Jordbävning och tsunamis

Varför tog det så lång tid innan varningarna nådde ut i samband med tsunamin i Indiska Oceanen 2004? Hur kommer det sig att husen inte rasade när Japan drabbades av skalven tidigare i år? Kan Costa del Sol drabbas av skalv och tsunamis? Och hur är det egentligen, kan man verkligen förutspå jordbävningar, och hur går det till?

Händelse som jordskalv och tsunamis verkar ske allt oftare i vår vardag, och om vi tidigare känt oss trygga när naturens krafter drabbat andra delar av vår jord, blev det härom veckan högst aktuellt även här i Spanien. Det visade moder jord när Lorca, strax utanför Murcia, bara tre timmars bilresa från Málaga, drabbades hårt av två jordbävningar. Den första, kl 17,05, uppmätte 4,4 på Richterskalan och den andra, kl. 18.47 uppmätte 5,2. Ingen kan väl ha undgått katastrof som tre dagar senare hade kostat nio människor livet, bland dessa två gravida kvinnor och en 14-årig pojke, och ytterligare 293 var skadade, varav 42 personer så allvarligt att de fortfarande vårdades på sjukhus. Vid samma tidpunkt stod fortfarande 10 000 människor utan bostad då en åttondel av stadens byggnader fått svåra skador av skalven som har jämförts vid en explosion av 2 miljoner kilo sprängmedel.

Mer än bara jordskalv
Institutet arbetar inte bara med att mäta, studera, registrera och analysera jordskalv. De för även ett aktivt arbete kring vulkaner. Detta arbete sker med hjälp av för vulkanen lokala jordbävningar, och med seismologiska instrument, som geologisk markradar, kan man läsa av dynamiken i och under markytan vilka registreras, studeras och analyseras. Tecken på vulkanutbrott studeras också i markhöjdskillnader, förändringar i grundvattnet, gaser ur marken och vulkanen. Detta förklarar varför det finns en viss chans att förutspå vulkanutbrott. Institutionen i Granada var bland annat med och registrerade aktiviteterna och varnade om senaste utbrottet som Etna hade i Italien i år.
Markradarn kan liknas vid en magnetröntgen som scannar jorden och mäter densiteten. Den kan också användas vid letandet av t ex arkeologiska lämningar, uppbyggandet av ny infrastruktur etc.

Största registrerade jordskalven i Spanien:
Datum Storlek Ort
Richterskala
1755 8,5 Cabo San Vicente (idag Portugal)
1804 6,7 Mar de Alborán
1829 6,6 Torrevieja
1954 7,0 Dúrcal
1969 7,8 SW. Cabo San Vicente

Största registrerade jordskalven i Sverige:
Datum Storlek Ort
Richterskala
1700-tal 6-6,5 Svensk-norska gränsen vid Bodö
1904 5,4-6 Koster
1985 4,6 Halmstad
1986 4,5 Skövde
1986 4-4,5 Solberg
Denna monitor bild visar gränsen mellan den europeiska plattan och den afrikanska, samt olika seismologiska mätstationer i Spanien.
Fyra av institutets kontrollmonitorer. På monitorn högst upp till vänster indikeras att det under vårt besök på institutet har inträffat ett jordskalv som uppnådde en magnitud av 5,4 (magnitud är en skala som nästan kan likställas med Richterskalan) vid South Carolina, USA.
För att reda ut några frågor och ta reda på vad man själv kan göra har En Sueco rest till Instituto Andaluz de Geograficas i Granada och träffat Dr. Jesús M. Ibáñez Godoy, direktör vid det seismologiska institutet.

Att mäta aktiviteter i jorden
Först och främst fastslår Dr. Ibáñez att det fortfarande är totalt omöjligt att förutspå jordbävningar. Samtidigt ska man inte vara orolig för jordskalv i Spanien, för även om vi regelbundet har små jordskalv är det inte troligt att vi kommer drabbas av ett riktigt kraftigt under den närmaste tiden. Men, för att minimera risken för skador, och undvika katastrofer som i Lorca, är det viktigt att man hela tiden aktivt arbetar med och är noggrann med det preventiva arbetet.
På institutet var Dr. Ibáñez arbetar sker arbetet kontinuerligt genom att man hela tiden studerar resultat från mängder av utplacerade seismografer (mätinstrument), främst i Andalusien. Dessa seismografer, som ser ut som cylindrar, mäter hela tiden rörelser i marken, ända ned till vibrationer som vi människor skapar, t ex vid rivning av hus. Alla vibrationer som registreras sänds till institutet var de analyseras och bearbetas. Här får vi svar på varför det tog så lång tid innan tsunamivarningen kom ut 2004. Det är nämligen så, att ju längre avståndet är mellan skalvet och närmaste mätinstrument, desto längre tid tar det innan det registreras, och ju längre tid det tar innan det registreras, desto längre tar det innan man kan gå ut med varningar och eventuellt evakuera. Det är förklaringen till varningsdröjsmålet kring Indiska Oceanen där det bara finna ett fåtal seismografer.
I Andalusien däremot är det tätt mellan mätinstrumenten, så tätt att institutet inom två minuter kan se var och när samt hur ett skalv inträffat, dock kan man än så länge inte upptäcka antydan till skalv så att man kan komma ut med varningar i förväg. Men det innebär att om ett större skalv skulle inträffa utanför atlantkusten så skulle det finnas gott om tid att varna om en eventuell tsunami, men vi kommer dit senare.
Efter att man på institutet har registrerat en avvikelse gör man en vetenskaplig analys. Man undersöker hur människorna på platsen uppfattat skalvet, om det uppkommit några skador, samt man undersöker hur skalvet uppkommit. Detta arbete är av allra största vikt i det preventiva arbetet kring jordskalv världen över.

