Estepona – en vacker stad med en härlig kuststig

Estepona – en vacker stad med en härlig kuststig

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske har Estepona legat lite i skuggan av Marbella i många år men det bör denna stad bestämt inte göra. Estepona är supermysigt med massor av ursprungliga, smala gator och gränder, massa folk och rörelse samt god stämning. Vi blev mycket positivt överraskade över vad denna stad har att bjuda på – mycket mer än vi vågade hoppas på. På turistkontoret tipsades vi om olika spännande vandringar runt i staden och det är tydligt att kommunen anställt intresserade personer för att placera Estepona på turistkartan. Och nu har också den senaste delen av kuststigen La Senda Litoral öppnat. Detta gör att Estepona nu har över 15 km sammanhängande kuststig och jag kan lova att den är fin. Det är den vackraste kuststig jag hittills gått, så på med vandringsskorna och följ med till Estepona.

Vill man tjuvstarta sitt besök kan man göra det på Esteponas fina webbplats: https://turismo.estepona.es/

Det första man bör göra när man parkerat i Esteponas p-källare (som är jättelång och löper under marken längs med stranden) är att bege sig till turistkontoret på Plaza de las Flores (öppet kl. 9-15) och be om en karta över staden samt en över stadsvandringarna, som det finns fem av: en runt i centrum som uppskattas ta 2 timmar, en lite längre på 4 timmar, en som tar dig runt stadens olika skulpturer (Ruta de las Esculturas), en poesivandring (det sitter dikter på husväggarna – Ruta de la Poesía) och en som leder runt till stadens många fasadmålningar (Ruta de los Murales). Så det finns mycket att göra. Jag rekommenderar att man börjar med vandringen på 2 timmar, för den tar en med runt till stadens mest spännande platser.

Av de spännande platserna kan nämnas: resterna av stadens borg (Castillo de San Luis), resterna av ett romerskt torn, många fina, typiska och mycket mysiga gator med växter och blommor, två kyrkor, tre torg och det mycket fina orkidéhuset – detta är ett fint, modernt, högt växthus med en värld full av orkidéer och ett konstgjort vattenfall.

När vi kommer fram till Estepona så regnar det, och så är vi hungriga, så vi slår oss ned på restaurangen La Tarantella på Calle Santa Ana 15, som en italiensk restaurang som serverar mycket goda pastarätter. Efter att vi ätit går vi till hamnen, i regnet, längs den fina Paseo Marítimo. Det verklige ösregnar, så efter 6 våta km går vi tillbaka till bilen och kör till vårt hotell, så att vi kan bli torra. Vi har valt att bo på det femstjärniga Hotel Elba, som ligger väster om hamnen. Se: https://www.hoteleselba.com/es/gran-hotel-elba-estepona-thalasso-spa Här betalar vi 127 euro för ett rum med frukost 127, vilket är ett bra pris för en balsal till rum med balkong och havsutsikt samt jätteträdgård med pool. 

Nedanför hotellet går en del av Esteponas västliga del av La Senda Litoral, som är den planerade kuststigen på 160 km som ska gå från Nerja i öster till Manilva i väster. Det är ett stort arbete för de 14 kommuner som ligger på sträckan att konstruera deras del av La Senda Litoral, och Estepona är den kommun som kommit längst. Kommunen har 26 km kust och i skrivande stund saknas det bara ca 3 km till dess att hela kommunens kust har färdig stig. När vi är här är stigen från hamnen till Río Guadalmansa färdig, och den är fin – speciellt den östra delen. Men nu ger vi oss ut på den del som ligger nedanför hotellet och vi kan glädja oss över den kilometer stig som ligger här. Den är fortfarande lite ofärdig öster om hotellet, och så kommer de 3 km som saknas. Vi äter middag på en bra thailändsk restaurang nere i hamnen, men det ska sägas att det finns många olika restauranger att välja mellan i hamnen.

Nästa morgon skiner solen så vi kliver upp tidigt och äter en härlig frukost. Sedan går vi in till stan igen där vi vandrar runt på gatorna, ser på fasadmålningarna, läser dikterna, njuter av de fina blomsterdekorerade gatorna och så besöker vi det vackra orkidéhuset. Hela tiden frågar vi oss själva varför vi inte besökt Estepona tidigare. Men nu är vi här och vi är positivt överraskade.

Men vi har först och främst kommit till Estepona för att vandra La Senda Litoral, så vi hittar fram till en bra plats att börja på – i slutet av Calle Siroco, där det ligger en park, vid Playa del Angel. Platsen är lätt att hitta, för när man kör ut från Estepona mot Málaga kör man förbi en stor Carrefour och därefter en BP-station på höger sida. I rondellen vid bensinstationen kör man ned längs Calle Siroco och längst ned i slutet av denna gata kan man parkera och gå ned till La Senda Litoral, tvärs över den lilla parken.

Precis i början går kuststigen in lite i en liten urbanisation, men därefter kommer man ned till kusten och nu leder stigen 7 km österut. Den här stigen är bedårande, om man kan säga så om en stig. Kanske passar det spanska ordet precioso bättre? Men oavsett vad så är det vackert – för att man på den ena sidan har man havet och på den andra sidan går man förbi vackra hus på rad. Det är blommor och palmer, och vacker, överallt man tittar. Fina nya träbroar leder över bäckar och floder och får allt att hänga ihop och jag känner att jag får lov att lyckönska Estepona för vad de gjort med kuststigen. 

Nu när vi går här på kuststigen, liksom när vi gick inne i staden, frågar vi oss själva varifrån allt välstånd kommer, för Estepona har investerat en hel del pengar på att putsa upp hela centrum, göra gatorna mysiga mer fina krukväxter, bygga ett orkidéhus med futuristiskt uttryck, måla fasadmålningar på 50 av stadens fasader, ställa upp 30 skulpturer, sätta upp 32 kakelplakat med dikter och inte minst anlägga kuststigen. Men nu när vi går på kuststigen förstår vi: pengarna måste strömma in till kommunens kassa från fastighetsskatt som betalas från de många lyxiga fastigheterna som flankerar hela stigen. Det ena lyxhuset efter det andra avlöser varandra längs kusten mellan Estepona och Marbella. Och nu kan vi tacka för den Ley de Costas (kustlagen) som stiftades för några år sedan, som bestämmer att hela Spaniens kust ska vara allmän. Hurra för det!

Vi har kommit ihåg att ta med oss både vatten och mat, så det är bara för att fortsätta vandra denna vackra kuststig. Vid en tidpunkt går vi förbi ett center som brunnit, men bortsätt från det är allt ögongodis. Efter ca 5 km ger Erik upp (vi ska ju tillbaka också) så jag fortsätter själv de sista 2 km till Río Guadalmansa, där stigen slutar. Under vår vandring på stigen gick vi förbi två restauranger, så det finns möjlighet att äta, om man inte har matsäck med sig.

Vandringen tillbaka är särskilt fin, för nu har vi utsikt mot Gibraltar och Jebel Musa, som är berget i Marocko som ligger tvärs över havet från Gibraltar. Det var dessa två berg som under antiken kallades Herkules pelare, och som på den tiden markerade platsen där den kända världen slutade. Dessa berg, som näst intill svävar ute i havet, utgör den vackraste synen man kan tänka sig, så denna enkla och platta vandringen kan verkligen rekommenderas. Och det kan staden också, så missa inte att göra en utflykt till Estepona.

Text Else Byskov, foto av Erik Gadegaard och Else Byskov

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco