Korta nyheter maj 2013

Misstanke om hundkött från Spanien i holländska köttbullar
Om du tycker att det är groteskt att lasagnen har innehållit hästkött så bleknar kanske kväljningarna eller obehagen med att man inte kan vara säker på vad man äter med nästa skandal.
Nu menar nämligen holländska myndigheter att de har funnit hundkött i köttbullar, och att detta kött ska ha kommit från Spanien. Det skriver bl.a. nyhetstidningen El Mundo.
Nu har Europakommissionen beslutat sig för att undersöka fallet. Talesmannen för hälsokommissionen i EU, Frédéric Vincent, poängterar att det än så länge endast handlar om ”spekulationer” och att inget EU-land har lagt in en anmälan.
”Det är en spekulativ historia. Vi har sett tidningsartiklar kring saken i Holland, vari det nämns att köttet skulle kunna komma från Spanien. För att ta reda på vad som har skett har vi skrivit till de ansvariga spanska myndigheterna”, har Frédéric Vincent sagt i ett uttalande.
På Internet florerar rykten om hundägare som menar att deras hundar har försvunnit och att djuren avlivats.
El Mundo påminner dock om gurkhistorien som utspelade sig 2011. Det var den när tyska myndigheter beskyllde spanska lantbrukare för att ha exporterat gurkor med E. coli-bakterier. Senare visade det sig att det inte stämde, men resultatet av anklagelserna kostade de spanska lantbrukarna flera miljoner euro.

Skador efter fjolårets skogsbrand ska återställas
I slutet av augusti förra året härjade den stora skogsbranden som ödelade totalt 8 225 hektar i kommunerna Ojén, Mijas, Marbella, Coín, Monda och Alhaurín el Grande.
Nu har centralregeringen beslutat att avsätta 1,5 miljoner euro till att återplantera växtligheten i de drabbade områdena. Sammanlagt har det avsatts 17 miljoner euro till att rusta upp drabbade områden i landet, bidrag som förutom till Andalusien även delas ut till Castilien och León, Castilla La Mancha, Valencia, Katalonien, Aragonien, Murcia, Madrid och Kanarieöarna, som alla har drabbats av ödeläggande skogsbränder.
Pengarna ska utöver plantering även användas till rensning av marker och vattendrag, samt beskärning och skydd mot erosion.

Margaret Thatcher ska få en gata uppkallad efter sig i Madrid
Den f.d. brittiska statsministern Margaret Tatcher, som avled den 8 april, 87 år gammal, och som jordfästes i London den 17 april, ska få någonting att minnas henne vid i Spanien. Det menar Madrids konservativa kommunborgarråd som nu vill uppkalla en gata efter henne.
Om det blir en vanlig calle eller en avenida, eller kanske en paseo, är ännu osäkert, men det förmodas att vänstersvängar blir förbjudna på den.
Oppositionspartierna i huvudstadens kommun har låtit höra protester då Tatcher aldrig bott i staden samtidigt som de kallar det för en politisering av stadskartan.

Estepona förskönar den gamla stadsdelen
Kommunen i Estepona är nu färdig med lyftet av 25 gator i stadens gamla delar. Arbetet har innefattat omläggning av gatorna, uppställning av fontäner och kranar för dricksvatten, ommålning samt plantering av många fina växter. Speciellt två av gatorna i staden har fått riktigt stora ansiktslyftningar, det är gatorna Suspiro och Azucena, som från att ha varit i ett riktigt dåligt skick nu är helt förvandlade och vykortssköna. Hela den gamla stadsdelen beskrivs nu som en av de vackraste i hela Andalusien.

Allt färre spanjorer väljer att skänka till kyrkan
En ny undersökning från de spanska skattemyndigheterna visar att 65 procent av de skattepliktiga medborgarna i landet – enl. föregående års deklarationer – väljer att inte skänka pengar till krykan. Det är första gången som siffran når så högt, och det är överraskande i ett land där betydelsen av den katolska kyrkan är så stor.
I år förväntas antalet skattepliktiga medborgare som inte avger ekonomiskt stöd till kyrkan öka ytterligare. Huruvida trenden beror på den ekonomiska krisen som landet befinner sig i eller om det är ett distanstagande från kyrkan är dock osäkert.
Utöver det växer dessutom polemiken kring om det är medborgarnas plikt att finansiera kyrkan eller ej. Redan 1979 ingick den katolska kyrkan ett avtal med staten om att kyrkan skulle vara självfinansierande, men fortfarande idag säger lagen att skattemyndigheterna ska ge 0,7 procent av medborgarnas inbetalade årliga skatt till kyrkan om den enskilda medborgaren har kryssat i betalning till kyrkan i sin självdeklaration.