Preventivt arbete
Institutionen lägger ned mycket tid på preventivt arbete. Det förs på tre nivåer och följer man dessa anses säkerheten vara hög vid ett eventuellt jordskalv:
Nivå A: Undervisning, vilket går ut på att informera vad man som privatperson ska göra vid ett jordskalv. Detta arbetar institutionen med att införa redan på grundskolenivå. Dr. Ibáñez menar att det bör vara lika självklart att känna till vad man ska göra vid en jordbävning som det är självklart att man låser dörren när man går hemifrån.
Nivå B: Konstruktion, vilket betyder att alla byggnader sedan 40 år tillbaka ska vara konstruerade efter vissa regler så att det ska kunna stå emot eventuella skalv. Fastighetsägare ska även vara medvetna av vikten av att känna till husets skick samt vikten av att åtgärda eventuella brister omedelbart och på rätt sätt, det räcker inte med att bara fylla i en spricka i en bärande vägg, här kan man behöva se över grundkonstruktionen. Samtidigt nämner han att två tillsynes likadana hus kan kräva två vitt skilda konstruktioner på grund av underlaget.
Nivå C: Staden, Dr. Ibáñez betonar vikten av att städer och byar har en beredskapsplan att ta till vid en eventuell katastrof och påminner om att detta idag är lagstiftat. Det kan röra sig om en evakueringsplan som man snabbt ska kunna sätta i verket om platsen drabbas av en allvarligare olycka, t ex ett jordskalv.

Så hur uppstår jordbävningar?
Jorden har en otroligt varm kärna och denna hetta frigör en mängd energi som sprids i seismiska vågor genom jorden och upp mot jordskorpan. Det är när dessa spänningar frigörs som det uppkommer rörelser just jordskorpan eller den övre manteln. Jordskorpan i sin tur är uppbyggd av olika tektoniska plattor, och det är vid, eller i närheten av dessa gränser, mellan plattorna, som risken för jordskalv är som störst. En del plattor ligger bara och skaver mot varandra, vilket är fallet vid den europeiska och den afrikanska plattan vid Spanien, där är spänningen relativt låg. De största skalven sker där spänningen är högst, i Europas fall i närheten av Turkiet, men ännu högre vid t ex Japan.
För att demonstrera detta kan man ta ett A-4 papper och långsamt och försiktigt riva itu det, detta demonstrerar läget i Spanien, kanten är fin och jämn och mellan de nu två pappersdelarna blir friktionen inte så stor. Om vi istället river itu ett pappersark hastigt och med kraft (med mer spänning) så blir kanterna ojämnare och friktionen mellan de två pappersdelarna blir kraftigare, vilket är fallet vid t ex Turkiet och Japan.
Exemplet visar alltså varför jordskalv är kraftigare på en del platser i jämförelse med andra.
Spänningen påverkar också hur ofta stora jordskalv inträffar, och då den är högre i Turkiet än i Spanien så går det längre tid mellan stora skalv i Spanien.

Tsunamis
Detta leder oss in på tsunamis, för de orsakas ju av jordskalv på havsbottnen, och frågan om det finns risk för att drabbas av en tsunami på Costa del Sol. Svaret på frågan är nej. Även om det skulle uppstå ett kraftigt skalv i östra delarna av Medelhavet, vid Turkiet där risken är som störst, så är avståndet till Costa del Sol så långt så att vågen skulle mattas ut innan den når ända fram.
Dock finns det risk för Spaniens atlantkust. Långt utanför Gibraltar sund finns ett svagt område och skulle ett skalv uppstå där, med en efterföljande tsunami, så finns det risk att den slår in över Spaniens västra delar och Portugal. Dock ligger denna plats på tillräckligt långt avstånd, och det finns tillräckligt med seismografer utplacerade, så en eventuell varning skulle hinna ut i god till för att människor skulle hinna evakueras, och bara tio kilometer in från kusten skulle man vara säker.
Till att sluta med vill Dr. Ibáñez förtydliga och verkligen poängtera att det inte finns någon orsak till oro för ett riktigt kraftigt skalv. Man har genom tiderna kartlagt jordbävningar och ser man till intervalldata dröjer det mellan 100 och 200 år innan det förväntas inträffa igen, och för oss på Costa del Sol, vi behöver inte alls oroa oss för i en sådan situation skulle Gibraltarsund minska effekten av en jättevåg betydligt.

Tv: Dr. Jesús M. Ibáñez Godoy, direktör vid Instituto Andaluz de Geofísica y Prevención de Desastres Sísmicos, vid Universitetet i Granada. Th: Overvågningsudstyr, der holder øje med aktivitet i undergrunden.