Tomas Karlsson: Med tennis genom hela livet

 

De som följde svensk tennis på 1980-talet känner garanterat till hans namn. Tomas Karlsson, från Falkenberg, stod på planen med racket i hand och var en av de bästa junior-tennisspelarna i Sverige. Han spelade t ex i det svenska landslaget under junioråldern vid sidan om Stefan Edberg.

 

Tomas har spelat tennis så långt tillbaka han kan minnas, men han har också sysslat med andra sporter. Under sin uppväxt tränade han toppidrott inom de flesta idrotter som kan tänkas, som fanns i Falkenberg, som t ex fotboll, gymnastik, volleyboll, basket m.m.

 

”Min pappa var nog ganska tennistokig och både min bror och min syster var några av de bästa i Sverige i sina åldrar och nog är det så att hela släkten egentligen spelat tennis. Och när jag växte upp i Falkenberg så fanns det inte så mycket annat att göra än att idrotta – jag cyklade till tennisen, fotbollen, basketen och baletten. Ja, jag har också dansat balett under 2 år – för koordinationen. Vi som växte upp där då höll alltid på med mycket sport och det gäller nog generellt för hela min generation i Sverige. De som växte upp då kommer kanske ihåg läraren som rullade in tv: i klassrummet när Ingemar Stenmark skulle åka, för att sedan rulla ut den när han var klar och så fortsatte lektionen. Det visar lite hur stort sportintresset i Sverige var på den tiden”, förklarar Tomas. Det är också det som var hemligheten bakom att den svenska tennisen var så bra förr, menar han: ”Att alla höll på med så många idrotter gjorde att alla var mycket koordinerade. Själv började jag faktiskt med gymnastik, vilket hjälpte mig träna upp koordinationen i bägge sidorna, liksom baletten, och så blev jag fysiskt stark av alla andra idrotter och sporter.”

I Sverige var det ganska vanligt att man, när man växte upp i en klubb, också fick en utbildning genom klubben, som t ex domarutbildning och tränarutbildning, och det fick Tomas. Så när Tomas var i 18-årsåldern tränade han de bästa juniorerna (14-15-åringar) i Falkenberg, samtidigt som han tränade själv. Utöver det arbetade han även lite åt Tennisförbundet, så med sin egen träning och erfarenheten som tränar var han ganska bra rustad. Tack vare sina kunskaper kom han till Stockholm och där bestämde han sig för att satsa som tennistränare, och där lovades han ett kontrakt i Spanien, så det blev dags att åka utomlands.
”Det tog mig ca 4-5 månader att resa till Spanien, då jag gjorde resan i husbil och spelade så många penningtävlingar som möjligt, för att samla ihop så mycket pengar jag kunde. Så hamnade jag på Club de Sol i Calahonda 1988, där jag fortsatte att träna och spela penningturneringar, och så försökte jag även spela i ATP-tävlingar därifrån”, minns Tomas. Men spelandet för klubben blev kortvarigt då den stängde i och med de svåra åren i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Tomas fortsätter: ”Jag bestämde mig att stanna och jobbade ett tag som mäklare och sålde lite annonser åt tidningar. Denna tid träffade jag Raquel, som jag kom att gifta mig med, och som jag också har två döttrar med. Men innan dess reste jag tillbaka till Sverige, bland annat för att slutföra min militärtjänstgöring som jag hade hoppat av för tennisen. Då höll vi kontakten via brevkorrespondens och telefonsamtal – vaktcentralen fick nog höga telefonräkningar”, skrattar Tomas.

 

Så kom tiden i Tomas liv när han återigen reste till Spanien. Denna gång skulle han stanna. Han började studerade spanska på universitetet samtidigt som han jobbade som tennistränare och fortsatte att spela penningturneringar. Sedan studerade han ekonomi och sakta började han starta upp sin tennisklubb i och med sitt arbete Doña Sofía i Fuengirola, och sedan dess har han alltid arbetat med Tomas Karlssons Tennisskola.

För Tomas kom det naturligt att starta en tennisskola och det är ytterligare en förmåga, nämligen företagsam, som kan läggas till hans lista över talanger. Även det har han med sig från barnsben, då bägge hans föräldrar var egenföretagare, hos vilka han således jobbade varje sommar som ung. Med det sagt, han missade självklart inte träningen. Så efter ca 6-7 timmars jobb åkte han och spelade tennismatcher på kvällarna. Det var alltså jobb, tennis, sova och så om igen. Tilläggas måste att han under denna tid var bland de fyra bästa i sin ålder i Sverige och att han bland annat vann dubbel i SM.

Tomas driver sin akademi med tydligt fokus på att tennis ska vara kul och att utbildning är viktig. Han har själv upplevt förlust efter att motståndaren sagt elaka saker före match, som t ex när han var 15 år och en tennisförälder sa till honom, framför många andra, att han inte borde vara direkt kvalificerad för tävlingen, varför han blev mycket nervös och förlorade mot en motståndare som han aldrig annars förlorat mot. I detta fall just mot denna förälders son. En incident som lärde honom mycket.
”Tennis kan vara en ganska ’ful’ sport, med många som skyller dåliga saker på andra och mycket elakheter. Det gillar inte jag. Och det är en av anledningarna till att jag tycker så mycket om tennisspelaren Rafael Nadal. Han uppför sig på ett bra. Han ursäktar sig inte. Skyller inte på andra. Ser inte ned på andra. Han tycker naturligtvis inte om att förlora, han hatar det, men han tar en förlust – han tittar på vad han gjorde fel och så jobbar han vidare på det. Inom tennis finns det inget ’någon annans fel’. Ska man jobba vidare ska man jobba med sig själv. Har man förstått det så har man en chans att nå till toppen.

Tomas vet att långt ifrån alla som tränar tennis har en chans att bli toppspelare men han vet också att toppspelare inte är det enda syftet med tennis.
”Jag har alltid sett tennisen som en utbildning och är man tillräckligt duktig kan tennisen leda till en hel del möjligheter, som att t ex få stipendium till amerikanska skolor och universitet. För att tävla på de högsta nivåerna krävs det nämligen oerhört mycket och man ska räkna med att det kostar mellan 50 000-60 000 euro per år (det ska strängas rack, rack går sönder, det är svårt att få sponsorer, resor och tävlingar kostar, liksom mat och logi, och så ska man också betala för tränare). Så det är inte lätt, men kan alltså vara en dörröppnare ut i världen. Min äldsta dotter t ex; hon studerar just nu Internationell business management i New York tack vare tennisstipendium. Yngsta dottern spelar också, hon går fortfarande på gymnasiet i Svenska skolan i Fuengirola, men jag hoppas att även hon kan ’spela sig till’ Amerika.”

Vad hade så Tomas gjort om racket inte legat rätt i hans hand?
”Då hade jag blivit musiker. Jag har spelat mycket musik – rock – på bland annat föreställningar, galor och inspelningar. Jag har också spelat in några demos med ganska kända producenter som t ex Deep Purples och Whitesnakes producent, som tyckte om min röst för att den påminde honom så mycket om David Coverdales (sångaren i Whitesnake)”, berättar Tomas, som faktiskt nyligen köpt sig en ny gitarr efter att ha blivit inspirerad till att ta upp gitarrspelandet igen då han såg filmen A Star is Born.

 

Namn: Tomas Karlsson
Född: 1966 i Falkenberg
Familj: Fru Raquel samt döttrarna Angelica och Simona.
Gör: Driver egen tennisakademi: Tomas KarlssonsTennis Academy samt delägare i Algorrobo Tennis & Country Club tillsammans med Daryl Collins.
Hobby: När tennisracket läggs åt sidan tar Tomas gärna en tur på sin Yamaha DragStar Custom tillsammans med Raquel, och besöker byar samt städer på Costa del Sol.
Övrigt: Tomas har aldrig tänkt på vad andra tycker. Han är säker i sig själv, gör det han tror på och hans erfarenheter genom livet har gett honom instinkten att han vet ”vart han ska gå”: ”Jag vet inte om jag är självsäker men man måste lära sig att tro på sig själv, för det är ingen annan som gör det. Och så har jag alltid tagit tag i saker som behöver fixas.”

”Ett starkt minne är från när jag var 12 år och spelade Kalle Anka Cup, en nationell tävling, där bara en spelare gick vidare till Sverigefinal för varje län. Jag spelade finalen i Hallandsmästerskapen mot Jonas Svensson och låg under med 6-4 i avgörande set i tiebreak. Jag lyckades då göra två oslagbara stoppbollar och vinna med 8-6. Det var min första stora tävling och det kändes väldigt stort för mig då. Jonas Svensson var min dubbel partner under många år som junior och vi vann bland annat Junior SM mot Stefan Edberg och Peter Svensson i en final.