4 torn, ett hotell och en konstnär med visioner - Casa de las Cuatro Torres

Spanien har hur mycket historia som helst och det största kulturarvet hittas ofta i byggnader. Under en resa i landet kan du besöka många av dessa historiska pärlor, och om du har tur och har chansen att övernatta i en av dem, kommer du verkligen att svepas in i forna tiders magi.

Andalusien har otaliga historiska hotell och många av dessa byggnader skulle inte ha stått fram till i dag om inte någon valt att lägga tid, energi och pengar på att skydda dessa tidlösa nationalskatter. Ett sådant hotell är Casa de las Cuatro Torres i Cádiz, som inte bara är unikt i denna kuststad utan kanske till och med i hela världen.

Huset med de fyra tornen

Casa de las Cuatro Torres anses vara ett av de bäst bevarade exemplen på Cádiz symboliska skeppshandelshus från 1730-talet. De kallades Casas de Cargadores de Indias, trots att sjöhandeln gick till Amerika, Afrika och Asien. Byggherren, den syrianska affärsmannen Juan Clat Fragela, kom till Spanien år 1683 för att bredda familjens tygimperium. Då man bara fick bygga ett torn per hus byggde Fragela fyra olika hus inom samma byggnad, och fick därmed ett torn i varje hörn av byggnaden. Det finns fortfarande 129 sådana torn i Cádiz, men de flesta är byggda senare, då utsiktstornen inte längre hade sin praktiska funktion och i stället blev symboler för social rang och gaditansk arkitektur. Fragelas nyklassiska byggnad är därför inte bara unik på grund av sina torn utan även på grund av dekorationerna och för att den har det enda existerande tornet med okulusfönster i kupolen.

Fragelas byggnad var strategiskt unik då den låg i närheten av handelsministeriet, hamnen och tullverket, med även perfekt utsikt över Cádizbukten, där alla handelsskepp som skulle till och från Spanien seglade igenom. Förutom att byggnaden inrymde hans handelskontor, utställningslokal och hem år hans familj, hyrde Fragela, som var framåttänkande, ut rum till handelsresanden på de övre våningarna. På så sätt hade han alltså även en slags hotellverksamhet, som nu återupptagits – nästan 250 år senare.

En beskyddande konstnärshand

Århundradena har lämnat sina spår och trots att byggnaden kategoriserades som ”Kulturintresse” 1976 var den i så dåligt skicka att det krävdes ett mirakel för att rädda den. Räddningen kom i form av Teresa Ramos Grosso, som efter ett liv som konstnär och kurator för konstutställningar i Madrid, var den perfekta kandidaten att ge detta fallfärdiga hus dess värdighet tillbaka.

”För mig har detta hus blivit ett livsprojekt. Jag köpte det av sentimentala grunder. Det är nämligen så, att när jag var barn, så ägde familjen på min mamma sida denna del av byggnaden. Huset har sedan bytt ägare flera gånger, och de senaste ägarna lät det förfalla. När min man och jag fick möjlighet att köpa det 2005 kände jag att jag inte kunde gå miste den chansen. Detta hus är unikt bland skeppshandelsbyggnader och jag vågar påstå att det är det vackraste och mest speciella huset i hela regionen”, säger Teresa Ramos Grosso.

”Cádiz är mer outforskat bland turister jämfört med Sevilla, Granada och Málaga, och vårt hotell är som en liten juvel, som fortfarande är relativt gömd i resevärlden”,

Lourdes Zozaya

Det kom att dröja elva år innan hotellet kunde öppna. Först var det fyra år med byråkratiska utmaningar, då vartenda beslut skulle godkännas av provinsens kulturråd, kulturarvsavdelningen, kommunen, turistministeriet och till och med brandkåren. Därefter började det riktiga arbete, nämligen sju år med restaureringsarbete, i vilket Teresa själv ansvarade för varenda liten dekorationsdetalj.

”Den största glädjen med att förverkliga arbetet var att min mamma fick uppleva det färdiga projektet”, säger hon.

Det var en konstnärsdröm att hitta ett hus från 1736 med originaldörrar, -fönster och -torn. Under århundraden med målarfärg och stuckatur hittades autentiska historiska skatter. Original-carrera-marmorgolvet på huvudvåningen och i trappuppgångar samt mahognydörrarna var faktiskt ballastmaterial för fraktfartygen. Men då skeppen var tvungna att passera kontraktshusen i Cádiz både före och efter handelsresorna användes marmorn och träet som kom med båtarna i byggprojekt för dessa köpmannahus.

Lourdes Zozaya, som har jobbat på hotellet sedan det öppnade 2017 berättar om renoveringen: ”Vi använde de ursprungliga materialen och tog hänsyn till de traditionella metoderna så långt vi kunde. Väggarna är gjorda av det som kallas mortero de cal (kalkmortel) och har en naturlig sandfärg. Alla dörrar och fönster är original. Varenda spik har dragits ut för hand innan de lades i en speciell vätska för att få bort lagren av målarfärg. Därefter behandlades träet med naturvax samt linolja, som de använde förr, och det är ju det mest naturliga och det som på bästa sätt respekterar träet i sig.”

Före och efter

Dagens hotell ligger i ett av de fyra husen som tillsammans utgjorde det ursprungliga Casa de los Cuatro Torres. De andra delarna av byggnaden står fortfarande övergivna och lämnade åt naturens krafter. Man kan därför tydligt se hur byggnaden såg ut innan renoveringen och hur den såg ut under sina glansdagar. Cádiz kommun är glada över restaurationen, som skapade så stor nyfikenhet att människor stod i kö för att se tornet och utsikten när huset äntligen kunde öppna sina dörrar.

”Våra gäster kommer från hela världen. Nordamerikaner blir helt till sig när de ser detta, för det finns inget liknande hotell i Cádiz från den tiden och av den kalibern”, säger Lourdes och fortsätter: ”Cádiz är mer outforskat bland turister jämfört med Sevilla, Granada och Málaga, och vårt hotell är som en liten juvel, som fortfarande är relativt gömd i resevärlden.”

Utsikt över Cádizbukten

Tornhuset är inte ett Hilton. ”Även om bekvämligheten för gästerna går att jämföra med ett femstjärnigt hotell har vi bara två stjärnor, för vi har varken restaurang, pool, spa eller gym. Men i stället har vi en personlig kontakt och intimitet som de stora hotellkedjorna inte kan erbjuda”, avslöjar Lourdes.

Boutiquehotellets 20 rum har fått sina namn efter sjöfarare. I en del rum kan man se märken i träet efter stearinljus som lyst upp rummen innan det fanns elektricitet här, och i andra ser man de gamla stenväggarna med dolda utrymmen och valv. Här saknas det inte patina och till och med de aningen sneda trapporna ger platsen personlig charm.

Höjdpunkten är de fyra utsiktstornen och takterrassen, där hotellet arrangerar säsongsbetonade fester för gästerna. Från terrassen och tornet har man utsikt över hela la Bahia de Cádiz, så det är lätt att föreställa sig hur vakterna stod och spejade efter skepp här.

”För mig representerar tornen Cádiz identitet. De var platser för både arbete och avkoppling, och de funktionerna fortsätter, där de står på en privilegierad plats omgivna av blågrönt hav. Vad mer kan man önska sig?”, avslutar Teresa.

Få reda på mer om denna unika plats som ”upptäckts” av både spanska Vogue och Condé Nast Traveller här: casadelascuatrotorres.com. Och så är det bara att börja planera nästa resa till Cádiz.