Fata Morgana – väderfenomenet som spelar ett spratt med fantasin

Har du någon gång stått på en strand, blickat ut över havet och tyckt dig se ett skepp sväva ovanför horisonten? Eller anat en avlägsen ö, som du innerst inne vet inte finns? Det kan låta som något hämtat ur en saga – och kanske är det just sådana här synvillor som ligger till grund till berättelser om spökskepp och öar som spårlöst försvinner.

Sagor, legender och misstag

Själva namnet Fata Morgana väcker säkert associationer till legender och magi hos många, särskilt hos dem som känner till legenden om Kung Arthur. Fata Morgana är nämligen italienska för ”fen Morgana” – Morgana le Fay, som ju i de keltiska sagorna är den mytiska trollkvinnan och halvsystern till Kung Arthur. Kopplingen till väderfenomenet som vi nu ska ta en titt på hittas i att legenden säger att just Morgana le Fay bland annat kunde skapa luftslott och magiska illusioner. Kopplingen till fenomenets italienska namn hittas å sin sida i sicilianska legender, som berättar om sirener i Messinasundets vattnen som lockade oförsiktiga till sin död.

Någon annan kanske har hört talas om berättelsen om den Flygande holländaren – ett spökskepp som ses på avstånd och är dömt att segla på de sju haven för evigt.

I historien har detta fenomen även lett till en del misstag hos upptäcktsresande. Under t ex 1800- och början av 1900-talet kan Fata Morgana-hägringar ha spelat en roll i upptäckter av landmassor som senare visade sig inte existera. Ett känt sådant exempel är Sannikovland, som observerades 1811, men som aldrig lokaliserats.

Här ska vi dock inte berätta sagor, sägner och legender. Vi ska nu i stället ta en titt på väderfenomenet Fata Morgana – en hägring som inte är helt omöjlig att se i Spanien.

Fata Morgana – en spegelvänd hägring

En hägring är samma sak som i vetenskapliga, fysiska termer kallas en luftspegling, och detta begrepp ger redan en bra, beskrivning av vad Fata Morgana är. Det är nämligen en synvilla som uppstår när ljusstrålar böjs i något som kallas temperaturinversion – alltså i gränsskiktet mellan kall och varm luft, men för att just Fata Morgana ska ske krävs speciella förhållanden.

En spegling av föremål långt bort

Fata Morgana är alltså en spegling. I detta fall av föremål långt borta, som när ljuset bryts i luftinversionen framstår som förvrängda, upphöjda, dubblerade eller till och med svävande. Det som gör att dessa hägringar inte ses mer frekvent är att det krävs alldeles speciella förhållanden för att de ska uppstå.

Under normala väderförhållanden är luften närmast mark- eller vattenytan varm och blir kallare ju högre upp man kommer. Vid luftinversion å andra sidan, som alltså är en förutsättning för att Fata Morgana kan uppstå, är förhållandet mellan luftskikten det omvända. Luften närmast marken eller havsytan är alltså kallare än luften som ligger i luftlagren ovanför. Det är här, när solens strålar passerar mellan dessa lager av olika temperaturer, som strålarna böjs på ett ovanligt sätt och en så kallad ljusrefraktion sker – alltså att ljusets riktning ändras. Kontrasten skapar ett varierande brytningsindex som böjer ljuset upp och ner i komplexa mönster.

Med andra ord: under normala omständigheter färdas ljuset i en rak linje, men när det råder betydande temperaturskillnader mellan luftlagren – en termisk gradient – kan ljuset avvika, alltså en refraktion. Det är då som vi ser en förskjuten, förvrängd eller spegelvänd bild av det som egentligen finns längre bort – t ex en landmassa som ligger bortom vår horisont ses som en ö eller ett skepp ser ut att sväva ovan havsytan.

Fysikens lagar

Tittar vi vetenskapligt på Fata Morgana ser vi således en demonstration på hur fysikens lagar fungerar. Ljusets brytning bygger på principen att ljus färdas med olika hastighet i medier med olika densitet. Så, när ljuset passerar från ett lager kall luft till ett lager varm luft, eller tvärt om, ändras ljusets hastighet och ljuset böjs – vilket skapar den optiska illusionen.

Italienskt namn

Även om Fata Morgana kan ses på Costa del Sols kust finns det platser där det är vanligare. Vill man åka till en plats i Spanien där chansen är större ska man bege sig till den kända naturparken Cabo de Gata i Almería, där illusioner av denna sort kan uppstå under årets varmaste dagar. Även i Huelva, Punta Umbría, El Portil och La Bota är det inte omöjligt att se dem, liksom på Costa Brava och Rías Baixas i Galicien, där det blivit lite av en turistattraktion.

Att detta speciella fenomen har fått ett italienskt namn har naturligtvis sin förklaring, och det är att Fata Morgana är mer vanligt i Messinasundet utanför Sicilien – ni kommer ihåg där sirenerna i sagan finns.

Kanske mer överraskande är att Fata Morgana inte är helt ovanligt att se i polartrakterna. Där har flera vittnat om att solen, trots mörkret, kan ses som en hägring många dagar tidigare än den ska dyka upp ovanför horisonten enligt almanackan.

Faktorer som gynnar Fata Morgana

Nu vet vi att det krävs speciella vädermässiga omständigheter för att se detta fenomen, som har gett upphov till historier och fantasier. I t ex Gibraltarsund är förhållandena många gånger helt rätt – där möts ju Atlanten och Medelhavet, vilket skapar snabba temperaturväxlingar i luft och vatten.

Andra faktorer är klara, vindstilla dagar, låg luftfuktighet (som ger bra sikt), kontraster i temperaturer mellan luftlagren och att man befinner sig på låg höjd – som på t ex stranden och blicka bort mot horisonten.

Vanliga hägringar

Tillskillnad från vanliga hägringar är Fata Morgana relativt ovanliga och kräver alltså speciella väderförhållande. Vanliga hägringar, sådana som kan ses på t ex landsvägar eller i en öken en het dag, uppstår oftast under motsatta väderförhållanden, alltså att det ligger varm luft i luftlagren närmast marken och kallare luft ovanför. Då kan det som bekant uppstå hägringar som ser ut vatten eller en spegelbild på marken.