”Jag vill förbättra där jag bor”

"Jag vill förbättra där jag bor"

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Det är väldigt få utländska medborgare som engagerar sig politiskt i Spanien. I den gruppen ingår även svenskarna på Costa del Sol. För det stora flertalet handlar det inte om tidsbrist. Däremot skyller många på att spanskan inte är tillräckligt bra och man gömmer sig bakom en språkbarriär.
"Det är synd att det inte är fler som vill vara med och påverka," säger Anders Emich, aktiv PP-politiker i Mijas. "Språket kan vara ett hinder om man inte talar någon spanska alls, men många utlänningar och då även svenskar talar tillräckligt bra för att kunna delta i politiken. Det är ett bra sätt att träna sin spanska på genom att umgås med spanjorer och dessutom får man ett större socialt liv."

Politiskt engagerad
Anders Emich ser sig själv mer som en europé än en person som tillhör en speciell nationalitet. Han är född i en tysk familj, läste till civilingenjör i Warszawa och kom till Sverige 1970. En anställning i Sverige fick honom att gå med i politiken.
"Jag har alltid varit politiskt engagerad, även i Sverige. På den tiden slogs jag mot socialdemokraternas kollektivanslutning om man gick med i facket. Det måste vara frivilligt att gå med i ett politiskt parti."
Att Anders Emich är en person med fullt engagemang råder det ingen tvivel om.
"Jag blir engagerad därför att jag vill förbättra där jag bor. Via politiken är man med och påverkar situationen, lär sig mer om samhällsuppbyggnaden och på så sätt kommer man in i samhället på ett bättre sätt. Det är lätt att vara åskådaren med mängder av åsikter. Man varför inte ta åsikterna med sig och gå med i politiken?"
Han kom till Spanien 1989 och slogs sig ner i Barcelona. Mer eller mindre av en slump var han under 1990-talet med och tog fram Spaniens första Plan Estratégico Económico y Social för Barcelona. Det nya med planen var de ekonomiska och sociala verktygen för att styra kommunen.
"Om vi vinner valet 2011 kommer vi också att införa samma typ av plan med sociala och ekonomiska styrverktyg i Mijas," säger Anders, som idag inte är nöjd med hur kommunen sköter ekonomin.
De ekonomiska frågorna ligger honom varmt om hjärtat och dessutom är han en person som vill få saker och ting gjorda.
"Det finns olika typer av politiker. Själv är jag en "tekniker" inom politiken, den som håller i genomförandet."

Utlänningar är välkomna
1999 kom Anders till Costa del Sol där han också har sitt byggföretag Iberdom. Numera bor han i Mijas. Han om någon vet hur det är att vara den enda utländska politikern i kommunen och vilka för- och nackdelar det har.
"Det är såklart lite ensamt, som det är i alla sammanhang där man är den enda utlänningen. Man måste komma ihåg att spansk politik är mycket traditionell och ibland pratar vi förbi varandra då vi har olika erfarenheter och bakgrund. Men det är också det som gör en utlänning unik, man kan tillföra politiken en annan öppenhet och kunskap. Och inom politiken är det som det är överallt annars, har du något att ge finns det människor som vill lyssna. Utlänningar är mycket välkomna inom politiken och något annat ska man inte tro."
I hela Spanien är det få utlänningar som är politiskt verksamma. Av landets 68 298 kommunalråd är endast 85 utländska medborgare. Det finns bara två borgmästare med utländsk bakgrund och ingen av dem är från Skandinavien. I Salamancaprovinsen finns en fransk borgmästare och i Léridaprovinsen en belgiska.

186 euro i bidrag per person
På sätt och vis kan man förstå att kommunerna har svårt för att få de utländska medborgarna att ta del i kommunalpolitiken när det är näst intill omöjligt att få dem att skriva in sig i kommunen där de bor. Det är ett stort problem för alla kommuner. Flertalet kommuner vet inte hur stor del av invånarna som är utlänningar. I Mijas med omkring 100 000 invånare räknar man med att det finns drygt 30 000 utlänningar. Av dem är det en bråkdel som registrerat sig.
"För varje inskriven kommuninvånare får en kommun 186 euro per år i statsbidrag från Madrid. I en kommun som Mijas, med många utländska medborgare och få som mantalsskrivit sig, går man miste om ca 6 miljoner euro per år. Det är mycket pengar," förklarar Anders Emich.
Men varför är det så svårt att få utlänningarna att mantalsskriva sig?
"Jag tror många svenska är rädda för att bli beskattade i Spanien om de skriver in sig i kommunen, vilket är helt fel. Jag har själv pratar med Skatteverket och fått bekräftat att det inte finns något utbyte mellan Spanien och Sverige om vilka kommuninvånare som är inskrivna."
Sen är det skillnad på att vara resident och mantalsskriven.
"Skriva in sig i kommunen är inte detsamma som att bli skattskriven. Det blir man först när man blivit resident och det är en annan sak. Skriva in sig innebär helt enkelt att man meddelar kommunen att man är bosatt där, och inget annat. Det heter empadronamiento."
Men det råder också en tveksamhet bland utlänningarna om vilka som ska mantalsskriva sig.
"Det är personer som äger fast egendom, som en lägenhet eller ett hus."
Men vad gör politikerna för att få utlänningarna att mantalsskriva sig?
"Det gäller så klart att informera. Partido Popular i Mijas har en egen informationsenhet där vi bland annat har ett nyhetsbrev på engelska som skickas ut till alla utlänningar via email. Där berättar vi om vad som händer i kommunen men också om övergripande saker som inte bara har med Mijas att göra. Är man intresserad av att få nyhetsbrevet så kontakta oss."

För mer information
Vill du veta mer om mantalsskrivningen i Mijas kommun eller kanske du har andra frågor så är du välkommen att ringa eller skriva till Anders Emich.
Tel: 661 00 58 58
E-mail: ppmijas@gmail.com
anders@iberdom.net

Av Elswig Patriksson

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco