Det är äntligen sommar! Solen skiner, himlen är blå, det är härligt varm och jag kvittrar i kapp med fåglarna. Eller rättare sagt, jag kvittrar från det att jag vaknar, skuttar ned för trapporna, fixar frukost, tills jag kommer in i vardagsrummet och ser de stora fönstren ut mot pation. Då slutar mitt kvitter, och jag har nästan lust att dra för de långa, vita gardinerna. Varför? Jo, de fönster som jag tappert tvättat upprepade gånger under våren, när jag varje gång det varit uppehåll i regnandet hoppat högt och muntert i hopp om att regnet var över. Detta innebär som ni förstår att jag tvättat husets alla fönster otaliga gångar. Och nu, när värmen väl kommit och solen skiner på riktigt så orkar jag inte ens tänka på fönstertvätt.
Men vet ni vad jag känner? Det är okej! Det är inte hela världen att femåringens fingeravtryck och katternas tassmärken, liksom minnesmärkena av regndroppar, sitter där på glasrutorna. Jag kan ta det en dag när jag frågar mig själv ”Vad ska jag göra i dag?”. Visst kan jag låta en städerska tvätta fönstren men i vanliga fall är just fönstertvättandet någonting som jag trivs att göra – och gör någon annan det går jag bara efteråt och irriterar mig på ränder som jag måste putsa bort samtidigt som jag tänker att jag lika gärna kunde gjort det själv – och bättre! Men som sagt, det är okej att fönstren är skitiga ibland. För vad gör väl det? Är jag en sämre människa? Nej! Faktiskt föredrar jag just nu att hellre ge mig ut och njuta av solen, som jag längtat efter så länge!
Just i denna stund sitter jag och skriver samtidigt som otaliga tv-kanaler sänder direkt från prins Harry och Meghan Markles bröllop. Den struliga engelska prinsen som ingen trodde på, och en del ansåg till och med att han var en skam för hela det brittiska kungahuset. Men alla har vi väl varit unga och gjort saker vi är mindre stolta över. ”Go Harry!”, säger jag, och ler för mig själv här i soffan över att han funnit kärleken. Sedan att han i sin kärlek till Meghan Markle rör runt i den engelska grytan lite igen, ja, någon ska väl göra det! Läs mer om den vilda prinsen som blev vuxen i artikel med samma namn, som vi tar med i detta nummer av En Sueco, för att såhär när sommaren verkligen har kommit hylla kärleken lite extra.
Extra fokus har vi också på utflykter. Dels för att vi tycker att juni är en perfekt månad för att upptäcka nya platser, liksom att återbesöka gamla favoriter, innan temperaturen stiger till sensommargrader, och så har vi också fått önskemål från flertalet läsare om just fler utflykter.
I närområdet, längs vägen mellan Almuñécar och Granada, får du följa med till Sierra de Tejada, Almijara och Alhama, där det finns ett fint vattenfall med spännande förstenade trädstammar. Vi har även varit inåt land från Marbella, närmare bestämt Monda, där vår utsända övernattat på castillot. Känner ni för att ge er av på en lite, lite längre utflykt är Granada alltid trevligt att besöka, och där har en av vår utsända provat en mycket trevlig restaurangerna som vi tipsar om längre in i magasinet.
Själv har jag besökt Gibraltar, som liksom Granada passar utmärkt för en lite längre utflykt på ett par dagar. Där, halvägs upp på klippan, har jag ännu en gång övernattat på populära The Rock Hotel, vilket jag naturligtvis berättar om längre in i magasinet.
Med dessa ord hälsar jag er alla välkomnar till ytterligare ett nummer av En Sueco och vad kan passa bättre än dessa rader från Tomas Ledins låt En dag på stranden (ja, honom får ni också träffa längre in i magasinet):
”Det blir en dag på stranden
Morgnarna drar förbi
Vi sjunker ner i sanden
Låter dagen få bli som den blir
Det kanske blir en lunch i skuggan
En siesta, vad vet jag?
Det blir säkert ändrade planer
Hur som helst, det blir nog bra”
Njut av juni!
Sara Laine, sara@norrbom.com
