Även spanjorerna fruktar bikinisäsongen...

Sommar och sol är lika med lättklädda kroppar, men inte alla är lika pigga på att skala av sig det täckande lagret med kläder när de är på stranden – inte ens våra spanska vänner.

Precis som att spanjorerna ser skandinaver som sexuellt frigjorda verkar det som om nordbor ser spanjorer som fria från komplex och bekväma i sina egna kroppar, oavsett om de är i storlek XS eller XXL. Men sanningen är den att spanjorer ofta har lika många kroppskomplex och fruktar bikinisäsongen lika mycket som andra européer.

Jag kan svära på bibeln att jag delar en viss känsla med alla mina kvinnliga vänner, oavsett om de är från norr och söder. Vi Hatar (ja, med stort H) att ge oss ut för att prova nya badkläder inför sommaren. Det finns inget värre än när värmen plötsligt kommer och man upptäcker att fjolårets bikini näst intill faller isär av sol, klor och saltvatten, och att man därför måste klä av sig i ett trångt och obekvämt provrum med bara ett skynke (som dessutom oftast är för smalt) som skydd, för att till råga på allt prova några illasittande bikinier som får en att se hemsk ut, speciellt när man är vinterblek och lite ”lös i hullet”, och när provrummets belysning ihop med den jättestora spegeln förstorar varenda liten valk och varje uns till celluliter.

Ett uttryck som man ganska ofta hör här i Andalusien, särskilt efter jul, nyår och Reyes-helgerna, är ”Operacíon Bikini” (OB), och det är inte bara kvinnor som sätter igång med den fruktade årliga OB-dieten i ett försök att gå ner i vikt en storlek eller två. Jag antar att bara en liten, liten, liten del av befolkningen håller med Hollywood-idolen Marilyn Monroe när hon sa att kroppen är till för att bli sedd, inte täckas. Och det var på den tiden när kvinnor fortfarande kunde ha lite former och fotografier inte retuscherades för att eliminera varenda antydan till valk och rynka. Det var också före Facebook, Instagram, Snapchat och digitala mobilkameror med kapacitet att ta 20MB stora foton i selfie-läge. I dag bildar de flesta sin uppfattning om den perfekta kroppen – som 99,999 procent av oss inte har – genom vad man ser på sociala medier (42 procent), reklam (31 procent), vänner (28 procent) eller familj (27,8 procent).

Dagens kroppskultur gör att fler än hälften av den spanska befolkningen lider av komplex och känner sig osäkra när det är dags att visa sig i badkläder på offentliga stränder. Sommartid är inte färre än 75 procent av spanjorerna mellan 18 och 55 år nästan maniskt upptagna av sin kroppsuppfattning, och som man nästan kan gissa är procentsatserna ännu högre för kvinnor och tonåringar. Bikinioron är ett faktum. Och ingen av oss, bortsett från kanske Angelina Jolie, kan vrida tillbaka tiden till innan tyngdkraften, barnafödslar och långa dagar framför datorn satte sina spår i våra kroppar.

Hälften av den spanska befolkningen tecknar medlemskap på gym (igen…) runt mars och 43 procent av dem som tecknar medlemskap börjar också banta (igen…). Ca 10 procent ger upp och lägger sig i stället under kirurgens kniv eller testar fettsugning, medan andra håller sig till explosiv träning och den senaste mirakeldieten för att kunna röra sig som en brasilianare på Ipanema-stranden.

Varje år är det samma historia: Så snart våren kommer börjar folk ställa sig framför sina speglar och sätta upp sina OB-mål – över hälften vill gå ner i vikt, 34,5 procent vill behålla formen medan 28,8 procent vill ha en mer muskulös kropp. En tredjedel av dem som misslyckas med att nå sitt mål ändrar sina resplaner och reser på storstadssemester eller något liknande som inte innebär små och avslöjande badkläder. Kanske lite överraskande är den här sortens byte av semesterplaner för att kamouflera komplex vanligare bland män än kvinnor, trots att kvinnor annars har många fler kroppskomplex än män – både i Spanien, och i hela västvärlden.

Så vad är lösningen? Då de flesta av oss inte passar överens med bilden av den perfekta kroppen, som vi översvämmas av i media, kommer man åtminstone aldrig att vara ensam i sin ”icke-perfekthet”. Dessutom är det mycket troligt att personen bredvid dig på stranden är precis lika obekväm som du själv i sina lite för avslöjande badkläder. Och nu vill jag säga att det absolut inte är något fel den nya trenden med mer klassiska och heltäckande badkläder.

Jag vet att det är lätt att säga till andra att man ska acceptera sig själv som man är och fullständigt strunta i vad andra tycker och säger. Men om man vill undvika blickar, eller det man tror är blickar på en själv, är det förmodligen bäst att hålla sig borta från stränder med de mest kroppsmedvetna ”gymråttorna” och supermodellerna. Men oavsett vilken strand man väljer är det alltid en bra idé att klä sig i sådant som man själv är mest bekväm i, oavsett ålder och kroppstyp. Att försöka se ut som världens äldsta tonåring är en kamp som man aldrig kommer att vinna.

Tack och lov avtar bikinirädslan och kroppskomplexen med åldern. När man blir äldre lär man sig kanske att se linjer, rynkor och gropar i huden mer som en karta över livet och allt man upplevt snarare än något att skämmas över. Det viktiga är att inte låta andras åsikter förstöra ens rätt att njuta av strand och bad.

Kom ihåg att vågorna inte dömer dig.

Och lite större kroppar flyter ju bättre…

(Källor: Eurostat, WHO, El Mundo och Gateway)