Spaniens spökmotorvägar – staten vill ta över driften från de konkurs- och skulddrabbade bolagen

Spaniens spökmotorvägar - staten vill ta över driften från de konkurs- och skulddrabbade bolagen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
autopista 
 
  • Staten har kommit ett steg närmare en nationalisering av landets motorvägar.
  • Fomento har bett om tillåtelse hos Hacienda för att upprätta ett bolag som ska bedriva driften.
  • Motorvägsbolagens skuld uppgår till 3,7 miljarder euro.
  • Ett avtal kan komma att fattas i oktober.

Nu har ingen av de två före detta spanska statsministrarna, José María Aznar eller José Luis Zapatero, från PP respektive PSOE, samma incitament eller samma absolutism som deras romerska föregångare samt kejsare över Hispania, som förmodas ha byggt drygt 80 000 kilometer väg. Men de spanska efterkommandena har gjort deras bästa för att gå i romarnas fotspår och låta alla vägar leda till deras huvudstad – Madrid.

De spanska regeringsledarna ville i en vision asfaltera hela landet. Motorvägarna skulle vara en symbol för framgång, europeisk civilisation på steroider, och så skulle de flerfiliga vägarna naturligtvist även bidra till att rädda några människoliv som annars skulle ha förlorats på de mindre moderna landsvägarna. Man såg vägbyggena som en investering som skulle bidra till att hålla de ekonomiska hjulen i rullning på de annars tillsynes säkra vägarna upp genom begynnelsen av det nya årtusendet.
Från att vara statligt blev byggandet och driften av motorvägarna privatiserat, och snart hade 2 560 kilometer asfalt lagst i Spanien, vägar som skulle finansieras genom användarbetalning.
 
Glesare mellan bilisterna
Men så kom år 2008; skräckåret när kedjan hoppade av. Bostadshetsen svalnade, spekulationsbaserade projekt som fantomflygplatser, kulturtempel och gigantiska sjukhus ställdes på sparlåga, och det samma skedde med motorvägarna. För medan före detta och sittande regeringsmedlemmar har haft mycket att göra vid diskbänken har genomsnittsbilisterna, på grund av lägre intäkter, förvärrat av konstant stigande bränslepriser och allt möjligt annat, övergivit motorvägarna för att istället ta de mindre, dock ofta längre och osäkrare, men i alla fall kostnadsfria landsvägarna.
Och så finns självklart alla de som inte längre har ett arbete att köra till varje dag.
Kritiken mot de höga priserna har bara mött döva öron. En resa i personbil från Barcelona till Valencia kostar 30,50 euro, från Málaga till Marbella 4,50 euro, här höjs dessutom priset under sommarmånaderna och i samband med en del helgdagar och uppgår då till 7,30 euro för samma sträcka.
Av den anledningen har det blivit allt glesare mellan bilarna som trafikerar motorvägarna och det har knappast existerat någon stress för dem som arbetar vid betalstationerna. Under årets första fyra månader, som utgör perioden för de senast publicerade siffrorna, minskade antalet fordon på betalmotorvägarna i Spanien, de som tillhör det så kallade Red de Carreteras del Estado, med 9,8 procent jämfört med samma period förra året. Det motsvarar en genomsnittlig minskning från 15 189 till 13 689 fordon. Det är sjätte året i rad som antalet betalande bilister minskat och sedan 2008 har denna minskning uppgått till totalt 30 procent.
Allra värst är det runt landets huvudstad. Det handlar då om sträckorna Radial-3, Radial-5 och Radial-4 samt AP-41, Madrid-Toledo, men även AP-36, La Ocaña-La Roda samt AP-7, Cartagena-Vera har allvarliga problem.
Den dåliga affären, som det uppenbarligen är att anlägga motorväg i Spanien – bland de dyraste vägarna i världen – samt att driva dem, har lett till att sex bolag har gått i konkurs, och bland de återstående har viljan och ekonomin till att färdigställa planerade sträckor sparkats undan under dem.
 
Getter på motorvägen
Ett exempel på den bristande entusiasmen och knappa ekonomin är sträckan MP-203 vid Madrid. Denna sträcka, som skulle bli en fin bit asfalt, med mycket trafik från flaskhalsarna mellan Barcelona och Madrid, kostade det privata bolaget Cintra omkring 70 miljoner euro mellan åren 2005 till 2007. Bolaget hade licens och rätt att driva motorvägen, alltså att kräva motorvägsavgift, i 30 år.
Men administrativt tarmvred och oförenlighet mellan Cintra och Madrids lokalregering samt ministeriet för offentligt arbete (Fomento) kring en tunnel under ett tågspår innebar att grävmaskiner och vägvältare stannade upp 2007 och sedan dess, i sex år, har arbetet stått still.
70 procent av den 12,5 kilometer långa vägen är färdig, men den slutar tvärt mitt ute i ingenstans. Ingen förväntar sig heller att den kommer att bli färdig inom snar framtid.
De enda som rör sig där är vildhundar och några getter, vars herdar låter dem beta i vägkanten samt av den växtlighet som trängt upp genom asfalten, och de kan beta i lugn och ro.
 
Skattebetalare får kanske gräva i fickorna
Motorvägbolagens gemensamma skuld förmodas uppgå till 3,7 miljarder euro. Och detta utestående belopp står på spel nu när Fomento förhandlar med skattemyndigheterna (Hacienda) om att upprätta ett statligt bolag som ska ta över driften, kanske i samarbete med några privata bolag.
Ministern för Fomento, Ana Pastor, från regeringspartiet PP, vill inte att affären ska drabba skattebetalarna och menar att intäkterna från bilisterna ska räcka till att täcka utgifterna. Men de befintliga bolagen kan knappt betala räntorna på sina lån med de befintliga intäkterna. Då är det också svårt att se hur staten skulle kunna genomföra projektet utan att skattebetalarna ska gräva djupare i sina fickor.
Enligt finanstidningen El Economista förväntas ministern för Hacienda, Cristóbal Montoro, även han PP, godkänna nationaliseringen trots allt, och det kan komma att ske redan i oktober. Efter det väntas fortsatta förhandlingar med Seopan, som är paraplyorganisationen för motorvägsbolagen. Det handlar bland annat om hur stor andel de privata bolagen ska ha i det kombinerade bolaget, som regeringen värderar får ett totalt värde av 608 miljoner euro. För ögonblicket kräver Seopan 50 procents ägarskap till de privata bolagen medan Fomento till att börja med är villiga att ge dem 20 procent. En del av bolagen har gått i konkurs och i deras fall antas det att långivarna, alltså bankerna, träder in och får andelar i ett nytt, delvis statligt ägt motorvägsbolag.
Tidigare har det sagts att de privata bolagens totala skuld på 3,7 miljarder inte ska övertas av staten, men om planen nu får tummen upp som förväntat kommer de att dras av under de kommande 30 åren.
Av Jette Christiansen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco