Goya-vinnare drömmer om Hollywood

Den svenska kostymdesignern Lena Mossum, vann 2007, Spaniens förnämsta filmpris. Vill hon komma längre, finns bara Hollywood kvar.

Lena Mossum som bor i Madrid, tar emot En Sueco på ett café där väggarna är prydda med porträtt av två av Hollywoods största divor, Marilyn Monroe och Rita Hayworth. Marilyn Monroe är sexig och hennes ögon är obekymrade som i Lena Mossums favoritfilm, Some Like It Hot. Rita Hayworths blick är mer avmätt och direkt riktad mot kvinnan framför henne.

Drömmen om Hollywood
Efter 20 år i filmbranschen, lyckades det äntligen för Lena Mossum, att förra året vinna det mest eftertraktade filmpriset i Spanien för sin garderob till storfilmen, 13 Rosas. Nu tänker hon ta det sista steget på karriärstegen.
"Självklart drömmer jag om Hollywood. Film från Hollywood har ofta bättre manuskript och större budget så du kan göra mer saker”, berättar Lena, som redan har arbetat tillsammans med en av Hollywoods stora regissörer, Ridley Scott.
"När Ridley Scott spelade in Kingdom of Heaven, var jag chef för den spanska delen av kostymavdelningen. Det gav mig möjligheten att se en stor film inifrån och vi använde skräddare i Indien, Kina och Marocko."

Viggo Mortensen
På skådespelarsidan har Lena arbetat ihop med Hollywoodnamn som danske Viggo Mortensen, svenske Stellan Skarsgård, amerikanarna Harvey Keitel och Ben Kingsley, som vann en Oscar för sin roll som Gandhi. Det har gett henne en ingående kännedom om stjärnorna.
"Viggo kommer från Hollywood, så man förväntar sig en stjärna, men han står med båda fötterna på jorden. Han är så enkel, så normal och han är mycket trevlig mot sina skådespelarkollegor. Han gav böcker till de andra skådespelarna och fick sin älskarinna att känna sig väl tillpass”, berättar hon om filmen Alatriste.

Stellan Skarsgård
I filmen Goyas återfärd av Milos Forman, arbetade hon ihop med Stellan Skarsgård.
"Han är mycket professionell, tar sitt arbete seriöst och är generös mot andra. När man gör biograffilm arbetar man ihop i en grupp och han är duktig på att samarbeta. När du respekterar andras arbeten blir ditt arbete också bättre", säger Lena, som emellertid också har arbetat ihop med besvärliga primadonnor.
"Några Hollywoodstjärnor är som små barn och gör sig dumma för att de är frustrerade eftersom de känner sig tjocka eller gamla. De ber om absurda saker; en av dem begärde att jag skulle be skräddaren om att ändra midjemåttet i hans byxor en halv centimeter”, berättar Lena, som inte vill säga namnet på den sura skådespelaren.

USA och Skandinavien
Lena har ingen agent, men kanske är det den enda vägen framöver för att kunna komma in i det förlovade amerikanska filmlandet.
"Jag överväger att skaffa en agent, för det är kanske vad som ska till för att få in en fot i Hollywood”, erkänner hon.
Blir det inte Hollywood den här omgången, är Skandinavien en annan möjlighet för den svensktalande kostymdesignern.
"Det har inte varit tillfälle att göra något i Skandinavien ännu, men jag är öppen för det. Min syster bor i Stockholm och jag ser på möjligheterna. Jag försöker se skandinavisk film och har bland annat sett Fucking Åmål av Lucas Moodysson, som jag tycker är en mycket intressant regissör. Detsamma gäller danske Lars von Trier”, berättar Lena.

Napoleon som idol
Redan som 12-årig var Lena betagen av litteratur och historia.
"Medan mina väninnor hade tennisspelare som idoler, var Napoleon min idol. Jag läste allt om honom men även böcker om historiska personligheter, som Louis XIV och Madame Pompadour. Jag ritade pappersdockor och ritade dräkter på dockorna medan jag hittade på deras historia. Jag sydde också gammaldags dräkter till mina systrars Nancydockor, det var den tidens spanska Barbiedockor."
Två gånger försökte Lena komma in på skolan som modedesigner, men utan framgång. Istället började hon studera konsthistoria på universitetet i Stockholm. Under ett år gick hon Nyckelviksskolans textillinje, och därefter ett halvår på Stockholms tillskärarakademi.
"Jag hade svårt för att anpassa mig i Sverige med mitt latino-temperament och det svenska klimatet gjorde mig deprimerad. Jag är tvungen att se solen så 1985 flyttade jag till Madrid, där jag bott sedan dess."

Spanskt genombrott
Hennes första möta med film- och TV-världen var den stora spanska TV-serien La Forja de un rebelde, där hon arbetade gratis de första månaderna och senare fick en anspråkslös betalning.
"Jag lärde känna en kvinna inom filmbranschen och jag började arbeta tillsammans med henne och vi gjorde flera filmer ihop."
En av de största upplevelserna kom under 2003, när hon blev nominerad till en Goya för sina kostymer i filmen "El viaje de Carol".
"Då var jag övertygad om att jag inte skulle vinna. Min bästa väninna vann med "El embrujo de Shanghai" av Fernando Trueba, och jag hade varit hennes assistent”, berättar Lena, som efterhand har blivit ett erkänt namn i den spanska filmvärlden.

Fransk marknadsföring
Att Lena ännu inte har blivit "upptäckt" utanför Spanien kan hänga ihop med att spansk film inte blir marknadsförd speciellt bra internationellt.
Exempelvis har fransk film traditionellt ett bättre anseende internationellt än spansk.
"Frankrike har lyckats få förmögna män att investera i kulturen genom att ge dem skatterabatt. Det är ett sätt för staten att stödja kulturen. Det kunde Spanien lära något av. En annan skillnad är att fransmännen är bättre på marknadsföring. Ta exempelvis vin. Franska viner anses vara de bästa därför att fransmännen förstår sig på att sälja ett budskap. Det förstår inte spanjorerna, men de är på väg att ändra sig", säger Lena.
Hon gläder sig ändå åt att den spansk/mexikanska filmen "Pans Labyrint" fick stor framgång med tre Oscars-statyetter 2007.

Spanien är på väg
På skådespelarsidan har Hollywood också lagt märke till de spanska talangerna.
"Antonio Banderas öppnade dörren till Hollywood, och det har hjälpt andra spanska skådespelare som Penelopé Cruz och Javier Bardem samt mindre kända namn som Carmen Maura och Maribel Verdú."
"Bland regissörerna var Pedro Almodóvar den första spanjoren som fick ett större internationellt genombrott. Sedan dess har flera följt efter med Alejandro Amenábar och Alex de la Iglesia, som två av de mest framträdande."
Medan Hollywood har fått upp ögonen för skådespelare och regissörer från Spanien, är det ännu ingen kostymdesigner som har tagit språnget till det amerikanska ”filmmekkat”. Men kanske är det bara en tidsfråga innan andra än Rita Hayworth, har blicken riktad mot Lena Mossum.

Lena Mossums arbete med filmen 13 Rosas gav henne Spaniens mest prestigefyllda filmpris.

"Jag satt och tänkte: bara jag nu vinner. Men så blev jag nervös. Tänk om jag vinner och så trillar jag när jag ska upp och få statyetten, inför alla de här människorna. Det har ju hänt förr. Så till sist hoppades jag att jag inte skulle vinna."
Med händerna fladdrande i luften beskriver Lena Mossum hur nervös hon var när förra årets Goya-vinnare skulle koras i kategorin bästa kostymer. Och hur glad hon i alla fall blev, när hennes namn ropades upp.
"Det var en fantastisk känsla."

13 ROSOR
Filmen handlar om 13 flickor som dödades av franquisterna, kort efter att det spanska inbördeskrigets avslutats 1939. Flickorna dömdes till döden för mordet på en civilgardist trots att de var oskyldiga. Den yngsta av flickorna var 18 år, den äldsta 29.

LENA MOSSUM
47 år
Är uppvuxen i Sverige och Madrid
Har bott i Madrid sedan 1985
Designar filmkostymer
Vinnare av Goya-filmpriset 2008
Goya-nominerad 2003 (El viaje de Carol)

LENAS FAVORITER
Film Some like it hot
Skådespelare Robert De Niro
Skådespelarinna Meryl Streep
Regissör Woody Allen
Spansk film El Verdugo
Spansk skådespelare Javier Bardem
Spansk skådespelarinna Carmen Maura
Spansk regissör Alejandro Amenábar

LENAS FILMOGRAFI
My Life in Ruins (2008)
La Posibilité d’une îskratta (2007)
Las 13 Rosas (2007)
Alatriste (2006)
Goyas återfärd (2006)
La Caja (2006)
Bienvenido a Casa (2006)
Una Rosa de Francia (2006)
Kingdom of Heaven (2005)
El Principio de Arquimedes (2003)
El Misterio de Galíndez (2002)
Visionarios (2001)
El viaje de Carol (2001)
Sexy Beast (2000)
El Portero (2000)
Paris-Timbuktu (1999)
Dollar for the Dead (1998)
Torrente (1998)
Talk of Angels (1998)
El invierno de las anjanas (1998)
Backroads (1997)
Little Bird (1997)
Carla’s song (1996)
Land and Freedom (1995)
Amor Propio (1994)
Acción mutante (1993)