Ett hektiskt författarliv med hem i Spanien

Har du någon gång läst en bok och tänkt att den där gestalten kunde ju vara du själv. Ja, det är ju inte helt omöjligt. Vi vet ju inte om vi någon gång kanske delat t ex tågvagn med eller suttit snett mitt emot en författare på flyget, en författare som iakttagit oss, snappat upp några typiska drag eller rörelser, eller lyssnat till vår konversation med en medresenär. Och visst tänker man ibland att hur sjutton kommer författare på allting de skriver och kan ge ut bok efter bok, samt att livet som författare nog är ganska skönt och avslappnat – inga kontorstiden, spännande researcharbete och kanske till och med lite romantisk.
 
En Suecos utsända har träffat Costa del Sols egen svenska författare för att höra om författarskapet och det nya livet i Spanien.

 

Birgitta Bergin utstrålar energi när jag träffar henne i sommarvärmen. Redan innan vårt möte har jag bilden av henne som en positiv människa, för visst är det intrycket man får när en person man bara sett på bild alltid ler, och med Birgitta är det svårt att hitta en bild där hon inte ler.
Och visst möter hon mig med ett stort leende, och det är där vi börjar när vi sätter oss ned i skuggan med varsitt glas svalkande vatten.

”Jag försöker alltid se saker från den ljusa sidan. Liksom alla andra är jag inte alltid glad, jag har en allvarlig sida och är ledsen ibland men i vardagen försöker jag alltid se det som är positivt. Jag tror att det bottnar i trygghet och jag tror också att glädje grundar för trygghet”, berättar Birgitta om sig själv.

 

Öppna dörrar öppnar dörrar
Sedan tre och ett halvt år tillbaka utgör Costa del Sol, närmare bestämt Marbella, hemorten för Birgitta och hennes man. Innan dess bodde de i Bryssel i 13 år, tillsammans med deras idag vuxna söner. Livet var aktivt, precis som Birgitta vill ha det. Efter några år som hemma-mamma, en massageterapeututbildning som resulterade i att hon masserade trötta tjänstemän på EU-institutionerna, tjänsten som marknadsansvaring på Skandinaviska Skolan samt aktiv medverkan som ledare, styrelseledamot och arbete med marknadsföring hos Friskis & Svettis (allt i Bryssel), kände hon när sönerna flyttade ut att det var dags att röra på sig. Birgitta är nämligen inte den som sitter still framför en gammal skrivmaskin och låter timmarna, dagarna och månaderna flyta förbi. Nej, Birgitta är alltid på väg och nyfiken på vad mer som finns att upptäcka i livet.

”Att flytta till någon lite pittoresk by har aldrig varit intressant för mig. Bryssel var rätt då liksom Marbella är rätt nu. Jag tror att de flesta som flyttar utomlands snart inser hur svårt det kan vara att komma in bland lokalbefolkningen varför kusten passar mig perfekt. Jag älskar det sociala livet som Marbella erbjuder med likasinnade, internationella människor och många inflyttade. Och så tror jag att ju fler dörrar man själv öppnar desto fler dörrar öppnas för en själv, och här är alla öppna”, ler hon.

 

Heta ständer och karga klippor
Flytten utomlands klippte inte banden till Sverige där paret Bergins fortfarande har ett boende när de reser norrut, där Birgitta också har sitt författarskap. Dessutom kan inte Medelhavets heta stränder helt ersätta hennes kärlek till den svenska Västkusten.
”En Bohuslänsklippa en varm eller stormig dag är fantastisk. Tänk karga klippor och ett stormigt hav!”, säger Birgitta, med en sådan inlevelse så att jag nästan känner doften av saltvatten och tång.
Därefter tillägger hon att det är havet som lockar, både på Costa del Sol och på Västkusten, samt de vackra kusterna, var och en på sitt sätt.

 

Vardag med tempo
Vardagen är som sagt inte stilla i Birgittas liv, även om den kantas av långa stunder kring middagsbordet och långa promenader i oförstörd natur. Den är heller inte enformig. Ena veckan kan hon vara på arbetskonferens varefter det kan komma en period av aktivt skrivande under vilken hon skriver i princip hela tiden. Mitt i det kanske hon får i uppgift att skriva en krönika och så har hon en egen blogg. Hon ger intervjuer, förbereder jobb och gör research. Dessutom ska manuset hon jobbar på läsas om, skrivas om, läsas igenom igen, korrigeras m.m. Vägen till en färdig bok är lång och Birgitta är noggrann och vill inte leverera någonting som hon inte är helt nöjd med. Det blir också en hel del resande eftersom hennes förlag ligger i Sverige och mitt i allt tar hon sig tid till att träffa familj och vänner samt till att utforska områdena kring Marbella.

 

Hemma är Marbella
Hemma är i alla fall Marbella och vardagen på kusten är vanlig och inte turistig. Dagarna kantas av små utflykter som till t ex grönsaksmarknaden i Ojén på lördagar, en tapaslunch, cykelturer i naturen samt promenader längs stranden mellan San Pedro och Puerto Banús, och naturligtvis också av tid tillsammans med vännerna. Birgitta känner att hon har hamnat rätt, men ett litet problem har hon.
”Jag försöker följa med i Spanska nyheter så gott jag kan, men det är svårt. Min spanska är begränsad så får jag förlita mig på informationen som jag får via de svenska medierna som finns här. Utan tvekan följer jag med bättre i t ex den svenska valrörelsen, inte bara för att jag kan språket utan även för att jag har mer bakgrundskunskaper kring det och känner till den svenska politiken bättre”, förklarar hon, som trots språkbarriären verkligen känner att hon hamnat rätt på Costa del Sol och i Spanien. Och semestrarna som ofta gick vida i Europa tidigare fylls nuförtiden med att utforska Spanien – när det inte blir semester på Västkusten förstås.

 

Birgitta om sitt författarskap
Birgittas Bergins första bok utkom 2012 och fram till idag har hon skriva tre böcker, inom genren spänningsroman/relationsdrama. Författarskapet har länge varit en dröm för henne och det var någon gång under hennes sista år i Bryssel som drömmen fick liv, efter att varit undanskuffad en tid, och hon började skriva. Vägen till att publiceras har varit både brokig och brant men tillslut antog ett förlag hennes bok och drömmen gick i uppfyllelse.
”Det är fantastiskt. Och det är också kul att se att jag kan utvecklas inom det, t ex ser jag att mitt språk har utvecklats sedan jag började. Förr var språket mycket mer avskalat och nuförtiden är det mer inbäddat, och karaktärerna kan man lära känna med mera känsla”, förklarar hon.
Birgitta säger också att hennes historier absolut inte speglar henne själv. Istället skriver hon om vardagssituationer och karaktärerna i böckerna kan vara vem som helst, vilket gör att alla kan känna igen sig. Inspirationen hämtar hon från alla intryck hon får; det kan vara tv, samtal, händelser, livsöden, dialoger m.m. Ibland hämtar hon inte inspiration från någonting speciellt alls och låter istället tankarna och fantasin flyga fritt.