dukar och e...

Tema & Profiler

Är spanjorerna verkligen så lata?

”De där spanjorerna...!” är någonting som jag hör så ofta att jag nu inte kan låta bli att ta upp det. När saker och ting inte går som de ska så är de...

Tema & Profiler

Joao Magalhaes
- mannen med bilarna

Mannen bakom bilmuseet I En Suecos artikelserie om museer i Málaga har du kunnat läsa om det populära bilmuseet i Málaga och i denna artikel får du...

Tema & Profiler

Möt Lasse Lindbom

Från spelande med klasskompisar, till känd musikproducent, till Spaniens värmeLasse Lindbom “My day goal is to make everyday less everyday”  ...

Tema & Profiler

Fläktande solfjädrar

Fläktande solfjädrar

Använder du solfjäder i sommarvärmen? Är du en av dem som fläktar häftigt med den, kanske du har till vana att vila den i handen eller döljer du ansik...

Tema & Profiler

Marias Djurlyckoland i Córdoba

Nästan symboliskt har Jorge, fincans frigående åsna och Marias reskamrat, tagit plats precis vid infarten när jag anländer. Åsnans öron, som hela tide...

Tema & Profiler

På andra sidan: Kan homosexualitet botas?

Söker du personlig utveckling, vidareutbildning eller ny inspiration så är utbudet av kurser, föredrag och seminarier större än någonsin. Flera nya ku...

Tema & Profiler

Kultur

Fotofestival hålls återigen i Mijas

Åttonde utgåvan av Photofestival hålls ännu en gång i Mijas, där Teatro de Las Lagunas de Mijas utgör huvudplatsen för festivalen, som både omfattar f...

Kultur

5 saker du bör göra på Feria de Málaga

Den årliga ferian i Málaga går av stapeln i kväll. Under tio dagar kommer det att vara upplevelser för både stora och små, och så kommer det finnas ev...

Kultur

Nattliv i Madrid

Madrid är ett oerhört populärt turistmål. Eftersom staden ligger mitt i Spanien finns det inte några naturliga stränder eller någon kust. Däremot finn...

Kultur

Tivoli - Arroyo de la Miel, Benalmádena

I Arroyo de la Miel, Benalmádena, ligger Tivoli World – Solkustens tivoli som bjuder på pariserhjul, bergochdalbanor och karuseller för både små och s...

Kultur

Norrbom Marketing

Kontakta oss

Läsarservice

sektioner

Norrbom Marketing

Centro Idea
Ctra. de Mijas km. 3.6
29650 Mijas-Málaga
Tel. 95 258 15 53
norrbom@norrbom.com