Fråga experten

Jag är delägare i ett SL-bolag tillsammans med en kompis. Han är utsedd till firmatecknare, ”administrador”. Vi har nu blivit osams och han informerar mig inte längre om något om bolaget, vad gäller bokföring, andra underlag m.m. Vad kan jag göra?

Sociedades limitadas, bolag med begränsat ansvar, regleras i Ley de Sociedades de Capital (lagen om kapitalbolag, nedan LSC). I artikel196 LSC regleras delägarnas rätt till information om bolagets ställning. Lagen fastställer, att:

• aktieägarna kan skriftligen, före bolagsstämman eller muntligen under stämman, begära de rapporter eller förtydliganden som de anser vara nödvändiga avseende punkterna på dagordningen;

• förvaltningsorganet ska vara skyldigt att tillhandahålla dem, såvida inte förvaltningsorganet anser att det skulle skada bolagets intressen om informationen förmedlas; och,

• informationen inte får vägras om begäran stöds av aktieägare som representerar minst 25 % av aktiekapitalet.

Därutöver gäller enligt artikel 272 LSC följande avseende underlag för godkännande av årsredovisningen av bolagsstämman:

• aktieägare har rätt att erhålla dokumentation och information från och med att kallelsen går ut fram till den ordinarie bolagsstämman där årsredovisningen ska godkännas; och,
• aktieägare som representerar minst 5 % av kapitalet har rätt att på bolagets adress, antingen själva eller tillsammans med en revisor, få granska de handlingar som årsredovisningen grundas på.

Efter reformen av LSC begränsades möjligheten att väcka talan mot ett bolagsbeslut vid domstol på grund av åsidosättande av rätten till information när ”felaktig eller utebliven information var avgörande” för en genomsnittlig aktieägares eller aktieägares rätt att delta (artikel 204.3 b i LSC). Även om införandet av denna bestämmelse inte har ändrat ordalydelsen i artiklarna 196 och 272 LSC, begränsar bestämmelsen i viss mån den omfattning med vilken rättspraxis tidigare tolkat aktieägarnas rätt till information före denna lagreform.

I Högsta domstolens nyligen meddelade dom av den 29 maj, nr 762/2024 (ECLI:ES:TS:2024:2900), konstateras i detta avseende att ”det kan finnas information som är rationellt användbar eller relevant för att skydda aktieägarnas rättigheter, men som inte är nödvändig för att aktieägarna ska kunna utöva sin rätt att delta. I sådana fall berättigar vägran att tillhandahålla informationen inte till klander av de berörda besluten, men däremot till att andra åtgärder vidtas (för att få informationen tillhandahållen).” 

På samma sätt klargörs innehållet i begreppet väsentlig information i det ovannämnda avgörandet: ”Baserat på ovanstående kvalificering är väsentlig information, med hänvisning till utövandet av deltaganderättigheter, den som skulle behöva vara känd för att överlägga och rösta om de berörda besluten. Såsom detta undantag eller denna begränsning av möjligheten att klandra beslut är formulerad, är det upp till den aktieägare som klandrar beslutet att styrka denna väsentliga karaktär.”

Följaktligen är det inte tillräckligt för att ogiltigförklara ett beslut, att bolagets styre vägrar lämna ut information, utan det måste kunna styrkas att informationen är väsentlig för att utöva rösträtten eller någon annan deltaganderätt, ur ett objektivt perspektiv, som en ”genomsnittlig aktieägare” har.

Ur straffrättslig synvinkel kan styrelseledamöter som utan laglig grund nekar eller hindrar en aktieägare till rätten till information göra sig skyldiga till ett bolagsbrott som kan bestraffas med böter på sex till tolv månader.

De rättigheter som skyddas i artikel 293 i strafflagen är varken absoluta eller obegränsade, utan omfattar endast de fall av informationsvägran som aktieägarna uppenbarligen har rätt till, såsom i följande fall:

– Aktieägarnas rätt till de rapporter eller klargöranden som de anser nödvändiga beträffande de frågor som finns upptagna på dagordningen för en bolagsstämma;

– Medlemmars rätt att erhålla alla handlingar som ska underställas stämmans godkännande.

Det finns inget krav på att beteendet ska vara upprepat och inte heller något särskilt subjektivt rekvisit, men det måste vara fråga om en uppenbar lagöverträdelse.

Ana Rodríguez Clemente, Jurist

Fråga experten
Denna fråga är besvarad av Gonvel & Kamph, spanska advokater & skatterådgivare, som kommer att besvara fler frågor i kommande nummer. Har du en fråga som du önskar få svar på i En Sueco skicka den till: sara@norrbom.com