Debatterna vässas inför valet 22 maj

Nedräkningen inför lokalvalet har nu börjat på allvar. Den 22 maj avgörs det, vem som ska styra i kommunerna under de nästkommande fyra åren. Men vilket parti motsvarar bäst ens intressen?
För att komma närmare ett svar har vi bett svenska Johanna D. Forsell, som är aktiv i PSOE i Fuengirola, samt Ángel Nozal, PP:s toppkandidat i Mijas, att besvara en rad frågor.

Fortfarande väntas de på ett sjukhus i Mijas/ Fuengirola
Stadsfullmäktige i Mijas och Fuengirola har under många år kämpat för att övertyga Junta de Andalucía om vikten av ett allmänt sjukhus i området. Under 2003 lovade dåvarande ledaren av lokalregeringen, Manuel Chaves, nu vice stadsminister med ansvar för region-erna, att ett sjukhus skulle stå inflyttningsklart under 2008. Samtidigt har de två stadsfullmäktiga, var för sig, kämpat för att sjukhuset ska byggas i just deras kommun.
Fuengirolas kommun har svarat med att hitta en tomt, som är tillräckligt stor, och stadens borgmästare, Esperanza Oña (PP), har bl.a. föreslagit att man kunde använda lokalerna, där den nu stängda Clinica Salud låg, men det har inte godkänts.
Mijas kommun köpte under 2009 en tomt på 103 000 m2, som godkändes för ändamålet i stadsplaneringen. Borgmäst-aren, Antonio Sánchez (PSOE) kallade godkännandet ett historiskt ögonblick för kommunen.
Varför har arbetet ännu inte påbörjats?

Johanna D. Forsell:
PSOE i Fuengirola vill ha sjuk-huset och arbetar för att det ska byggas. Skillnaden mellan oss och PP är, att jag önskar att vi kommer överens om bygget genom en dialog och inte genom konstanta konflikter.
Det är dock inte lätt för de olika administrationerna att enas. Till exempel vill Fuengirolas borgmästare att sjukhuset ska byggas, men har ingen mark där det kan byggas.
PP:s nationella ordförande, Mariano Rajoy, har nyligen sagt att han önskar att vissa grundläggande servicetjänster ska privatiseras, såsom utbildning och hälso- och sjukvård, så att vi ska betala för det som hittills har varit gratis.
Lyckligtvis tror Mijas borgmästare på en kostnadsfri och offentlig sjukvård. Hälso- och sjukvården hör till regionen, medan marken till ett sjukhus utdelas av kommunen, men det finns kommunerna som är mer samarbetsvilliga än andra. Jag kan inte svara på varför arbetet med sjukhuset är försenat, men jag vet, att det arbetas för, att det så snart som möjligt ska bli verklighet.

Ángel Nozal:
Fuengirolas kommunfullmäkt-iga erbjöd mark vid sidan av moskén för sjukhuset, men det föll inte Junta de Andalucía i smaken, så man menade att sjukhuset i stället skulle ligga i Mijas. Detta sedan den dåvarande borgmästaren sagt att Mijas skulle betala för det.
Men Mijas har ju inga pengar, än mindre till att betala för ett sjukhus. Lösningen skulle vara att bygga många fler bostäder än vad som egentligen är rimligt för ett område med ett reningsverk och en kyrkogård. Ägaren av marken skulle få tillåtelse till att bygga dessa bostäder (6006), mot att han skulle uppföra sjukhuset. Vi tror inte att det kommer ske inom de närmaste 5 åren, eftersom det för närvar-ande finns 800 000 tomma bostäder i Spanien, så inget byggföretag bygger någonting för tillfället.

Kommunens skuld till Seguridad Social
Situationen är inte ny, men de belopp som kommunerna är skyldiga Seguridad Social, den gemensamma socialförsäkringen, som täcker både hälso- och sjukvård, pensioner och arbetslöshetsersättning, överstiger nu officiellt 140 miljoner euro. Men ingen vet exakt hur stora skulderna egentligen är.
Och detta verkar ske samtidigt som privata företag ges stora böter om de överskrider sista inbetalningsdatum med bara en dag.

Hur hänger det ihop? Och hur allvarlig är situationen?

Ángel Nozal:
Kommunernas räkenskaper är ganska precisa, och de vet exakt hur mycket de är skyldiga. Det som sker är, att man ibland inte inkluderar skulden i de kommunala bolagen, som bokförs separat. För att undvika dessa anomalier finns det i varje kommun en opolitisk stadsinspektör och – sekreterare vars uppgift är att se till att allt sker korrekt. Nästan alla borgmästare utför deras uppgifter, men det stämmer, att några av dem ”glömmer” att inkluderar skulden i bokföringen. Det är alltid bättre att säga att det går bra, för att på så sätt kunna bli omvald. Men det kommer vara slut på det nu, då det finns domare som nu ställer politiker till svars.
Generellt kan man inte utmäta offentlig egendom eller värdesaker, och Seguridad Social kan därför inte insistera på att en skuld ska inkluderas i räkenskap-erna, och att den betalas – även om det sker i form av delbetalningar.

Johanna D. Forsell:
Situationen i Fuengirola är skandalös och den är särskilt allvarlig. Skandalös för att skulden nu ligger på mer än 8,5 miljoner euro, och allvarlig för att den ständigt bortses ifrån i kommunens bokföring.
I stadsinspektörens redogörelse 265/2007 står det: ”Utan förbehåll för att den totala skulden inte är inkluderad som utgående i bokföringen, är det svårt att tro, att skillnaden mellan de registrerade räkenskaperna och den reella skulden, en skillnad på flera miljoner euro, beror på felaktig bokföring av krediter och avgifter.”

Kommunens budgetar
I stadsbudgeten för 2011 ingår som väntat en mängd besparingar. Gäller det även i kommunerna? Och vad händer med de avgifter som man betalar till kommunerna?

Johanna D. Forsell:
Kommunens budget godkändes i december, och däri ses bespar-ingar på stöd till människor, som skulle behöva det mest. De arbetslösa. Det drabbar också skolorna, i de fall då städning etc. sköts av kommunen. Men borgmästaren sänker inte sin lön.
Angående skatter och avgifter är Fuengirola den staden i Málagaprovinsen, där man betalar mest. Ett exempel är vägskatten. I Estepona betalar man 99,10 euro för en dieselbil med 1,9 motor, medan man i Fuengirola ska betala 176,54 euro.

Ángel Nozal:
Regeringen lyckades få budget-en godkänd tack vara de två nationalistiska partierna PNV och Coalición Canaria, som naturligtvis har satt ett pris på deras röster.
Stadsråden har normalt majo-ritet och kan bestämma de budgetar, de vill. Det är val i maj, och ingen önskar införa några drastiska förändringar. Man behöver dock inte vara ett geni för att räkna ut att intäkterna under de närmaste fem åren kommer att vara minimala.
Kommunerna kan välja att höja (eller sänka) bostadsskatten (IBI) för att få budgeterna att stiga. De kan också öka eller minska stadsplaneringen (PGOU). Därför finns det begränsningar i stadsplaneringen.

Alla kommuner har intäkter från olika källor, t ex:
Från staten. Ca 180 euro per varje inskriven invånare.
Avgifter som bostadsavgift (IBI).
Bygglov.