Ett växande onlineuniversum

Tekniken utvecklas så snabbt så att det är svårt att hänga med. Internet och digitala samt sociala medier vinner allt mer mark i vardagen och i takt med det ändras vårt sätt att agera och kommunicera. Så hur navigerar man i detta växande onlineuniversum? En Sueco kommer här att guida dig till hur du ut det mesta möjliga av att delta i denna nya värld.

Så länge människan vandrat på denna jord har vi kommunicerat. Traditionellt i form av mun-till-mun-kommunikation, genom vilken kunskap och historier fördes vidare muntligt. Senare kom bilder och statyer att användas för att dela information samt för att övertala, dessutom användes de som ikoner och symboler för att berätta historier. Allt eftersom det blev allt vanligare med att skriva och läsa introducerades människan för tryck, och på så sätt har kunskap kunnat spridas snabbare. Senare, med järnvägen, lärde sig människor vad hastighet är.

Utvecklingen av elektronisk kommunikation kännetecknas av införandet av telegrafen på 1800-talet. Det första elektroniska genombrottet som bidrog till att drastiskt utveckla och förändra sociala och kulturella aspekter. Det blev nu möjligt att telegrafera och därmed ha ett samtal trots ett fysiskt avstånd. Det hade inte varit möjligt tidigare. Under 1900-talet sågs ytterligare en medierevolution med uppfinningar som radion och tv:n, och med start på 1970-talet ökade takten för utvecklingen av nya teknologier ytterligare med genombrottet av persondatorer och internet, som presenterade en helt ny medievärld.

Internet och digital teknologi
Den digitala teknologin påminner på många sätt om järnvägen. Internet möjliggör sökning och vidareförmedling av information med en hastighet snabbare än någon annan teknologi, och samtidigt minskar avstånden mellan olika delar av världen. Internet sades kunna ”move us from a world of scarcity”, ”enable us to call up programmes and services on demand at a moment of our choosing” samt ”offer interactivity”. Detta betyder att internet anses vara ett verktyg som vi kan röra oss bort från en värld av knapphet till en värld med mer interaktion och frihet att välja när vi vill göra bestämda handlingar. Vi kan nu själva bestämma när vi vill titta på film, med hjälp av streamingtjänster, samt när vi vill kontrollera vårt konto, genom vår nätbank. Internet gör det möjligt att vi i mycket högre grad än tidigare har möjlighet att individuellt organisera våra liv med fler valmöjligheter. Detta har lagt grunden för en debatt kring huruvida den digitala teknologin egentligen skapar en värld med asociala individer. Men internet och sociala medier skapar i stället nya former av gemenskaper.

Allt mer kommunikation sker online. E-mail har ersatt det handskrivna brevet, hemsidor ersätter broschyrer, bankärenden sköts hemifrån, nyheter läses online genom nättidningar och sociala medier kompletterar personlig interaktion. Vi påträffar ord som vi tror att vi vet vad de betyder men som står för någonting helt annat i samband med internet och onlinemedier. Här följer en liten guide för att förstå internet, och speciellt Facebook, bättre. Någonting som blir allt viktigare att relatera till.

Cookies
Om cookies skriver Facebook: ”Cookies är små filer som sparas i din browser eller på din enhet av en webbsida eller en app, som du använder, eller av en annons, som visas. Pixeltags (…) är små bitar av en kod på en webbsida eller i en app som tillåter t ex läsning och placering av cookies och överföring av information till oss eller vår partner.
Den förbindelse som upprättas kan innehålla information om t ex en enhets IP-adress, det klockslag när en person visades den gällande pixeln, ett id som är kopplat till browsern eller enheten samt vilken sorts browser som användes. Lokal lagring är en stardardteknologi som gör det möjligt för en webbsida eller en app att spara och hämta data på en persons dator, mobiltelefon eller annan enhet. (…).”

Således kan Facebook använda cookies för att visa dig det innehåll och de annonser som är mest relevanta för dig. Och detta bottnar alltså i de uppgifter som du lämnar efter dig när du t ex besöker en hemsida eller delar och ”gillar” olika saker från din Facebookprofil. På så sätt görs nyhetsflödet i din Facebook mer personligt genom de uppgifter som Facebook hämtar utefter vilken sorts innehåll (t ex hemsidor) som du tidigare visat intresse för.

