Temperaturerna stiger – Málaga blir grönare

I bara Europa har temperaturen stigit 0,2 grader över den genomsnittliga stigningen i övriga världen och kontinenten har haft sitt varmaste decennium mellan 2002-2011. Speciellt allvarligt ser det ut att vara för Spaniens del, som har sett en temperaturökning på 0,5 grader under varje decennium sedan början av 2000-talet. I kombination med minskad nederbördsmängd sedan 1950 har resultatet blivit ett land som har blivit både varmare och torrare. Tittar vi framåt till år 2050 är det troligt att det i Spanien kan uppmätas temperaturer i närheten av dem i Nordafrika, om klimatet fortsätter att förändras som det gör nu. Detta står att läsa i en ny rapport från den spanska klimatologen Jonathan Gómez Cantero, som varnar om att några av Spaniens mest berömda och eftertraktade grödor kan vara i farozonen, om det inte görs någonting för att tackla

klimatförändringarna.

En undersökning från Barómetro del Real Instituto Elcano (BRIE) visar att spanjorerna ser kampen mot klimatförändringarna som den andra viktigaste utrikespolitiska prioriteringen, efter kampen mot terrorism. Spanjorerna har faktiskt placerat klimatförändringar på andraplatsen sedan 2011, men det är först nu som problemet börjat prioriteras hos politikerna.

 

Partido Popular har nyligen ingått ett samarbete tillsammans med oppositionen om att presentera ett lagförslag gällande klimatförändringar och övergången till grön energi. I lagförslaget, som innehåller tolv punkter, finns det bland annat förslag om att föra nationalpolitiken i riktning mot att reducera utsläppen av skadliga gaser samt att skapa en nationell plan för energi och klimat, liksom att det även finns förslag om åtstramningar med hänsyn till energieffektivitet i bostäder. Alltihop för att tillmötesgå de riktlinjer har fastställts av EU.

För drygt ett år sedan ingick samtliga Málagaprovinser ett avtal om ett antal åtgärder för att hålla sig inom de klimat- och energimässiga värdena som fastställts av EU. Det viktigaste målet är att minska växthusgaserna med 40 procent år 2030. Det är visserligen fortfarande långt kvar men redan i juni förra året började Málaga med att ta de första stegen.

 

Málagaprovinsens mål är faktiskt högre än EU:s då det i avtalet har bestämts att provinsen ska vara helt CO2-neutral år 2050. Detta betyder inte att det inte kommer att släppas ut CO2 utan i stället att det kommer att finnas tillräckligt många källor som absorberar växthusgaserna så att ekvationen blir noll. En av punkterna i avtalet är också att nybyggen från år 2020 ska leva upp till de strängaste energikraven. Görs inte det så kommer det inte ges något bygglov. Problemet är att många av punkterna inte har stöd i de kommunala lagarna varför det handlar om ett åtagande från alla inblandade.

Snart kommer du att kunna se Málagas Policía Local på nya, elektroniska motorcyklar. Det är ett pilotprojekt som heter Scoot City, som får stöd av ministeriet för ekonomi, industri och konkurrenskraft. Det är fortfarande osagt hur många av polisens motorcyklar som kommer få ett batteri som driver dem men det sägs att de batteridrivna fordonen ska rulla på gatorna redan i april. Initiativet åtföljs av Málaga kommuns satsning på att uppdatera sin egen flotta till en mer effektiv och grön sådan, som också inkluderar elektriska bilar och hybridbussar.

Det är svårt att inte producerar sopor i en provins som Málaga men de förorenade utsläppen går att använda till grön energi. Trots att Málagas sopföretag Limasa sökt efter nya sätt att utvinna biogas från hanteringen av avfall på återvinningscentraler i mer än tio år är det först under det senaste året som det skett någonting på allvar på den fronten. Förra året lyckades Limasa producera 24,4 miljoner kWh, efter att avtalet om att göra Málaga till en grönare stad hade slutits. Av dessa kWh användes 3,1 miljoner kWh till egen förbrukning hos Limasa och resten användes till belysning på Málagas gator. Dessutom kan detta system omvandla metangas, som utgör mer än 55 procent av den totala producerade gasen, till CO2, som är 23 gånger mindre förorenande.

Det händer någonting på Málagas tak. Föreningen Kvinnor & Teknologi samt Málagas Universitet har i två år fört experiment i ett öppet laboratorium. Undersökningarna ska visa fördelar med det som kallas gröna tak samt vilka fördelar det skulle finnas i samband med att implementera det i nybyggen. Med detta pilotprojekt försöker man ta reda på vilka växter som bäst absorberar CO2 i ett klimat som är varmt hela året runt med oregelbunden nederbörd. Och på grund av detta är taket på ett av Limasas kontor en testplattform för att ett grönt hustak i Málaga, där personerna i laboratorierna kan testa sig fram med olika växter. Rosmarin, lavendel och strandkrassing har än så länge visat sig vara de bästa växterna till att hålla fukten på det varma hustaket i kombination med ett lager tjockt tyg under växterna.

När man vill minska utsläppen av förorenade gaser är det inte oviktigt vilka träd man planterar i staden. Därför har det i Málaga startats ett projekt vari en del av de träd som redan finns i staden byts ut med andra, mer effektiva träd. De nya träden har valts utifrån kriterier om att de ska vara lätta att underhålla, åsamka allmänna vägar mindre skada samt vara mer CO2-absorberande än de träd som prytt Málagas boulevarder under flera år. Det betyder att 37 813 av de 42 000 träd som finns planterade i Málaga nu ska bytas ut, då de gamla inte längre lever upp till kriterierna. Och ett träds klimateffektivitet ska inte undervärderas. Ett 20 år gammalt platanträd kan absorbera en mängd CO2 som motsvarar utsläppen av en bil som kör 10 000-20 000 kilometer. Dessvärre ligger det i sakens natur att effekten kommer först lite senare då träden inte absorberar speciellt mycket under de första, många åren.

Reningen av spillvatten är fortfarande ett problem och för fem år sedan fick både regeringen och Junta de Andalucía en tillsägning, men har inte gjort någonting åt problemet. Således lever fyra städer i Málagaprovinsen inte upp till EU:s miljökrav.
”Vi har uppmärksammat problemet i flera år. 80 procent av Costa del Sols turister är sol- och strandturister, så det är verkligen pinsamt att vi fortfarande brottas med en sådan sak som rening av vårt spillvatten”, säger Miguel Sánchez från den andalusiska branschorganisationen (CEA).

Under 2016 upplevde Spanien sitt varmaste år hittills, sedan man började föra statistik. Mellan den 27 juni och 22 juli uppmättes den längsta värmeböljan någonsin och dagstemperaturen steg så högt som till 44,9 grader på flygplatsen i Zaragoza samt 42,6 grader på flygplatserna i Valencia och på Lanzarote. Förutom de extremt varma sommartemperaturerna uppmättes det också ovanligt höga temperaturer i maj, enligt en rapport från Meteorologiska världsorganisationen (WMO).