350 000 ryska övernattningar på Costa del Sol
Costa del Sols turistförening, Patronato de Turismo, meddelar att ryssarna stod för 350 000 övernattningar på kustens hotell under 2012.
Det är en ökning med 26 procent jämfört med året innan.
Destinationen som ryssarna verkar föredra på Costa del Sol är Marbella, och staden är nu den tredje mest besökta av ryssar, när semesterdestinationen är Spanien. Mer populärt än Marbella är fortfarande Madrid och Barcelona.
Antalet ryssar som passerat Málagas flygplats ökade med 27 procent från år 2011 till 2012, när 45 882 ryska medborgare ankom flygplatsen.

Nya parkeringsplatser i Fuengirola
Parkeringsplatser är en bristvara i Fuengirola. På grund av detta byggs det nu en ny och större parkeringsplats vid borgen Castillo Sohail i staden. Arbetet startades i mitten av april och ska pågå i 47 dagar, och för 213 626 euro får staden 180 parkeringsplatser samt nya tillfartsvägar och trottoarer – allt anlagt med respekt för de historiska omgivningarna, sägs det.

ETA-chef, som ingick samt bröt fredsförhandlingarna, är död
Den f.d. chefen för den baskiska terroristorganisationen ETA, Xavier López Peña, känd som Thierry, avled i slutet av mars.
Han var inlagd på sjukhuset Pitié Salpêtriere i Paris på grund av kardiovaskulära problem, men dödsorsaken var en hjärnblödning.
Xavier López Peña var sedan 2008 placerad på fängelser i den sydfranska staden Fleury efter att han anhållits i Bordeaux. Han var, tillsammans med tio andra förmodade ETA-medlemmar, åtalad vid domstolen i Frankrike för att ha deltagit vid en kidnappning av en spansk familj i just Frankrike, medan han bl.a. också var anklagad för samarbete med FARC och förföljelse av en tjänsteman från Policia Local som dödades 2003. Thierry var medlem i ETA sedan 1980-talet och hade flera domar att vänta sig i både Frankrike och Spanien.
Thierry kommer nog att bäst kommas ihåg som den som under åren 2004-2006 ingick förhandlingar om en möjlig permanent vapenvila med den då sittande statsministern José Luis Zapatero och PSOE. Förhandlingarna hölls i Oslo, där ETA:s ledare befann sig. Men han förmodas också ha varit ansvarig för slutet på diskussionerna, som den 30 december 2006 manifesterades i attentatet vid T4-terminalen på flygplatsen Barajas i Madrid då två personer från Ecuador omkom. Det samma gjorde fredsförhandlingarna. När Thierry anhölls kallade den dåvarande inrikesministern och nuvarande ledaren av oppositionspartiet PSOE, Alfredo Pérez Rubalcaba, honom för ”personen med det största politiska och militära inflytandet i organisationen”.
Familjemedlemmar samt sympatisörer bad i samband med hans sjukdom om att få honom överförd till ett fängelse eller sjukhus i Baskien. Hans sjukdom och efterföljande död har också lett till att den radikala, baskiska vänstern, Abertzale, har återtagit ETA:s krav om att få samtliga fängslade medlemmar överförda till fängelser i eller i närheten av Baskien. Nästan 700 medlemmar av organisationen sitter på olika fängelser i Spanien och Frankrike. Den nuvarande ETA-ledningen har, efter att Norge nyligen utvisade fyra av deras medlemmar, varnat om att det kan få ”negativa konsekvenser”.
Thierry blev 54 år gammal.

Spanjorernas köpkraft minskar, 13 miljoner lever i fattigdom
Den katolska välgörenhetsorganisationen Cáritas har nyligen presenterat sorgliga siffror som visar den ekonomiska krisens påverkan på många spanjorers vardag och samhället som sådant. Enligt organisationen ligger nu den genomsnittliga spanjorens årsinkomst på 18 500 euro, och det är ca fyra procent lägre än vad den var är 2002. Organisationen pekar även på att köpkraften och levnadsstandarden har fallit betydligt mycket mer under de sista tio åren, eftersom priserna på dagligvaror och liknande har ökat med 10 procent.
Cáritas kallar de senaste åren för ”det förlorade årtiondet”.
Omkring 21,8 procent av spanjorerna, eller ca 10 miljoner personer, lever nu i relativ fattigdom, uppskattar organisationen och deras uträkningar indikerar att antalet har ökat med 2,2 procent jämfört med 2008.
Enligt det europeiska statistiska institutet, Eurostat, definieras en person som fattig om denne har en årsinkomst lägre än 7 300 euro. För varje ytterligare vuxen i ett hushåll ska det läggas till 50 procent, och för varje barn ska det läggas till 30 procent. Ett par med två barn lever således i fattigdom om de tjänar mindre än 15 330 euro om året.
10 miljoner spanjorer faller nu inom dessa parametrar för relativ fattigdom. Tre miljoner andra menas samtidigt leva i extrem fattigdom. Det gör man om man har en årsinkomst på mindre än 3 650 euro om året, och det räknas nu 6,4 av den spanska befolkningen göra, vilket motsvarar fyra procent fler än 2008.
Det är en av orsakerna till att 1,9 miljoner spanska medborgare lämnade landet förra året, vilket motsvarar 6,3 procent fler än 2011. Sifforna inkluderar personer med dubbelt medborgarskap och migranternas mål har huvudsakligen varit Argentina, Brasilien, Cuba, Frankrike och USA.
Nedgången efter bubblor och brister påverkar inte alla på samma sätt. Sedan 2007 har skillnaden mellan de rikaste 20 procenten och de fattigaste 20 procenten ökat med 30 procent, och även med denna skillnad sätter Spanien europeiskt rekord.

Ansikte mot ansikte med den iberiska lon
Biologer vid djurparken i Jerez har under många år deltagit i arbetet med att bevara den iberiska lon. Med anledning av detta, och för att man har skapat en så naturtrogen tillvaro, är det just denna djurpark som är den första som kan visa detta mytiska och utrotningshotade kattdjur. Djurparken kan nu presentera två lokatter, paret Esperanza och Jub.
Lokatten, på spanska lince ibérico och lynx pardinus på latin, har länge legat i farozonen för att bli det första stora kattdjuret att dö ut sedan den sabeltandade tigern. Minskade territorier på grund av bebyggelse och landsvägar, där dessutom många lokatter fallit offer i trafiken, och jakt på dess primära födokälla, kaninerna, har bidragit till att minska antalet till omkring enbart 100 djur. Förr levde den iberiska lokatten i flera isolerade områden på den iberiska halvön, framförallt i områdena söder om Madrid.
De senaste åren har det pågått ett ihärdigt räddningsarbete, främst i uppfödningscentret El Acebuche i naturparken Doñana i Huelva, vilket har förbättrat lons överlevnadschanser väsentligt. 2005 föddes de första lokatterna i fångenskap och djur har också utplacerats i naturen, samt förbud mot jakt och rävsaxar, samt utläggning av mat till dem har hjälpt öka beståndet till ca 450 djur.
Den iberiska lon kännetecknas av det långa spretande håret på öronspetsarna och den är besläktad med den eurasiska lon som bl.a. lever i Norge och Ryssland.
Läs mer om lon i djurparken i Jerez på www.zoobotanicojerez.com.

Republikens anhängare på gatan
Tusentals missnöjda spanjorer demonstranter gick ut på gatorna den 14 april och demonstrerade för att markera de 82 jubileet för den 2. Republiken. Långt fler mötte upp denna dag i år än vid tidigare demonstrationer i samband med jubileer för tiderna då Spanien var en republik.
Demonstrationer hölls i en mängd städer, bland annat i Madrid och i Málaga.
Spanien har i modern tid upplevt två perioder som republik, 1873-1874 och 1931-1939. Det var diktatorn Franco som utnämnde den nuvarande kungen, Juan Carlos, som sin efterföljare, och kungen tillträdde 1975. Monarkin och den nya kungen samt hans hustru, drottning Sofia, utgjorde bilden för det nya Spanien, och detsamma gjorde senare deras barn; Elena, Cristina och Felipe.
Kungen var med och godkände den nya grundlagen och han var med och spelade en stor roll vid avvärjandet av statskuppsförsöket 1982, vilken kunde ha lett till ytterligare en militärdiktatur. Sedan dess har den Spanska kungafamiljen varit populär och fram tills några år tillbaka var det hos den största delen av befolkningen, även bland moderata politiker, tabu att tala om ett eventuellt återinförande av en republik.
Så är det inte längre. De många miljoner personer som lider under den ekonomiska krisen, letar i dessa tiden efter en syndabock, då man skulle kunna använda kungahuset till att ena landet och dess många facetterade befolkningsgrupper, men den kungliga familjen har gjort tvärtom.
Kungens olyckssaliga elefantjakt för ett år sedan, hans förmodade affärer med dansk-tyska Corinna zu Sayn-Wittgenstein och inte minst den korruptionsskandal som hans svärson Iñaki Urdangarin är involverad i, och som smittar av sig på prinsessan Cristina, har förändrat många spanjorers syn på kungafamiljen och därmed till institutionen som sådan. Nu befaras det att ett förhör av Cristina kan vara droppen som får bägaren att rinna över för de annars lojala spanjorerna.
Snart går det kanske att hitta ännu fler skelett som varit gömda i garderoberna. Under den senaste tiden har misstankar riktats mot kungen för att försöka att få iväg Urdangarin på ett jobb som handbollstränade i Qatar. Värst är nog trots allt misstanken om att kungen har gömt miljontals euro – pengar som han ska ha ärvt av sin far, Juan de Borbón y Battenberg – i skatteparadiset Schweiz. Kungahuset har ännu inte kommenterat uppgifterna, och dessa konton, som regeringen inte har insyn i, följer inte regeringens nya regler om insyn samt offentliggörandet av statens utgifter till kungahuset. Dessa konton kan endast de schweiziska myndigheterna se, vilka EU just nu pressar, när man menar att EU-länderna sammanlagt går miste om ca tusen miljarder euro i skatter. Utöver det ryktas det om att kronprinsessan Letizia ska ha genomgått en abort innan sitt förhållande med kronprinsen Felipe och att han senare ska ha hjälpt till med att sopa historien under mattan på La Zarzuela.
Både den yttersta vänstern och den extrema högern är emot monarkin, men Spaniens absolut största partier, de regerande PP och oppositionspartiet PSOE är fortfarande positiva till den och försvarar kungahuset som den bästa garanti för politisk och institutionell stabilitet. Men det kan mycket väl vända, speciellt hos det sistnämnda partiet och dess republikanska ledare Alfredo Pérez Rubalcaba, om pressen från väljarna och de övervägande republikanska gräsrötterna ökar.
Om PSOE byter ställningstagande kan det bli tal om en parlamentarisk majoritet emot monarkin och den 3. Republiken kan komma att införas. Det ligger dock långt bort än så länge då antalet demonstranter trots allt utgör mindre än en procent av landets befolkning.

Ingen vattenbrist i Málagaprovinsen
Efter de stora mängderna regn som har fallit under årets första månader är sju vattenreservoarer i Málagaprovinsen fyllda.
På flera platser har det fallit tre gånger så mycket regn som under hela förra året, sägs det.
Vattenreservoarerna har en kapacitet på 620 kubikhektometer, vilket motsvarar 620 miljarder liter vatten, och just nu är de fyllda med ca 600 hm3. Faktiskt har redan 300 hm3 kanaliserats bort från reservoarerna. Under samma tid förra året var vattenreservoarerna fyllda med 502 hm3.
Men ingenting är så dåligt att det inte är bra för någon. Allt regnvatten innebär att vattnet nu är säkrat i Málaga under det kommande året.