Ett exempel i praktiken:
I samband med att jag letade bostad i Spanien besökte jag olika hemsidor med lägenheter för att se vad som fanns på marknaden. När jag därefter loggade in på min Facebook fylldes mitt ”nyhetsflöde” med bostadsannonser i Spanien, som matchade mina kriterier. Detta kunde alltså ske genom att Facebook genom de spår (cookies) som jag lämnar efter mig i mina sökningar har tillgång till min sökhistorik. Därmed kan det fås information om mina intressen, och därigenom kan nyhetsflödet i min Facebook förbättras med annonser som är relevanta för mig.

En ny sökning på internet kommer således påverka de annonser som kommer visas i mitt nyhetsflöde framöver, då Facebook kontinuerligt hämtar in uppgifter om vad jag gör online genom de cookies som jag lämnar efter mig.

”Gilla”
Att ”gilla” någonting på Facebook kan jämföras med cookies då tekniken bakom denna handling fungerar på lite samma sätt. Att ”gilla” någonting lämnar nämligen liknande spår efter dig och visar Facebook vad du är intresserad av. Därför kan du genom att ”gilla” de facebookuppdateringar som du tycker är intressanta faktiskt få ut mer av detta sociala medie än om du bara är passiv och aldrig ”gillar” någonting. Bakom detta ligger att Facebook samlar in information om vilket innehåll du tycker om genom de ”gilla” som du gör och utifrån detta sätts ditt nyhetsflöde ihop med nyheter från vänner och relevanta annonser. På så sätt kan ”gilla” fungera som en sorts public service då du ser de nyheter som antas vara mest intressanta för dig baserat på vad du gjort tidigare. Därför bör du inte vara rädd för att ”gilla” en uppdatering som du tycker om.

Förutom ”gilla”-knappen, som vi alla känner igenom som ”tummen upp”-symbolen, har det nyligen lanserats ytterligare fem symboler på Facebook som fungerar på samma sätt som ”gilla”-symbolen. Dessa så kallade reaktioner står var och en för en känsla: Kärlek, Haha, Wow, Ledsen och Arg, och har lagts till som ett komplement till den ursprungliga ”Gilla”-symbolen för att ge Facebooks användare fler möjlighet att uttrycka vad de känner om en uppdatering på Facebook. Nu går det alltså ännu lättare att visa vilken känsla du upplever gällande en uppdatering. Än så länge finns det inte någon så kallad ”ogilla”-symbol (nedåtvänd tumme), som annars har varit efterfrågad länge, på grund av att symbolen faktiskt visar att man inte gillar en uppdatering. Enligt Facebooks grundare Mark Zuckerberg finns det dock en förklaring för att en sådan symbol aldrig har lanserats, helt enkelt för att man är rädd för att en ”tummen-ner”-symbol skulle skapa för mycket negativitet på mediet.

En ny era
I dagens IT-värld, i vilken vi flitigt uppdaterar andra om vad som händer omkring oss genom att använda olika tjänster såsom premium-abonnemang av nyhetssidor och andra tjänster, samt applikationer till smartphones och surfplattor, lämnar vi efter oss en mängd fingeravtryck. Dessa tjänster och applikationer kan, som i fallet med cookies, hämta in och använda vår information. Det är så livet på internet är i dag. Det kan kanske känns skrämmande först men det är inte bara negativt att allt vi gör på internet registreras. Genom att uttrycka ditt ställningstagande till en Facebook-uppdatering eller -sida kan du göra både den som står för innehållet eller sidan och dig själv en tjänst: genom att ”gilla” gör du den andra parten glad samtidigt som du tipsar dina Facebookvänner om en bra sida eller en bra uppdatering. På samma sätt gör du personen bakom sidan eller uppdateringen medveten om vad som är bra. Vidare får du genom att interagera med en sida eller en uppdatering på Facebook (dvs. använda de nu sju möjligheterna för att visa vad du känner) se annonser på Facebook som speglar dina intressen, som det förklarats under ”likes”.

Den teknologiska utvecklingen visar tydligt att sättet som vi kommunicerar på har förändrats med tiden. I dag är det mycket fokus på online-kommunikation och vad detta innebär. Och genom att beskriva internet som ”the blackboard of the future” framgår det tydligt att den digitala tiden är här för att stanna. Och därför kan vi lika gärna få ut det bästa ur denna nya digitala värld.