Bilden av Sverige som välfärdsland lockar - är den realistisk?

Arbetslösheten i Spanien växer, siffrorna når sådana nivåer att man inte vågar tro sina öron.
Momshöjningar höjer ögonbryn som frågar hur en av landets största turistlockbeten, golfen, nu ska få några människor alls på greenerna.
Besparingar får familjer att orligt undra hur de ska ha råd med t ex läkemedel.
Fler och fler, ca 250 familjer, vräks varje dag från sina hem enligt siffror från de spanska myndigheterna.
Hela landet går på sparlåga och framtiden är oviss.
Siffrorna från det institutet Cidob (Centro de Estudios y Documentación Internacionales de Barcelona) visar på att 3 miljoner unga vuxna, mellan 16 och 39 år, kommer lämna landet fram till år 2020.

Spaniens statsminister, Mariano Rajoy, har sedan han tillträdde sin post den 20 november 2011 dragit åt svångremmen i landet för att försöka få det på rätt köl. Men ingen vet hur lång tid det kommer att ta och fler och fler tappar hoppet om landets framtid och söker sig till andra länder.

Sverige som välfärdsland
Allt sedan den svenska modellens födelse på 1930-talet har Sverige som land i växande grad setts som ett av Europas mesta välfärdsländer. Med arbetsmarknadens kompromiss- och samförståndslösningar samt kompromisser mellan marknadsekonomiska och kapitalistiska intressen har Sverige som land fått en grund som idag står för likaberättigande, löneutveckling i samhällsekonomisk riktning, det trygga svenska folkhemmet och inte att förglömma den väl utbredde offentliga sektorn, vari man tar samma hänsyn till och hjälper alla.

Visst låter det som en utopi, och är säkert för många, men det är en kaka som inte serveras till alla bara sådär, vilket många människor bittert får erfara. Bland dessa ser vi idag ett växande antal spanjorer som ansluter sig till arbetsinvandringen till vårt nordiska land.

Vem är spanjoren som söker sig till Sverige?
Då Sverige, liksom Spanien, är med i EU finns det ingenting som tvingar spanska medborgare att registrera sig i Sverige när de ankommer landet, eftersom de som EU-medborgare automatiskt har uppehållsrätt i landet, med förutsättning att de studerar, arbetar eller har annan egen försörjning. Liksom de spanska säger de svenska reglerna att även EU-medborgare bör registrera sig efter 3 månader, en regel som följs mer som rekommendation, varför det från myndigheternas håll är väldigt svårt att få en överblick över spanjorernas invandring i landet. Dock visar färska siffror från Spanska Riksförbundet i Sverige att ca 600 spanjorer invandrar varje månad samt att majoriteten är utbildade samt mellan 28 och 45 år.
 

Yanire Arriada.

Förväntar sig guld och gröna skogar
En Sueco har varit i kontakt med Maria Sandberg som är ordförande på Centro Español i Stockholm, som säger att hon tydligt märkt av att den svåra situationen i Spanien lett till att fler spanjorer emigrerar och kommer till Sverige. Dock råder hon inte alla att ge sig av.
”Man bör inte komma till Sverige om man inte har en utbildning, talar flytande engelska samt behärska svenska, då det är det som de flesta arbetsgivare kräver”, förklarar hon och fortsätter: ”Jag har sett många som kommer hit och sedan lämnar landet efter några månader i en värre situation än de kom”. Vidare förklarar hon att man som invandrande spanjor ska räkna med att klara sig själv: ”Bara för att det är Sverige serveras inte livet på silverbricka, vilket många verkar tro, det gäller allt från att skaffa boende till att hitta arbete. Man ska tänka på att det i Sverige är otroligt svårt att få boende om man inte har jobb och otroligt svårt att hitta jobb om man inte har fast boende. Så ingen bör flytta till Sverige utan att ha säkert arbete och boende färdigt i förväg. Om man inte har det, men flyttar i alla fall, ska man räkna med att ha mycket pengar med sig, för man ska inte förvänta sig att få arbete direkt”.
Maria varnar också och dementerar de fördomar som hon stött på om landet, som säger att man kan leva i Sverige utan jobb och att de sociala myndigheterna i landet hjälper till med allt och betalar.

