Mikroplast – Vi fyller naturen med plast – det är vi själva som betalar priset

Mikroplast - Vi fyller naturen med plast – det är vi själva som betalar priset

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

År 2050 kommer det finnas fler kilo plast i haven än det finns fisk. Mycket av den plast som hamnar i naturen börjar som eller blir till mikroplast.

Vad är mikroplast?

Mikroplast är plastbitar som är mindre än 5 mm. Generellt skiljer man mellan primär och sekundär mikroplast. Primär mikroplast är plastbitar som från börjar har tillverkats i en liten storlek och sekundär mikroplast är plastbitar som brutits ned till mikrostorlek med tidens erosion. Mikroplast kan, tillskillnad från större plaststycken, inte samlas upp utan att förstöra det marina livet, och i haven samlas det som en i en gröt långt under havsytan.

Du kan inte se det

Alla djur som lever i och av haven påverkas av plasten. Fisk, valar och havsfåglar lider allt mer av att de äter plast som skadar dem eller i värsta fall dödar dem. Bestånden av havsfåglar har halverats under de senaste 50 åren och här spelar plastavfall en stor roll.
 
Den plast som djuren äter och som de inte dör av är den som är farlig för oss människor. Djur kan dö av att äta stora bitar plast men djuren påverkas sällan av att äta mikroplast varför mikroplasten obehindrat hittar vägen in i djurens mage och tarmar. Nej, vi riskerar inte att svälja en bit plast när vi äter en fiskfilé men det som skärs bort från fisken vid produktion blir till benmjöl som vi utfodrar de djur med som vi senare äter och får mjölk ifrån – och på så sätt kommer mikroplasten tillbaka till människan.
 
Det ses även allt fler hajar vars gälar ”klistrats ihop” på grund av mikroplast, vilket leder till att djuren lider en långsam kvävningsdöd.

Hur hamnar plasten i haven?

I en ny rapport från World Economic Forum fastslås att mängden plast som vi förorenar haven med för närvarande motsvarar en lastbilslast i havet varje minut. Under de kommande tio åren kommer vi att slänga lika mycket plast som vi har slängt under de senaste 60 åren. Och även om mycket av plastsoporna går upp i rök på sopstationerna slutar 8 miljoner ton plast i haven varje år.
 
Trots att stränderna på Costa del Sol städas dagligen under högsäsong är det fortfarande många plastflaskor, badbollar och badsandaler som hamnar i havet. Det är ytterst oroväckande att man ännu inte vet hur mikroplast påverkar vårt hormonsystem.
 
Mycket av plasten landar också på fel plats på land. När plast deponeras på sopstationerna eller när plastcontainrarna är fulla sprids plasten bokstavligt talat med vinden. Fåglarna äter plasten och sprider den vidare, liksom att de själva riskerar att dö av den plast som samlas i deras magar. Och hur ofta har man inte försökt att slänga plast i en full plaståtervinningsbehållare? I stället ställs påsen vid sidan om containern varefter det sprids för vinden. Det betyder att det sprids en mängd plast i den spanska naturen, som är många djurs betesmarker, speciellt getternas, då de ju generellt är allätare.
 
”Plasten i sig själv kommer inte vara så farlig för oss människor men det kommer de kemikalier/tillsatser som finns i plasten och som har dokumenterats ha negativa effekter på miljö och hälsa. Det kan vara mjukgörare/ ftalater, slamskyddsmedel, doftämnen, färgämnen, skumgörande medel m.m. Dessa kemikalier kommer – om plasten äts – förmodligen att utsöndras i djuret under matsmältningsprocessen och kommer således kunna ha en negativ effekt på djuret, t ex hormonrubbningar, påverka fortplantningsförmågan, skada hjärnan m.m.”, berättar Claudia Sick, biolog och projektledare hos PlasticChange, till En Sueco. De skadliga ämnena kommer alltså med största sannolikhet också att hamna i mjölken, som ju spanjorerna tillverkar getost utav.

