Zero Waste – förbruka mindre, återanvänd mer

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
Det är februari och för många har årets första månad ägnats mycket till att se över gamla vanor. Många butikers reor har pågått under hela januari, för att göra plats för nya varor, så att alla konsumtionssugna kunder ska kunna spendera sina pengar på nya produkter. Men det finns en växande samhällsgrupp som står bakom ett försök att bromsa överkonsumtionen. Dessa kallas ”zero wasters” och de fokuserar på att förbruka lite och generera ännu mindre. Låter det förvirrande? Bli klokare på det i denna artikel!
 
En Sueco träffar Ester Lorenzo i centrala Málaga. Esther driver Facebookgruppen Zero Waste/Desperdicio Cero
Esther Lorenzo visar vägen till den butik där hon köper majoriteten av sina lösviktsvaror, butiken heter El Hombre del Saco, direktöversatt: Mannen med säcken. Här bågnar det bokstavligt talat av säckar fyllda med torrvaror – baljväxter, ris, olika mjölsorter, pasta, spannmål och en mängd andra produkter i lösvikt. Hyllorna är fyllda till bristningsgränsen med kryddor i glasburkar.
”Mannen med säcken” heter Greg Both och kommer ursprungligen från Ungern.
”Först ville jag öppna en butik som skulle sälja vegansk, vegetarisk och hälsosam mat, eftersom jag själv blev vegetarian för några år sedan. Men så i tillägg till det så har jag alltid känt mig som en del av miljörörelsen, så jag tänkte att jag kunde kombinera de bägge sakerna och öppna en butik som säljer lösvikt”, berättar Greg, innan Esther styr stegen till ett intilliggande café.

Inget sugrör, tack

Esther, som är 31 år och studerar matematik på Málagas universitet, beställer en smoothie och ber servitören om att få den utan plastsugrör. I stället fiskar hon upp ett sugrör i glas ur ryggsäcken.
”Jag har alltid med mig det och när jag använt det färdigt behöver jag bara skölja igenom det, så är det redo till nästa gång jag vill använda det”, berättar hon och ställer ned glassugröret i avocado-smoothien.
I ryggsäcken, som Esther berättar att hon nästan alltid har med sig, hittar hon flera spännande saker som bland annat en liten tygservett, en tandborste i bambu, en liten burk hemgjord tandkräm samt deodorant och en mugg. Det är föremål som hjälper henne att undvika flera kilo sopor om året.
”Man säger att tandborsten bör bytas var tredje månad men om du inte trycker onödigt hårt och därmed sliter på borsten kan den hålla mycket längre, så länge som du sköljer den i väteperoxid då och då”, berättar hon entusiastiskt.
När började du med att leva ”zero waste”?
”Det är drygt ett år sedan som jag började med det på allvar. Det är dock fortfarande en resa som jag hela tiden lär mig mer om. De flesta vet att plast är ett stort problem men efter en tid börjar man inse att det inte slutar där och att vårt användande av alla möjliga produkter bär skulden till den stora belastningen av miljön. Problemet är inte plasten i sig men plast är det som vi lättast ser och därmed har lättare att klanka ned på.”
Om problemet inte är plast, vad är det då?
Att vi ska göra oss av med sopor och avfall är enormt belastande för miljön. Även om det finns containrar för plast så är det långt ifrån all plast som kan återvinnas, för det finns nämligen så många olika sorters plast. Många tror, felaktigt, att lösningen är att göra allt i papper och nedbrytbara material, men de ska ju också fås bort. Men saker och ting försvinner inte magiskt bara för att du ser sopbilen köra bort med skräpet.”
Vad har varit den största utmaningen med att ställa om livet till zero waste?
”Den sociala aspekten. Det kan t ex vara väldigt gränsöverskridande att ta med sig en egen servett när man går ut och jag har också fått en del kommentarer längs vägen. Men som tur är har många matbutiker blivit vana vid att man köper t ex ost och kött från charkdisken i egen, medhavd behållare.”
Hur många kilo sopor/avfall genererar du?
”Det är svårt att säga exakt men jag gissar att det nog är bara 10 procent av det som jag genererade för ett år sedan. Detta då jag inte köper någonting i plastbehållare. I stället köper jag exakt det jag ska använda, i egen medhavd behållare, och så återvinner jag allt mitt organiska avfall. Det finns en örtträdgård vid universitetet och dit tar jag med allt organiska avfall, så det blir till kompost, och kompost räknas inte som avfall.”

Esthers råd till andra som vill börja leva mer zero waste

”Börja smått och börja med lätta saker – ta med dig en tygkasse när du ska till matbutiken i stället för att köpa en plastkasse eller ta med ett eget sugrör om du känner att det är just det som är lättast att börja med för dig. Om man byter ut alla vanor på en gång kan det nog lätt bli för mycket och överväldigande. För de flesta, inklusive mig själv, är det en resa längs vilken man ibland tar stora steg och andra gånger små. Det viktigaste är att man rör sig framåt.”

De 6 R:en i Zero Waste:

Refuse – Avstå
Säg nej till det som du inte behöver
Ta dig en ordentlig funderare över om du behöver ett gratis veckoreklamutskick, engångstallrikar eller take-away-muggar. Behöver du verkligen mer kläder eller nya skor som bara står och samlar damm längst bak i garderoben? Att skära ned på konsumtionen är hälsosamt för både din plånbok och för klimatet.
Reduce – Reducera
Minska mängden saker du äger
Som människor har vi naturligtvis behov av att leva i en modern vardag men behöver du verkligen alla de saker som du har hemma? Kanske kan andra få glädje av de saker som du inte längre använder? Städa och ge bort de saker som du är redo att göra dig av med. Det ger mer plats i lådor och skåp samtidigt som det ger dig mer mental ro.
Reuse – Återanvänd
Hitta glädjen i kvalitetsprodukter
Återanvända kommer föra återvinna. Återvinning är t ex när glas smälts ned för att bli nytt glas eller plast görs till ny plast. Återanvänder du någonting kräver det bara eventuell transport till din lokala second hand-butik eller en hjälporganisation. Det är också återanvändning om du säljer någonting begagnat på internet eller via en Facebook-grupp.
Återanvändning är helt enkelt också att använda en tygkasse i stället för att köpa en plastkasse för att bära hem dina varor i varje gång du besöker matbutiken. Eller att använda en ordentlig dricksvattenflaska i stället för att köpa plastflaskor med vatten.
Repair – Reparera
Ta hand om dina saker och köp mindre nytt
Du kan komma långt med nål och tråd. Sy fast knappen igen i stället för att göra dig av med skjortan och lär dig att lappa hål, så kan kläderna användas längre. Reparationer förlänger livslängden för produkter och gör att du inte behöver köpa nytt så ofta. Lär dig att värdesätta sakers naturliga patina.
Recycle – Återvinn
Lämna dina material och återvinn dem på rätt sätt
Fokus på återvinning ökar i Spanien. När allt annat har gjorts måste man ibland lämna material till återvinningen. Här i Spanien innebär det att lägga plast i plastcontainern, papper i papperscontainern och glas i glascontainern.
Rot – Kompostera
Låt naturen ta hand om organiskt material
Om du varken kan avstå, reducera, återanvända, reparera eller återvinna en sak bör sista steget vara kompostera. På så sätt blir sopor till nya resurser. Du kan göra din egen kompost och sedan använda den friska jorden och gödningen till dina egna växter. Med tiden har det också kommit flera lösningar för boende i lägenheter att ha en kompost hemma, en del i smidig storlek som ryms under diskbänken.
 
Källa: zerowaste.dk
Av Louise Mercedes Frank, louise-mercedes@norrbom.com

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

SUECO

PLUS+

SPARa 20%

00
Dagar
00
Timer
00
Minuter
00
Sekunder

Spara 20% på ditt första år med SuecoPlus+

Använd koden:

plus2021

Sök på En Sueco