Risker som sjunker: Analys - Trender & Makroekonomi

De ekonomiska trenderna har fortsatt att utvecklats negativt, sysselsättning och arbetslösheten är de mest bekymersamma. Risken är stor att den allt sämre arbetsmarknaden påverkar konsumtionen negativt vilket i så fall får negativa konsekvenser för tillväxten. När bolaget Investor publiserade sin delårsrapport idag (15 april) och där konstaterar VD Börje Ekholm att ”ekonomin kommer att vara i ruiner under merparten av 2009”. Detta uttalande sammanfattar ganska väl hur det ser ut i världen för närvarande. Ända sedan krisen inleddes förra hösten har krispaketen efterföljts av ännu fler. Det sista i raden var vid G20-mötet i London i början av april. Där togs beslut om en omfattande koordinerad global stödpolitik för ekonomin och banksystemen. IMF (internationella valutafonden) får ett betydande kapitaltillskott och i och med detta minskar riskerna i vissa utsatta länder och för de finansiella marknaderna.
När riskerna justeras ned något kommer pengar att omallokeras från räntor till bland annat aktier. Bilden visar volatiliteten för den amerikanska aktiemarknaden. Ju lägre nivå desto större risk är investeraren berdd att ta.
Den amerikanske centalbankschefen, Ben Bernanke sa vid ett tal att han nu ser tecken på att den kraftiga nedgången i USA:s ekonomi är på väg att avstanna. Finansmarknaden prissätter just nu dagens dåliga ekonomi men också hoppet om en förbättring. Det är en balansgång mellan en låg-säker avkastning och en hög-osäker avkastning. De ledande indikatorerna börjar ge stöd för det senare alternativet.

USA

• Tecken på en begynnande stabilisering i konjunkturen
• Banksektorn är i behov av mer kapital

Den amerikanska arbetsmarknaden är fortsatt svag, men det finns ljuspunkter på annat håll att ta fasta på. Inköpschefsindex har stigit och fallet i orderingången har stannat upp. Det finns även klara tendenser till en stabilisering på bostadsmarknaden och i byggsektorn. Investeringarna har fallit markant, dock syns signaler som tyder på att investeringarna slutar att falla senare i år. Av de pengar som kongressen redan anslagit till saneringen av finanssektorn (TARP-pengarna) kommer endast drygt 100 miljarder USD att finnas kvar när myndigheterna varit med och delfinansierat de två fonder som ska köpa ”dåliga tillgångar” av bankerna. Resultaten av regeringens ”stress-tester” av bankerna publiserades under första veckan i maj. Testet går ut på att bankernas balansräkningar analyseras av myndigheterna för att se hur de utvecklas under olika scenarier. Resultatet visade att bankerna överlag är motståndskraftiga, men att nyemissioner behövs för några. Sannolikt kommer vi nu få se en något lägre nivå för Liborräntan och att utlåningen kan börja tina upp något snabbare.

Europa och Sverige

• Långsam återhämtning i euroområdet
• Riksbanken har sänkt klart reporäntan men regeringen stimulerar

Förtroendeindikatorerna i euroområdet har börja visa en återhämtning efter mer positiva siffror i USA, Japan och Kina. Det är dock troligt att euroområdets tillväxt kommer att återhämta sig senare än i andra läder. Stimulansen från finanspolitiken är exempelvis mycket mindre än i andra delar av världen. Dessutom är Europeiska centralbanken, ECB, mer försiktig jämfört med andra centralbanker. Reporäntan ligger idag på 1 procent lär golvet för reporäntan hamna högre än i andra ekonomier.

ECB har heller inga planer på att i dagsläget köpa statsobligationer. Inflationen i euroområdet föll i mars till bara 0,6 procent i årstakt. Även kärninflationen är på den låga nivån 1,5 procent. I Storbritannien föll aktiviteten med över 4 procent i första kvartalet jämfört med samma period förra året. Landet befinner sig i den värsta recessionen sedan början av 1980-talet, men gigantiska stimulanser från penning- och finanspolitiken tillsammans med en svag valuta pekar på en återhämtning efter sommaren.

I Sverige sänkte Riksbanken reporäntan till 0,50 procent. I praktiken har den traditionella penningpolitiken spelat ut sin roll för ytterligare stimulans. Vad gäller andra insatser säger Riksbanken att de kan komma att köpa bostads- eller statsobligationer. Än är det oklart hur det ska gå till, då EU:s regler begränsar möjligheterna. I regeringens nya vårbudget tillkom ytterligare miljarder, främst med ökade satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Totalt kan de finanspolitiska stimulanserna bli 3,5 procent av BNP år 2009 och 2010. Skatte- och räntesänkningarna mildrar delvis de negativa effekterna på efterfrågan från en svag arbetsmarknad. Arbetslösheten har stigit från cirka 6 procent till 8,3 procent på bara drygt ett år. Vi räknar med att konjunkturen inte försämras i samma takt kommande kvartal som i kvartal 4 och 1. Pessimismen hos inköpscheferna har minskat, men orderingången fortsätter att falla och företagen drar ner både sin produktion och varslar personal.

Japan

• Svag aktivitet tvingade fram nytt stimulanspaket

I Japan har regeringen annonserat ett nytt gigantiskt stimulanspaket på cirka 3 procent av BNP. Det betyder att finanspolitiken kommer att bli mycket mer expansiv än tidigare räknat. Förtroendet inom näringslivet har stigit från väldigt låga nivåer och produktionsplanerna pekar på en liten produktionsökning under kvartal 2, efter ett fall på 20 procent under de första tre månaderna av 2009.

Tillväxtmarknader

• Tecken på viss återhämtning

Det finns nu tecken på viss återhämtning i flera av de större tillväxtländerna. I Ryssland har växelkursen och utvecklingen av valutareserven stabiliserats och konjunkturdata som publicerats har varit mindre dålig. Stimulansen i Kina har börjat påverka tillväxten positivt och siffror för mars visar en återhämtning i detaljhandel, export och bankutlåning. Följden är att prognosmakare nu börjar justera upp sina tillväxtprognoser för Kina. Även i Korea ser det mindre dåligt ut än det gjorde för en till två månader sedan.