Casa la Siesta är en fristad får både djur och människor

Casa la Siesta är en fristad får både djur och människor

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
IMG 9137 copy
Drygt 60 kilometer innan man kommer till hamnstaden Cádiz ligger den lilla lyxresorten Casa la Siesta. Platsen är känd för sina vackra, lantliga omgivningar, lugna atmosfär samt för deras förkärlek till att hjälpa djur i nöd. En Sueco har besökt Casa la Siesta och deltagit i deras hästviskarkurs, vari man lär sig att kommunicera med hästar genom kroppsspråk.
Det är en vacker syn som möter en precis innan man kommer till staden Vejer de la Frontera. I horisonten anas den lilla vita bergsbyn som på grund av sitt läge, ca 200 meter över havet, nästan flyter ihop med molnen, vilket skapar en slags magi kring platsen. Inte långt därifrån ligger det charmerande Casa la Siesta och precis som byn har även Casa la Siesta någonting magiskt kring sig. I trädgården framför huset står små mosaikbord under apelsinträden som skänker skön skugga och runtomkring oss hörs fåglarnas kvitter. En stor, öppen trädörr hälsar oss välkomna in och vilket även husets lilla hund tycks göra när den ivrigt kommer springande.

 
”Kom in, kom in”, hörs det inifrån köket. En medarbetare dyker upp i dörröppningen och erbjuder förfriskningar från gästköket, där man fritt kan hämta kall öl och vatten. Med en öl i handen fortsätter vi ut på baksidan där tempererade simbassänger och ett loungeområde tar upp det mesta av platsen. Strax efter kommer Casa la Siestas dagliga ledare, Elske van Reeuwijk, ut i trädgården. Hon hälsar oss välkomna och visar vägen till rum nummer sju. Det är ett vackert och ljust rum med kristallkrona i taket som ska vara vår viloplats den kommande natten. På altanen utanför ligger en ödla och solar på stenmuren, en skalbagge flyger förvirrat runt och på gården ligger en hund och en katt i skuggan för en välförtjänt siesta. Och det är just harmonin mellan djur och människa som är en del av det som bäst kännetecknar Casa la Siesta. Lugnet som vilar över platsen är slående och man sjunker snabbt in i den mjuka stillheten.
 
Kärlek blev början till Casa la Siesta
De brittiska ägarna Lee Thornley och Amelia Gordon blev förälskade i Andalusien. Först i varandra när de möttes under en spansklektion och senare i området och i det då nedgångna huset på landet. Under 2006 började de renovera och 2008 öppnades dörrarna för gästerna. Det skulle dock visa sig att Casa la Siesta inte bara skulle bli en fristad för människor utan även för djur i nöd. Under 2010 började de ett rehabiliteringsprojekt för hästar efter att Amelia Gordon hittat en utsvulten häst under en av hennes många promenader i området.
”Hästen hade blivit övergiven av sin förre ägare och lämnad för sig själv ute på den spanska slätten, så hon tog med den tillbaka till huset”, berättar Nicky Cohen, som har det dagliga ansvaret över hästarna.
Nicky Cohen har en kandidatexamen i ryttarpsykologi från universitetet Pablo de Olavide i Sevilla och tränar hästarna dagligen. Idén bakom projektet är att ta hand om vanskötta och övergivna hästar och rehabilitera dem så att de kan börja lita på människor igen. Det kan t ex ske genom kommunikationstekniker mellan häst och ryttare, vilket bygger på de signaler som hästarna använder i deras naturliga omgivningar. Det handlar om att använda sitt kroppsspråk så att man visar hästarna vem det är som bestämmer och vad den ska göra. På engelska heter metoden ”natural horsemanship”, vilket är det som man på svenska kallar hästviskare. Hos Casa la Siesta kan gästerna vara med i arbetet med hästarna och En Sueco antog utmaningen och gick en ”horsmanship-kurs”.
 
IMG 9327 copy
 
Kommunikationen mellan ryttare och häst är viktig
Hästen som vi ska arbeta med heter Eddy och är just den häst som Amelia hittade planlöst vandrande ute på slätten för fyra år sedan. Innan träningen kan börja måste ryttaren förbereda sig rent mentalt, vilket sker genom andningsövningar som hjälper ryttaren att finna fokus och lugn.
”Vi använder inte betsel eller annan utrustning för att kontrollera hästen varför det är viktigt att ryttaren själv har kontroll och fokus, så att denne kan sätta sig i respekt, annars förlorar man övertaget”, berättar Nicky Cohen, medan hon visar hur andningen och kroppshållningen ska vara.
Efter övningarna hämtar vi Eddy och det är tydligt att han inte har någon respekt för mig ännu. Han tar snabbt över kommandot och drar ut mig mot den gröna gräsplätten som han har fått upp ögonen för. Efter lite grälande ger han sig dock och går in i volten där träningen ska ske.
Eddy släpps fri och inifrån voltens mitt gör jag mig redo att ge honom min första signal. Med axlarna bortvända från honom, den ena armen utsträckt åt det håll dit han ska gå och ett djupt andetag förbereder jag mig på att han ska börja. Så blir det dock inte. Han verkar rätt oimponerad av hela situationen. Men efter ett par misslyckade försök och en sammanfattning av teknikerna börjar han reagera på signalerna. Genom att avläsa mitt kroppsspråk förstår han i vilken riktning och i vilket tempo han ska gå. Träningen pågår i ca 30 minuter och avslutas med att låta honom ”gå fritt”. Det innebär att ryttaren släpper kontrollen genom att gå tillbaka till mitten av volten i ett lugnt tempo utan att se på hästen. Eddy följer strax efter och stannar bara ett par steg bakom mig.
”Nu har du fått respekt och han kommer inte gå längre fram än till dina axlar”, säger Nicky Cohen och förklarar att det ju är så som hästar beter sig i naturen, där ledarhästen alltid går först.
 
En plats där saker är i balans
Efteråt får jag lov att konstatera att hon har rätt. Det händer inte en enda gång att Eddy försöker gå förbi mig när vi är på väg tillbaka och han går inte heller iväg till gräsplätten som han gjorde tidigare. Som hästtjej av den gamla skolan kan jag således inte låta bli att bli imponerad över den förändring som skedde under den sista turen ned mot volten.
Tillbaka vid huvudbyggnaden serveras det middag. Maten serveras och det är ruccolasallad med chorizo, kikärtor och bläckfisk. Kanske en rätt som inte är så lätt att direkt föreställa sig men överraskande nog passar de olika ingredienserna perfekt tillsammans. Och kanske är det hela tanken med Casa la Siesta? Det är en plats där det råder harmoni mellan motsättningar. Det är lyx i hög klass, behövande djur och så jordnära att man snabbt känner sig som hemma. Det är ett ställe där hund och katt lever sida vid sida och vad det än handlar om; maten, vinet, djuren, naturen eller människorna, så bidrar alla element till att skapa den unika stämningen som gör denna plats så speciell.
 
För mer information se: http://casalasiesta.com/
Av Christine Petersen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco