Ukraina - ett propagandakrig mellan Ryssland och Väst

Med nedskjutningen av Malaysian Airlines Flight MH17 har konflikten mellan Vladimir Putin och den Europeiska Unionen samt USA satts på sin spets. Sanktioner och embargon är utställda från bägge sidor och en storpolitisk maktkamp, vari ingen tar ansvar för flygolyckan eller för att hitta lösningar, har börjat. Förhållandet mellan Putin och västvärlden blir allt kallare och tankarna vandrar i riktning mot ett Kallt Krig 2.0.

298 personer miste livet när MH17 störtade i Ukraina. I medierna i väst sägs det att proryska separatister står bakom attentatet medan man i Ryssland skyller nedskjutningen på ukrainska jaktflyg. Men vad händer nu? En relevant fråga både när blicken riktas mot EU och Ryssland, och inte minst mot själva tragedin.

 

MH17 omgärdat av mystik
Flyget från Amsterdam styrde mot Kuala Lumpur. Dock nådde det bara Donetskregionen i Ukraina där det träffades av en Buk-missil. MH17 flög då på ca 10 050 meters höjd, vilket var bara ett par hundra meter över de 9 700 meter som Ukraina hade deklarerat som stängt luftrum. Eurocontrol hade i förväg godkänt rutten och då luftrummet för den aktuella höjden inte var stängt gavs planet flygtillstånd.
Det är det vi tror att vi vet. Alla uppgifter kring flygkatastrofen är nämligen invävda i ett nystan av konspirationsteorier och motstridiga förklaringar, som varierar beroende på vilka ögon som ser på det.

 

Ukraina står bakom
MH17 ändrade sin rutt den 17 juli och flög längre norrut än det gjort tidigare under de senaste 14 dagarna. Det är inte ovanligt inom flygvärlden men avvikelsen har lagt grund till en konspirationsteori som menar att planet omdirigerades norrut av Ukrainas luftfartsverk. Teorin bygger på att den ukrainska regeringen ville att planet skulle skjutas ned i de proryska separatisternas område, vilket skulle utlösa en väpnad konflikt mellan EU och separatisterna (dvs. Ryssland). Denna konspirationsteori fick bland annat vind i seglen på grund av en tweet-ström skriven av en spansk flygledare som påstås ha arbetat i ett ukrainskt flygtorn på flygplatsen Borisopol i Kiev, som var under belägring av ukrainsk militär.
Senare framkom att meddelandena skickats från London och att det bara var ukrainska flygledare anställda på flygplatsen i fråga. Idag är Twitter-kontot raderat. Ett av de nyhetsmedier som gett dessa tweets mycket uppmärksamhet var globalresearch.ca, som är en USA-kritisk nyhetssida grundad av en rysk immigrant. Och exemplet visar hur svårt det är att kontrollera och genomskåda den information som finns kring nedskjutningen och konflikten .

 

USA ligger bakom
En annan konspirationsteori menar att planet egentligen är det saknade Malaysian Airlines Flight MH370, som försvann den 8 mars. Teorin grundar sig i föremål som påträffats vid flygplansvraket, som inte överensstämmer med verkligenheten. Påklädda lik, näst intill oskadda, och en mängd helt intakta pass, är bara några av de bilder som hällt bensin på den elden. Hur kan passen vara i så bra skick när allt annat på platsen är fulltständigt täckt av sot och varför är inte liken brända, lyder frågorna. Här säger teorin att USA är den stora boven och att passagerarna från MH17 inte är de samma som dem som ligger på marken. Planet skulle ha varit inställt på autopilot och programmerat till att flyga in över området för att bli nedskjutet, så att skulden skulle kunna läggas på de proryska separatisterna. Motivet skulle vara de många olje- och naturgastillgångarna i området, som USA gärna vill lägga handskarna på.

Ryssland ligger bakom
Från Ukraina, USA och EU sägs det att det är proryska separatister och rysk militär som ligger bakom. Teorin bygger bland annat på bevis som skulle avslöja att rysk militär befann sig i området när planet sköts ned. En ung rysk soldats Instagram-bilder visar nämligen att hans enhet, bara några dagar innan nedskjutningen, befann sig nära olycksplatsen i Ukraina – och att de förmodligen hade ett Buk-missil-system. Den 24-åriga soldaten, Alexsander Sotkin, hade tagit åtskilliga ”selfies” medan han var utstationerad på och över den ukrainska gränsen. På bilderna ses han bland annat i ett militärt fordon som har många likheter med det omtalade missilsystemet. Och bara veckan innan nedskjutningen av MH17 lade han ut en bild på Instagram (konto-namn: sanya-sotkin) som placerar honom i Ukraina ca 120 kilometer från platsen när planet störtade.
Starka indicier pekar således på att rysk militär befann sig på ukrainskt territorium och stämmer det har den ryska regeringen kanske gett order om att skjuta ned ukrainska militärflyg. Det är dock omöjligt att bevisa, så vem och vad som ligger bakom att 298 människor miste livet den 17 juli, en fråga som kanske aldrig får ett svar.

 

Ryska blickar riktas mot konflikten i Ukraina och mot Putin
”I USA leker presidenten med barn, i Ryssland dödar presidenter djur.” Så beskriver ryska Maria Shetling, som är fastighetsmäklare och bosatt i södra Spanien sedan tre år, den tydligaste kulturskillnaden mellan två av världens stormakter.
”Ryska män är mycket macho och därför är det helt normalt att Putin beter sig som han gör. Om Obama bygger upp sin image omkring familjen så är Putin lika med jakt, extremsport och hård yta. Det skapar respekt i Ryssland”, säger Maria Shetling.
Och just de två statsledarnas image spelar en viktig roll i förhållandet till den ukrainska konflikten. Det råder ett maktspel mellan Ryssland och EU/USA och om det anas osäkerhet tolkas det snabbt som ett tecken på svaghet. För den 24-åriga ryskan kommer det inte som en överraskning att Putin svarar hårt på EU:s sanktioner.
”Befolkningen stödjer en reaktion från Putin. Det förväntas av honom. De flesta anser dock att det kunde göras annorlunda. Det är få som ställer sig bakom handelsembargot”, fortsätter Maria Shetling.
För där EU:s bank-, teknik – och vapensanktioner påverkar Rysslands finansiella system så är effekten av Rysslands importstopp av europeiska livsmedel mycket mer jordnära. Det drabbar nämligen människors vardag.
”Det största bekymret i Ryssland idag är huruvida det går att få mat. För även om Putin vill importera produkter från bland annat Sydamerika så är det troligt att priserna höjs, vilket förvärrar situationen för befolkningen”, förklarar Maria Shetling, som menar att likgiltigheten för den ryska befolkningens tillvaro är det västa med Rysslands politiska ledare.
”Det existerar ingen samhörighet mellan den ryska regeringen samt befolkningen och de flesta ryssar är trötta på att Putin inte lever upp till det han säger. Många ser gärna att han avgår men vi vet också att det inte förändrar någonting”, säger hon och tillägger: ”För över hundra år sedan skrev en känd rysk författare: ’Om jag föll i sömn och sov i hundra år skulle Ryssland fortfarande vara detsamma när jag vaknade. Ett land där folk stjäl och dricker’. Och det är dessvärre sant. Jag är ryska och älskar mitt land men det är svårt att leva där. Man ser till exempel aldrig barn som leker eller människor som dansar på gatorna. Folk är mer brutala.”

 

När det kommer till flygolyckan tror Maria Shetling att det är den ukrainska regeringen som tryckte på avfyrningsknappen:
”Man säger att de proryska rebellerna inte har utrustning till att avfyra Buk-missiler men det har den ukrainska regeringen, och jag tror att de gjorde det på politiska grunder. Jag tror att Ukraina trodde att det var Putins plan, för han hade tydligen flugit över området tidigare under dagen. Men jag vet inte om det är sant.”
Maria Shetling hämtar sina nyheter från både ryska och engelska medier och hon är ett bra exempel på att verkligheten grundas på från vems vinkel man ser på den.
”Jag som ryska vill ju inte att mitt land bär skulden i denna katastrof varför jag hoppas och tror att det inte är Ryssland som ligger bakom. Dessutom är jag övertygad om att om Putin var inblandad så skulle alla spår vara undansopade.”

 

Det är svårt att sia om hur konflikten kommer att sluta och vem som vinner och förlorar mest på sanktionerna, men Maria hoppas och tror att både Obama och Putin förstår att en väpnad konflikt inte är lösningen.

 

Embargona drabbar Spanien och övriga EU hårt
Konsekvenserna av Rysslands och EU:s handelsembargon ligger på mångas läppar. Inte minst för att EU:s plan på ett sätt har misslyckats. Rysslands importstopp har nämligen inte bara drabbat de europeiska ländernas ekonomi utan även öppnat upp för en ny aktör på marknaden – Sydamerika. Både Brasilien och Argentina har nämligen kommit till undsättning för Ryssland och levererar gärna frukt, grönt samt kött till ryssarna. Det har skapat fördömande i Bryssel som felaktigt antagit Sydamerika var västvärldens allierade. Som det argentinska magasinet Ciudad Nueva poängterar:
”Missnöjet i EU bottnar i ett antagande om att den latinamerikanska regionen fortfarande är underställd den europeiska och nordamerikanska politiken. Men verkligheten ser annorlunda ut sedan ett årtionde tillbakas och det visar handelsavtalen med Ryssland exempel på.”
Rysslands importstopp drabbar speciellt de sydeuropeiska länderna. Spanien är land nummer sex på listan över EU-länder som exporterar mest till Ryssland. Det är speciellt de spanska frukt och grönt-, vin- och köttmarknaderna som har påverkats och den spanska regeringen uppskattar att Rysslands importstopp kommer att innebära en årlig förlust av 337 miljoner euro för Spanien. Befolkningen uppmanas nu till att äta mer frukt och grönt för att stötta de drabbade landsmännen. Det innebär även prisfall och i flera matbutiker ses redan erbjudanden på både nektariner och persikor.
Men Spanien drabbas även av EU:s sanktioner. Ryssland placerar sig nämligen på en femteplats när det gäller import av spansk vapen- och militärteknologi. Från Kreml investerades det 9,3 miljoner euro i spansk teknologi 2013, det motsvarade 6,2 procent av Spaniens totala export.
EU försöker att övertala Brasilien och Argentina till att tänka sig för en extra gång innan alliansen med Ryssland etableras. Det är en opålitlig handelspartner, är förklaringen. På det svara de latinamerikanska regeringarna:
”Om Ryssland är en osäker handelspartner för Latinamerika så är det väl även det för EU?”, skriver Ciudad Nueva.

 

Konflikten, med början på Krimhalvön i februari, har således satt sina spår, inte bara i Ukraina utan i hela världen. Med nedskjutningen av MH17 kunde det internationella samfundet inte längre sitta och ignorera saken och konflikten har utvecklats från en fråga om Ukrainas suveränitet till en global handelskris. Och med europeiska sanktioner och Rysslands importstopp har nya handelallianser etablerats, vilket mycket väl kan komma att ändra världsbilden såsom vi känner den idag.