Ett glas vin eller två för hälsan

Att dricka vin har varit en del av människans sociala, kulturella och religiösa ritualer sedan tidernas begynnelse. På medeltiden trodde man att munkarna i klostren levde längre på grund av sin regelbundna men måttliga vinkonsumtion. I dag har vi vetenskapliga bevis som visar att dessa antaganden bär på ett litet korn av sanning. Men, är det bra att dricka ett glas vin om dagen för att ”rena blodkärlen” – som ju var den glada nyheten som forskarna gav oss på 1990-talet?

Här är vad några av nutidens hälsorapporter säger om att dricka vin – på både gott och ont.

Man kan med ganska stor säkerhet säga att de flesta av oss älskar vin. Vin är utan tvekan något som blir allt mer populärt i hela världen. Förra året exporterades inte mindre än 111,6 MHL (MHL = miljoner hektoliter = miljoner 100-liter) vin, vilket var rekordmycket. Enligt den internationella vinorganisationen OIV konsumerar USA mest vin, räknat i total volym, i hela världen, följt av Frankrike, Italien, Tyskland, England och Spanien. När det tittas på i vilket land det dricks mest vin per person är portugiserna de största vindrickarna, med hela 51,9 liter vin per person per år. Spanjorerna kommer ganska långt efter med endast 26,1 liter vin per person per år, vilket delvis kan bero på att spanjorerna också dricker mycket öl och andra sorters alkohol.

Hälsorisker

Enligt den webbaserade nyhetssidan Medical News Today ökar vindrickande risken för 40 olika sorters cancer. Med det sagt utsätts vi i dag för en mycket högre cancerrisk genom att bara leva ett vanligt vardagsliv. Dricker man vin med måtta är hälsoriskerna minimala jämfört med andra aktiviteter som vi gör varje dag som att promenera i stan, resa kollektivt, köra bil eller äta viss mat. Att dricka vin bör därför ses ur ett socialt och ekonomiskt sammanhang vari det tas hänsyn till en viss risk för att dö eller drabbas av allvarlig sjukdom på grund av det liv man väljer att leva.

Samtidigt finns det en koppling mellan alkoholkonsumtion och kortsiktiga samt långsiktiga hälsorisker som trafikolyckor, våld, riskfyllt sexuellt beteende, högt blodtryck, fetma, stroke, cancer, leversjukdom, depression, självmord, olyckor och alkoholism.

Bra för hjärtat?

Särskilt rött vin har studerats på djupet (både i flaska och i laboratorium) för att se om det är förknippat med några eventuella hälsofördelar. Den amerikanska ideella organisationen American Heart Associations forskning har presenterat slutsatsen att personer som dricker måttligt med vin i samband med måltid har lägre risk att utveckla typ 2-diabetes, medan det motsatta gäller personer som dricker öl eller sprit.

Presidenten för kardiologföreningen Pan American Society of Cardiology (SIAC), Adrián Baranchuck, menar att vin är bra för hälsan – i begränsade mängder. Han rekommenderar maximalt tio till tolv glas vin i veckan, med två vinfria dagar. Kardiologen konstaterar att små mängder vin kan ha en positiv effekt på hjärtat: ökad blodcirkulation, sänkt kolesterolnivå, sänkt glukosnivå, förbättrad blodviskositet och begränsning av koagulation och blodproppar. Å andra sidan, poängterar Baranchuck att överdriver konsumtionen kan vända de positiva faktorerna till negativa, då de kan öka riskerna för bland annat hjärtinfarkt och stroke.

Könsfördelning

Det har länge sagts att kvinnor bör dricka mindre än män, men stämmer det verkligen och om det gör det, varför är det så?

En nyligen genomförd studie av webbplatsen ScienceDirect ser på frågan om alkoholkonsumtion och kön. Studien pekar på att den traditionella slutsatsen om att kvinnor bör dricka mindre än hälften av den rekommenderade maxkonsumtionen rekommenderad för män baseras på idéer, fördomar och stereotyper från gamla kardiologiguider. I studien sågs att det fanns brist på experimentella och epidemiologiska bevis för att dra slutsatser om att kvinnor bör ha en mindre daglig alkoholkonsumtion jämfört med män, varför det behövs göras ytterligare studier för att avgöra om det verkligen finns könsspecifika skillnader i förbränningen av alkohol och dess betydelse för hjärt- och kärlsystemet.

Det råder dock ingen som helst tvekan om att gravida inte ska dricka alkohol samt att en individs kroppsvikt kan påverka förbränningen av alkohol.

Billigt eller dyrt vin

Det går att fråga sig om det är någon skillnad på dyra och billiga viner när man tittar på det ur ett hälsoperspektiv.

Förutom personliga preferenser och smakskillnader från ett vin till ett annat menar kardiologerna att det ur medicinsk synvinkel inte spelar någon roll om man dricker ett billigt lådvin eller det dyraste och finaste årgångsvinet.

Men frågan är dock så bred att ett enkelt ja eller nej inte räcker, men i korthet är svaret ”i normala fall”. Precis som med andra produkter går det att hitta dyra årgångsviner som gör en besviken liksom billigare viner som överraskar, samtidigt som kvaliteten på prisvärda viner är bättre än någonsin.

Priset på vin baseras bland annat på druvsort och lagringstid men kan även variera beroende på typ av jordbruk (ekologiskt/biodynamiskt), naturlig jäsning och andra speciella processer. Det brukar sägas att yngre viner (som generellt är billigare) är hälsosammare då de innehåller fler polyfenoler. Men andra teorier menar att äldre och dyrare viner är hälsosammare, då koncentrationen av antioxidanter och andra nyttiga enzymer är mer koncentrerad i dessa. Viner som har legat längre på ekfat har en högre koncentration av garvsyra, vilket också sägs vara hälsosamt.

Så, billigt, dyrt eller mittemellan?

Genom att investera i viner som betecknas som Crianza, Reserva, Gran Reserva och Premium eller bättre samt handla vin från lokala vinmakare så har man i alla fall större chans att vinet är lagrat på fat inte bara i enorma stålfat som de yngre och billigare vinerna ofta ”mognat” i.

Vitt eller rött?

En del kanske tror att rött vin är gjort på röda och blå druvor medan vitt vin alltid är gjort på gröna druvor. Men så behöver det inte alls vara. Skillnaden mellan rött och vitt vin är att rött vin jäses med druvskalen medan druvskalen rensas bort från vitt vin. Vitt vin kan alltså också göras på röda druvor och kallas då ”blanc de noirs”.

Vindruvor innehåller kraftfulla antioxidanter i form av resveratrol, och det mesta av resveratrolet i druvor hittas i skalet och fröna. Därför innehåller rött vin mer resveratrol än vitt vin (alkoholfritt rött vin innehåller också resveratrol). Rött vin innehåller dessutom även bland annat mer kalium, magnesium, järn, vitamin B2 och niacin än vita viner.

Enligt en nyligen presenterad forskningsrapport kan även vitt vin vara hälsosamt. Antioxidanthalten i vitt vin är ungefär densamma som i olivolja och avokado, och kan vara fördelaktigt för hudens elasticitet och cellproduktion. Vitt vin innehåller också färre kalorier än rött vin och dess innehåll av karbolsyra kan dessutom hjälpa till att motverka minnesförlust samt till och med Alzheimers. Dessutom är mineralerna i det vita vinet bra för skelettet och kan minska risken för benskörhet. Å andra sidan har vitt vin en hög syra och kan slita på tandemaljen. Torra vita viner är annars generellt sett hälsosammare än söta.

Hälsodebatten kring vin kommer att fortsätta. Vinets hälsoeffekter är som ett tveeggat svärd då det kan slå hårt åt alla håll – vin kan ha mycket skadliga och goda hälsofördelar, allt beroende på vad, hur mycket och delvis när man dricker.

”Ett glas vin är en unik upplevelse för alla fem sinnen.”

Adrián Baranchuck, kardiolog.

(Källor: Medical News Today, El País, Sida 12, OIV, Science, Medical Xpress, Decanter, Science Direct och Step to Health)