Egen erfarenhet
Maria Sandbergs ord bekräftas av Yanire Arriada, som efter ett års arbetslöshet i Spanien reste till Sverige för att söka en bättre tillvaro och där hon nu bott i närmare sex månader: ”Jag älskar Sverige men jag har haft tur. Jag kände Maria sedan tidigare och har fått bo hos henne sedan jag kom”. Förutom kontakt för boende hade hon även kontakter som ledde till att hon fick arbete på en spansk möbelfirma i Stockholm, vilket räddade hennes situation, förklarar hon, samtidigt som hon vittnar om bekanta som desperat försöker lära sig svenska genom kommunernas svenskkurser, för att hitta arbete och få en inkomst. Yanires råd till andra landsmän innan de flyttar är att begrunda vad det är de verkligen vill, samt se över sina möjligheter i realiteten: ”Det är jättesvårt att leva här och jag vill säga att ’kom inte hit om du inte har alla förutsättningarna för att klara dig’, och även om man mot förmodan får ett arbete så är det oerhört svårt att hitta någonstans att bo. Många bor i tredje och till och med i fjärde hand. Jag har vänner som bor flera stycken i ett litet rum, vilket inte alls motsvarar bilden av Sverige”. Så tillägger hon även att det finns en aspekt som många glömmer, vilket är vädret: ”Jag är från norra Spanien så jag klarar av kylan ganska bra, men de från södra Spanien kan säkert uppleva det som ännu svårare på grund av det kalla klimatet och mörkret, vilket till och med gör många svenskar deprimerade”.

Europeisk arbetsförmedling
På EURES (European Employment Services), ett samarbetsnätverk som ska främja fri rörlighet för arbetstagare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), där bland annat offentliga arbetsförmedlingar, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer ingår, har En Sueco talat med Peter Karancsi, Spanienansvarig i Sverige.
”Även om arbetsmarknaden i Sverige är bra jämfört med i Spanien är det svårt att komma in på den om man inte är högutbildad och språkkunnig, främst är det ingenjörer och högutbildade läkare som det råder brist på”, förklarar han om den svenska arbetsmarknaden. Han förklarar även att det inte räcker med att ha rätt utbildning: ”Förutom utbildning är det också viktigt att känna till de olika kulturella skillnaderna, som det råder stor skillnad på mellan länderna”. Bland annat nämner han att man i Sverige är mycket mer lättsam med chefer och kollegor än man ofta är i Spanien, varför det under en arbetsintervju kan gå helt fel om spanjoren inte känner till de svenska koderna. Men framför allt nämner han att många spanjorer går miste om arbetstillfällen i Sverige då de väntar på att arbetsgivaren ska ta kontakt, medan vanan i Sverige är att den sökanden tar kontakt och frågar om arbetsgivaren är intresserad. Han förklarar även att många verkar tro att deras titlar och utbildningar är kända i hela Europa, vilket sällan är fallet varför det är mycket viktigt att kommunicera sin spanska utbildning och förklara den för den eventuella svenska arbetsgivaren.
Men det är inte bara mörker och elände, berättar Peter och tänder ett litet ljus av hopp när han nämner fördelarna med att flytta till Sverige: ”Man måste se det realistiskt. Har man förutsättningarna, och trots att många tycker att det är mörkt och kallt i Sverige, är lönerna bättre och tillgång till semester är stor, så solsemester till sitt hemland är definitivt inom räckhåll för dem med jobb”. Innan han avslutar säger han: ”Knäcker man koderna till en intervju är det bara resten kvar, man måste ha tålamod”.