Beat the Microbead – kontrollera dina skönhetsprodukter

Kosmetikabranschen är en av de värsta syndarna när det handlar om primär mikroplast då många produkter har tillsatser av små plastkulor. En skrubbkräm kan innehålla upp till 360 000 bitar mikroplast och det mest chockerande är att en sådan produkt i sig inte har en betydligt större effekt än den man kan uppnå med andra, miljövänliga alternativ. Om det bara är en skrubbeffekt som ska uppnås kan tillverkarna lika väl använda krossade aprikoskärnor, socker eller salt. Och inte är man heller säker bara för att man köper fina märkesprodukter.
”Det verkar inte finnas någonting som tyder på att det bara är billiga märken som har tillsatser som mikroplast. Det finns även i dyra märken. Det verkar dock som om att märken som säljer sig som speciellt gröna (dock långt ifrån alla) inte använder syntetiska kemikalier som plast”, säger Claudia Sick, som tillsammans med Det Ekologiska Rådet administrerar appen Beat the Microbead.
 
Förutom de hälsorisker som man ännu inte känner till som finns förbundna med att smörja in sig med plast är problemet att mikroplasten, när den sköljs av kroppen, hamnar i avloppet, går igenom reningsverken samt leds ut i våra hav. En stor del av mikroplasten fastnar också i slammet som i hög grad används som gödning – dvs. en stor del hamnar utspritt på åkermarker, och där vet man inte riktigt vad som sker med det.
 
Dock går det att undvika mikroplast i skönhetsprodukter tack vare den nya appen Beat the Microbead, som finns i över 20 länder, inklusive Spanien. Genom att scanna streckkoden på en produkt med din telefon kan du se om produkten innehåller plast, som kan vara mikroplast, och därmed slipper du utmaningen med att läsa en oförståelig ingredienslista. Det Ekologiska Rådet arbetar med att få ett EU-förbud mot mikroplast i kosmetika- och skönhetsprodukter. USA och fem andra länder har redan förbjudit mikroplast i skönhetsprodukter. Dock ingår inte de skandinaviska länderna eller Spanien bland dessa.
Med en framtid med så stora mängder plast i haven tyder mycket på att man i stället för att fokusera på att städa upp det bör fokusera på att hitta lösningar som förhindrar att föroreningen av plast fortsätter.

Fotboll är också en syndare

När det hålls fotbollsmatcher på fotbollsplaner med konstgräs och det görs glidtacklingar slits det bort en enorm mängd mikroplastpartiklar av planen. I Sverige sprids det mellan 2 300 och 3 900 ton mikroplast från konstgräsplaner i naturen årligen. Mikroplasten som sprids från planerna kommer från det granulat som läggs mellan grässtråna som gör att stråna står rakt upp. Granulatet består ofta av gummi från gamla bildäck. Faktum är att det finns miljövänligare alternativ, men de är dyrare. Ett annat alternativ som kan användas är kork, men detta fungerar dock bättre i varmare klimat. Antalet konstgräsplaner i Sverige uppgår till 900 stycken och det byggs i genomsnitt 100 nya varje år. Mängden granulat kan uppgå till 140 ton per bana. Enligt en undersökning från IVL Svenska Miljöinstitutet försvinner det tre till fem ton granulat från varje bana årligen. Ragnsells, Sveriges största tillverkare av granulat åroducerar årligen 10 000 ton granulat varav 75 procent går till konstgräsplaner.
Den nämnda undersökningen visar dock att den största delen av mikroplastföroreningarna faktiskt kommer från däckslitage på vägarna.
Svenskar ska alltså inte bara bekymra sig för mikroplast från kosmetiska utan i hög grad även från fotbollsplaner med konstgräs, samt från andra källor som ännu inte ingår i undersökningarna, såsom golfbanor, lekplatser, ridbanor m.m.
 
Källa: http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/konstgrasplaner-sprider-mikroplast-miljon/

Under de kommande tio åren kommer vi att slänga lika mycket plast som vi har slängt under de senaste 60 åren.


Av Louise Mercedes Frank

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco