Samhain I Spanien firades de döda långt innan Halloween

Samhain I Spanien firades de döda långt innan Halloween

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
samhain
 

Även om värmen hänger kvar knackar mörkrets årstid på dörren och nätterna blir allt längre. Vi närmar oss det som vi svenskar kallar Allhelgonadagen, dagen då vi minns våra döda, som föregås av Allhelgonaafton (Noche de los Muertos), som i Sverige, liksom här i Spanien, allt mer influeras av den nordamerikanska traditionen Halloween. Nordamerikanernas namn på denna afton, Halloween, om vi banar ut det – All Hallow’s Eve, överensstämmer med det svenska: Alla helgons afton. Många påstår att Halloween bara är ett kommersiellt jippo, vilket det kanske har blivit i modern tid, och traditionen firas mer här i Spanien än i Sverige, med barn som klär ut sig i spökkostymer och knackar dörr för bus eller godis. Och många skakar ogillande på huvudet åt denna nordamerikanska influens.

Så må det vara i dag men med en titt i historien hittar vi firanden den 31 oktober som sträcker sig långt längre tillbaka än det nordamerikanska Halloween (som faktiskt exporterades från Europa över Atlanten av de irländska utvandrarna, när de flydde den stora hungern på 1800-talet), nämligen Samhain. Och denna mångtusenåriga fest firas faktiskt fortfarande flitigt i Spaniens norra delar, såsom i de Galiciska städerna La Coruña, Ferrol, Cedeira m.fl.

En keltisk tradition
Samhain tros ha firats av kelterna för redan 3000 år sedan och det gjorde de även i Spanien när de slog sig ned här under det nionde århundradet f. Kr, och det är ingen slump att högtiden firas just den 31 oktober. Kelterna, som var ett pastoralt folk, levde nämligen i nära samklang med naturen och deras kalender tog hänsyn till månens cykler, varför månaderna delades in i månmånader, som började vid fullmåne. Året å sin tur delades in i två delar och började med mörkrets tid, som började med Samonios (månmånaden oktober-november), och solens tid, som började med månaden Giamonios (månmånaden april-maj). Ordens etymologi är gallisk och Samonios betyder ”slutet av sommaren” och samtidigt slutet av skördesäsongen och alltså början samtidigt början på ett nytt år, vilket firades Samonios-natten. Under denna natt, när det gamla ersattes av det nya, trodde kelterna att avståndet mellan de levandes värld och de dödas var som allra minst. Detta firade de med fest och ritualer för att hedra sina döda, som enligt sägnen lämnade dödsriket denna natt för att besöka sina gamla hem. Dock kom även onda döda och andar ut ur dödsriket denna natt, och de kom i skepnader av djur som strök runt i byarna och de allra värsta fick skepnader av katter. Druiderna (kelternas präster) fungerade som medier för att kommunicera med de döda och så offrades det också, både grödor, djur- och människooffer, till Samhain – de dödas herre.

Förtrollade världar
Enligt mytologin var det inte bara de döda själarnas rike som öppnades Samhain-natten utan även förtrollade världar, därifrån bland annat älvor kom och bjöd med sig vackra, unga män (vanlig dödlig) som de tog med sig och visade sina palats fulla med skatter. Dock var respekten för det odödliga, sagolika och väsen från andra världar var så stor och fylld med skräck att det var få dödliga som frivilligt vågade följa med till de förtrollades rike. Trots rädslan firades högtiden som ett tillfälle att komma nära sina döda förfäder och för att hålla andarna glada. För att avvärja ondska placerades det ut mat utanför hemmen och det ställdes även ut urgröpta rovor med glödande kol i för att lysa upp natten utanför hemmen, så att de avlidna släktingarna lättare kunde hitta till sina familjer, men också för att hålla objudna andar borta. För att avvärja onda andar användes även kostymer och masker, ofta snidade av torkad pumpa.

Samhain i dag
I samband med kristendomens utbredning i Europa (de följande 1000 åren efter Kristi födelse blev kristendomens grepp om Europa allt starkare) trängdes andra traditioner bort. Kristendomen betraktade de keltiska traditionerna som kätteri, men trots det har den kristna almanackan låtit sig influeras av Samhain, som alltså kommit att kallas Allhelgonaafton.

Kristendomen har dock inte lyckats släcka alla traditioner och seder. Fortfarande i dag kan alltså barnen i norra Spanien ses utklädda till spöken samt andra andar och skräckinjagande varelser under Samhain-kvällen, där de går runt mellan husen och bjuds på godsaker. Andra exempel på att Samhain lever kvar ses t ex i byn Ribadavia där a noite meiga (häxornas natt) firas varje år, då byn fylls med personer utklädda till spöken, häxor och vampyrer. I Coruña gömmer pojkar sig längs vägarna med pumpor med ljus i för att skrämma förbipasserande och flickor bär halsband med kastanjer för att skrämma bort onda andar.

Tradition på export
Det Halloween som i dag ses i Nordamerika, och börjar få grepp om Europa, med spöken, liemän och pumpor har alltså sina rötter långt bak i keltiska traditioner, som fortfarande lever kvar i norra Spanien. Skillnaden är att andarna och älvorna bytts ut mot utklädda barn, offergåvorna har bytts ut mot godis – för att inte riskera reta de onda andarna (dvs. barnen, som utan offergåvor, liksom de onda andarna, hittar på hyss) och rovorna, dem ersatte irländarna med pumpor när de kom till Nordamerika.

 

Glad Samhain!

____

All Hallow’s Eve
All (Alla) hallow’s (helgons) eve (afton)
Ordet hallow kommer av anglosaxiskans haliga eller halga som betyder helgon (tänk på svenskans heliga och helga).

Av Sara Laine

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco