La Sueca hälsar välkommen till En Sueco februari 2020!

La Sueca hälsar välkommen till En Sueco februari 2020!

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Den senaste tiden har jag funderat en del över det här med lycka och vad som gör en lycklig. Det hela började nog under en middagsbjudning nyligen, med för mig helt nya ansikten, när några i sällskapet mycket seriöst hävdade att lycka enbart kan uppnås genom pengar. Jag som inte alls håller med om det påståendet var inte blyg att uttrycka att jag är av en annan åsikt, varvid jag blev ombedd att förklara mig – för det enda som kan skapa lycka är pengar, och ju mer pengar desto lyckligare är en människa. Mina argument var inte komplicerade och jag höll med om att en viss del pengar hjälper till att skapa lycka, men bara till en viss gräns. Min bordsgranne, som var inne på samma linje som jag, drog den om Maslow-trappan. Därefter lade jag till att jag visst anser mig vara lycklig, för jag har allt jag behöver. Visst skulle t ex en ny bil eller ett nytt hus skapa lycka, men av mer tillfällig karaktär. Men (med alla basbehov täckta) utan mina kära och min frihet skulle jag inte vara lycklig – så som jag känner livet. Jag vet inte om hon bara var ute efter att provocera men svaret jag möttes av var att jag inte vet vad lycka är då jag inte har ekonomisk rikedom. Därpå svarade jag kort, för nu var det dags att avsluta konversationen, att jag vet att hon har betydligt mer ekonomiska tillgångar än jag, vilket inte imponerar på mig då hon själv berättat att hon inte skapat någonting av de ekonomiska tillgångarna själv, samt att jag ser henne som en mycket fattig person om hon bara mäter lycka i pengar. Och där tog samtalet slut, för jag har aldrig sett någon bli så arg som denna kvinna, som bannade mig till det grövsta.

Så vad är lycka? Jag kan ge ett exempel – en dag som gjorde mig oerhört lycklig. Först, jag har allt enligt Maslow, så jag har råd att se lycka i fler saker. Så, en av de dagar som jag känt absolut störst lycka under januari var en dag när min lilla familj styrde stegen till isrinken som tillfälligt sattes upp i Fuengirola under december och delar av januari. Jag hade med mig mina gamla konståkningsskridskor medan min sambo och dotter lånade på plats. Trots att det fanns andra som gav isen tappra försök var jag i en bubbla av ren lycka tillsammans med min familj. Jag fick inte bara stå på isen igen utan jag fick dela min sambos och dotters första tvekande skär. Vi kämpade, vi kramades och vi skrattade hejdlöst – tillsammans, med varandra. Det var så ren och skär lycka att vi dagen efter begav oss till en sportbutik och köpte inlines för att spendera mer tid tillsammans på detta sätt, men anpassat till klimatet här på kusten. Och nu när jag sitter och skriver det här kommer jag på mig själv att jag har ett stort leende. Tänk att 30 minuters skrinnande kan skapa sådan lycka – och det krävdes ingen ekonomisk förmögenhet!

Jag vet att det var många som testade skridskolyckan i Fuengirola men missade du det kommer det nu i februari ett ypperligt tillfälle att ta några skär på isen. Det handlar närmare bestämt om den 22 februari då ”Patina por Cudeca” (åk skridskor för Cudeca) äger rum i Benalmádenas ishall kl. 12.30-14.30. Välgörenhetsevenemanget arrangeras av Benalmádena kommun i samarbete med ishallen och alla intäkter går oavkortat till Cudeca (mer info på cudeca.org). Skulle jag inte ha planer på annat håll skulle jag garanterat vara där, men jag får i stället nöja mig med att gå för Cudeca under årets Walkathon den 31 maj (mer information om detta kan du läsa längre in i detta magasin, närmare bestämt i Que Pasa-delen).

Och där fick jag slå ett slag för Cudeca, och det gör mig också glad – att jag kan sprida information om deras evenemang!

Varma hälsningar

Sara Laine

sara@norrbom.com

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco