Oberoende spanska republiker?

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Bör Katalonien och Baskien, de två mest självständighetshungrande regionerna, bli oberoende republiker? Sedan diktaturens avslut har båda kämpat för att bli självständiga stater, den ena med oacceptabla våldsmetoder och den andra genom politisk press.
Man kan inte likna situationen med att Gotland plötsligt skulle önska bli en självständig ö och frigöra sig från resten av Sverige eftersom de två spanska regionerna redan betraktas som nationer, de har ett helt eget kulturarv och historia samt sina egna språk.
Men hela befolkningen är trötta och leda på ETA:s våld. Och många är trötta på den ständiga debatt som förs om baskisk och katalansk självständighet som har pågått sedan urminnes tider – i nyare tid officiellt sedan Francos död 1975, inofficiellt mycket längre än det. Tidigare stadsminister Felipe González sa en gång att han var säker på att det vid en omröstning skulle vara en majoritet för självständighet, förutsatt att omröstningen hölls utanför Katalonien och Baskien.
De två regionerna har redan långtgående autonomi, många Spanjorer menar att det är mer än nog, men där är man inte eniga i landets nordligaste och nordöstligaste del. Och medan Europa förenas, drar katalanerna och baskerna åt varsin riktning och kämpar för oberoende och därmed en splittring av Spanien, som är så luttrat att man inte ens kan enas om en gemensam nationalsång.

Idétorka
De senaste månaderna har spanska, franska och portugisiska myndigheter arresterat omkring 30 medlemmar – en på cykel, en annan med omkring 300 kg sprängmedel och en tredje, organisationens militära ledare. Det verkar dock som att oavsett vem, varför och hur många man låser in, så kommer det fler.
Under 1980-talet löd den socialistiska regeringen under Felipe González GAL (Grupos Antiterroristas de Liberación) och man hade klappjakt efter förmodade terrorister. Minst 25 blev dödade. Då händelsen kom i dagens ljus, kom det att bli ett av den tidigare statsministerns svartaste ögonblick.
Då PSOE kom till makten 2004 inledde man en serie optimistiska förhandlingar via Batasuna, José Luis Zapatero och utgick från Tony Blairs nordiska modell och en ”permanent” vapenvila blev då också öppnad, men den strandade ett par år senare, då ETA sprängde en bomb, som dödade två personer på flygplatsen Barajas.
Och så var man tillbaka till ”gå” igen.
Baskien har nu för första gången en icke pro-separatistisk lokalregering, en socialistisk-konservativ koalition, men inte heller det har haft önskad effekt.

Ett nytt Kosovo?
Man skulle lätt kunna tro att baskerna försöker provocera fram en situation liknande den i Kosovo. Här startade kosovoborna själva oroligheterna vilket fick serberna att löpa amok, vilket igen fick största delen av världen att fördöma Serbien. Och då Kosovo förklarade sig självständigt stod länder i kö för att godkänna nationen. Dock inte Spanien, som fortfarande fruktar att om man genom att godkänna en regions frigörelse i ett land kan ge självständighetssökande Spanska regioner juridiskt prejudikat.

Baskisk självständighet
Tidigare ledare för den Baskiska lokalregeringen, lehendakari Juan José Ibarretxe, kom 2008 upp med en plan kallad Plan Ibarretxe. Planen gick ut på att befolkningen i en icke-bindande avstämning skulle ge uttryck för om de önskade självständighet. Avstämningen skulle bestå av två frågor, Ja eller Nej till förhandling med ETA och Ja eller Nej till en debatt om ”baskernas rätt till självbestämmande”.
Författningsdomstolen dömde avstämningen som olovlig innan den hölls. Efter det överklagade Ibarretxes parti, PNV, hos Människorättskommissionen i EU där man så sent som i februari i år gav Författningsdomstolen rätt.
Det bor idag drygt två miljoner människor i Baskien. Man räknar med att omkring 200 000 människor har flyttat därifrån de senaste åren på grund av oroligheterna.

Katalanska nationer
Katalanerna har aldrig gått till samma ytterligheter som Baskerna, men det betyder inte att de inte är lika starkt angelägna om att uppnå självständighet. ”Vi är ett helt annat folk, vårt språk, kultur och mentalitet samt regionens historia är helt annorlunda än den Spanska”, hör jag ofta när jag tar upp debatten med Katalanerna.
Och även om Katalonien aldrig har varit en stat så är det svårt att säga emot dessa argument. Några katalanska historiker menar också att regionens självständighetsrörelse startade redan år 1640 i samband med det misslyckade försöket med en katalansk republik, medan startskottet för den moderna rörelsen och separatistpartiet Estat Catalá gick på 1920-talet. Efter borgerkrigen bildades detta parti och Nosaltres Sols den Katalanska nationella fronten, blev det största självständighetspartiet.
Idag är Esquerra Republicana de Catalunya det mest självständighetssökande partiet som vid sista regionala valet fick 14 procent av rösterna. Detta parti finns också i de andra ”Katalanska regionerna”, de är speciellt stora på Balearerna. Det största Katalanska partiet, Convergencia i Unió (CiU), som har majoriteten i det lokala parlamentet, står också för självständighet, om än med ett lugnare förfarande.
De enda partier som öppet är emot självständighet är PP och Ciutadans, som fick 10,7 respektive 3 procent vid senaste valet och därmed kan man väl säga att det Katalanska folket har gett uttryck för sin önskan om självständighet.
En paraplyorganisation för en serie självständighetssökande gräsrotsrörelser arrangerade i december en inofficiell avstämning och eftersom man hade valt städer där största delen av befolkningen är för självstyre, röstade inte helt överraskande hela 94 procent för.
Bara 25 procent av städernas invånare röstade, så om denna omröstning visar en objektiv bild är tveksamt. Lika osäkra är en rad åsiktsmätningar där siffrorna visar en ambivalent inställning bland katalanerna själva. Mellan 2001 och 2009 har olika undersökningar visat att alltifrån 32 till 43 procent av de drygt 7,4 miljoner katalaner önskar självständighet.

Nej, därför
Ett av de kanske tyngsta argumenten mot ett självständigt Baskien är att ETA sedan organisationens start 1959 har mördat över 800 oskyldiga människor.
Därutöver har varken Baskien eller Katalonien tidigare varit egentliga stater och de är inte heller de enda regionerna där önskan om självständighet ligger och pyr. Det gör det också i Valencia och Balearerna, som några föreslår ska vara en del av ett större katalanskt rike samt Andalusien som, fruktas det, kommer att resultera i att den Spanska staten, som vi känner den, slutar att existera.
Listorna över argument för och emot kan göras oändligt mycket längre, argumenten är mångfaldiga och många väldigt tunga. Bland dem är fred för baskerna, där en hel generation aldrig har känt till detta ords egentliga mening.


“Man kan inte likna situationen med att Gotland plötsligt skulle önska bli en självständig ö och frigöra sig från resten av Sverige…”

”… medan Europa förenas, drar katalanerna och baskerna åt varsin riktning och kämpar för oberoende och därmed en splittring av Spanien…”

“Det verkar dock som att oavsett vem, varför och hur många man låser in, så kommer det fler.”


 

Av Jette Christiansen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco