Mer turbulens - Så påverkas våra flygresor av klimatförändringar

Under större delen av flygets historia har turbulens då och då setts som något obehagligt men ändå hanterligt när man färdas flera mil ovanför jordens yta. På senare tid har dock något förändrats. Allt fler passagerare upplever plötsliga fall, kraftiga kast och turbulens, som lämnar kaffefläckar på kläderna, och dessvärre ibland även orsakar allvarliga skador.

Forskare, myndigheter och flygexperter är nu överens: klimatförändringarna håller på att göra luften mer instabil – något som påverkar både flygsäkerhet, resekomfort och framtidens flygvanor.

En växande fråga för flygsäkerheten

Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, EASA, har länge arbetat med att minska flygets påverkan på klimatet. Och nu står myndigheten inför ett nytt uppdrag: att hjälpa flygindustrin att anpassa sig till ett klimat som redan är i förändring.

I en rapport från 2021 konstaterar EASA att temperaturhöjningar bidrar till mer extremväder: kraftigare stormar, värmeböljor, översvämningar, orkaner och mer turbulens i klarluft – sådan turbulens som inte syns på radar. Dessa fenomen kan påverka allt från flygplanens konstruktion och prestanda till flygledningssystem och flygplatsernas säkerhetsarbete. För att fylla kunskapsluckor har EASA startat nya forskningsnätverk, bland annat EN-ICCA, med experter från myndigheter, flygindustri och forskningsvärlden. Syftet är att samla och sprida ny kunskap om hur klimatförändringarna påverkar flygfarten, samt hur man kan skydda passagerare och personal.

Singapore Airlines AQ321

Det finns exempel som visar de ibland svårtydda forskningsresultaten på ett mer konkret sätt än statistik och tekniska termer. Ett är Andrew Davies berättelse från Singapore Airlines AQ321 flygning från London mot Singapore den 21 maj 2024 – en flygning han aldrig kommer att glömma. Det var när flyget, en Boeing 777-300ER, befann sig över Bengaliska viken som det utan förvarning utsattes för kraftig, plötslig turbulens, vilket fick flygplanet att falla 54 meter på 4,6 sekunder. Många ombord på planet utan bälte kastades uppåt innan de föll ner igen när G-krafterna fluktuerade. 104 personer av de 211 passagerarna och 18 besättningsmedlemmarna skadades, många allvarligt, och en 73-årig brittisk man dog (av en hjärtinfarkt), och planet omdirigerades omedelbart till Bangkok för akut medicinsk vård.

”Det enda sättet som jag kan beskriva det på är som att åka berg-och-dalbana”, har Andrew Davies sagt, som själv kom lindrigt undan med ett slag av en iPad i huvudet och kaffe på kläderna. Dock förändrade händelsen hans syn på att flyga: ”Jag blir mycket mer nervös… men jag tänker inte låta det definiera mig. Dock, i samma ögonblick som jag sätter mig ner ombord på ett flyg knäpper jag fast säkerhetsbältet.”

Turbulensrelaterade dödsfall är fortfarande mycket ovanliga. Däremot är skador desto vanligare. I USA har över 200 personer skadats allvarligt av turbulens sedan 2009, varav majoriteten har varit kabinpersonal – då de ju ofta befinner sig på stående fot.

Mer turbulens

Luften har blivit skakigare, det är ett faktum. Omfattande forskning på området visar:

• Kraftig klarluftsturbulens över Nordatlanten har ökat 55 procent sedan 1979.
• Kraftig turbulens globalt väntas fördubblas eller tredubblas de kommande decennierna.
• Vindskjuvning (snabba förändringar i vindhastighet eller -riktning, en nyckelfaktor bakom turbulens) har ökat 15 procent sedan 1979.

Enligt professor Paul Williams, vid Readings Universitet, är orsaken tydlig: ”Global uppvärmning skapar större temperaturskillnader i atmosfären, och dessa skillnader intensifierar vindskjuvningen i jetströmmarna.” Jetströmmarna (dvs. stråk av kraftiga vindar som transatlantiska flygningar ofta följer) fungerar som motorvägar i atmosfären, och när temperaturskillnaderna ökar, blir motorvägarna skakigare.

Denna utveckling syns inte bara över Atlanten. Ökad turbulens ses även över Europa, Nordamerika, Mellanöstern och delar av Asien och Afrika.

Det är turbulens

Turbulens uppstår av flera orsaker, som konvektiv turbulens från moln och åskväder, orografisk turbulens som uppstår när luft tvingas över berg och andra ojämnheter i terrängen och klarluftsturbulens från vindskjuvning i jetströmmarna. Alla tre påverkas av klimatförändringar – en varmare atmosfär kan hålla mer fukt, vilket bidrar till kraftigare åskmoln. En amerikansk studie visar att blixtnedslag ökar med 12 procent för varje grad den globala temperaturen ökar. Och dessa stormar leder till våldsamma upp- och nedvindar, som skapar turbulens.

Det var konvektiv turbulens, om än överraskande, som orsakade den extremt kraftiga turbulensen för Singapore Airlines-flyget den 21 maj 2024.

Klarluftsturbulens är däremot oförutsägbar och svår att undvika, då det är osynlig turbulens som uppstår högt upp i atmosfären, ofta vid jetströmmar, där luftströmmar med olika hastigheter möts utan att det syns några moln eller andra varningssignaler.

Fler omdirigeringar och ökade kostnader

Turbulens påverkar inte bara säkerheten. Det har också ekonomiska konsekvenser. När stormar måste undvikas blir flygvägarna längre och både bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen ökar. 2019 orsakade dåligt väder att flygbolag tvingades att flyga 1 miljon extra kilometer, vilket medförde 19 000 ton extra CO₂-utsläpp.

Och kostnaderna för ett enskilt flygbolag kan bli stora. Det uppskattas att turbulens kan kosta flygbolag mellan 205 000 och 1 720 000 euro om året i form av underhåll, förseningar och omdirigeringar.

Nya tekniker

Tekniker och forskare arbetar på lösningar för att möta en mer turbulent framtid för flygfarten. Bland annat arbetas det på nya AI-system – som lär sig atmosfärens beteende i realtid, vingteknik som ska absorbera plötsliga kast i luften – som hämtar inspiration från ugglor, samt sensorstyrda klaffar på vingarna – som ska motverkar turbulens i lätta flygplan. Dock kommer det dröja innan stora kommersiella flygplan får dessa tekniker, en del menar flera decennier. Den närmaste framtiden handlar det snarare om att ställa bättre prognoser, som redan förbättrats från 60 procents träffsäkerhet för 20 år sedan till cirka 75 procent i dag.

Säkerhetsbältet – den enklaste försäkringen

Tryggt kan vara att veta att dagens flygplan är konstruerade för att klara stora krafter. Chris Keane, tidigare pilot och i dag markinstruktör, förklarar: ”Det är svårt att tro hur flexibel en flygplansvinge är… under tester böjs de upp till 25 grader innan de knäcks.”

Det känsligaste är dock inte flygplanet, utan vi människor. Därför har flera flygbolag redan gjort förändringar – i sina rutiner. Till exempel uppmanar Southwest Airlines kabinpersonalen att sätta sig tidigare inför landning för att minska risken för skador, Korean Airlines har slutat servera nudlar i ekonomiklass – för att minska risken för brännskador (som de senaste åren har fördubblats) och Singapore Airlines serverar inte längre mat när säkerhetsbälteslampan är tänd.

En del experter vill ta det ännu längre och kräva att säkerhetsbälte ska vara obligatoriskt under hela flygresan.

Framtidens flygresor

För de flesta resenärer handlar turbulens inte om livsfara. Som skrevs tidigare – turbulensrelaterade dödsfall är extremt sällsynta. Att flygresor blir skakigare får vi dock nog leva med, liksom att fler blir flygrädda, på grund av just turbulens.

Flygets utmaning blir att fortsätta hålla höga säkerhetsnivåer samtidigt som klimatet förändras. EASA uttrycker det som en strategisk prioritet – och resenärerna kommer märka av den förändringen främst genom en enkel uppmaning:

Sitt ner. Spänn fast dig. Och håll ordentligt i kaffet.

Flygningar drabbade av allvarlig turbulens 2022–2025

(Källor: EASA, BBC, Global Aerospace, TV4, YLE, Turbli)