Spaniens relation till sin närmaste granne, Portugal, kan bäst beskrivas som ett konfliktfullt förhållande mellan två syskon. Likheterna mellan länderna och den gemensamma historien har upprepade gånger skapar gliringar mellan invånarna i de två länderna. Utifrån sett liknar de varandra men bakom fasaderna gömmer de på var sin identitet, samt var sin uppfattning av hur saker och ting hör ihop. Den lilla vita fiskebyn ligger lugn under solen och de små båtarna vaggar i takt med vågorna, som stilla rullar in mot kusten. Palmerna reser sig mot himmelen liksom den vackra fyren som står redo att säkert dirigera fiskarna tillbaka in i hamnen. Staden heter Vila Real de Santo António och ligger alldeles bredvid den spansk-portugisiska gränsen vid Algarvekusten.
”De Espanha nem bom vento nem bom casamento”. Det är ett gammalt portugisiskt ordspråk som betyder: ”Från Spanien kommer varken gynnsamma vindar eller gynnsamma äktenskap”, berättar 76-åriga Asger Ingolf Larsen, som en gång arbetat som sjöman och kom till Portugal 1987. Han bor i Vila Real de Santo António tillsammans med sin fru Maria Isabel Larsen, som är portugis. Ordspråket är känt över hela landet och ger en bra bild av förhållandet mellan de två största länderna på den iberiska halvön. Historiskt sett har man från portugisernas sida alltid uppfattat Spanien som ett hot mot Portugals självständighet. Å spanjorernas sida har den nära relationen försvagat uppfattningen av Portugal som ett självständigt land, vilket i sin tur har skapat en känsla av samhörighet, som portugiserna å sin sida inte bryr sig om. Olikheterna i uppfattningarna har haft stor betydelse för förhållandet mellan länderna. Portugisernas önskan om att frigöra sig från storebrodern i öster uppfattas ofta som fientlighet i Spanien och spanjorernas närmanden mot Portugal tolkas som tecken på en möjlig invasion från det betydligt större landet.
Olikheterna finns i detaljerna När man talar om Spanien och Portugal kan man inte annat än att erkänna att de faktiskt liknar varandra en hel del. Som Asgar Larsen poängterar: ”Portugal och Spanien delar ju samma DNA så det är svårt att se tydliga skillnader mellan de två ländernas och deras befolkningar. Med undantag för maten. I Portugal äter man bättre än i Spanien så spanjorerna korsar gränsen för att få ordentlig mat.” Leende fortsätter han: ”Var i hela världen ber man om en biff och blir serverad enbart biffen men utan sallad eller potatis? Det sker bara i Spanien.”
Skrapar man lite på ytan råder det dock inga tvivel om att länderna, liksom tvillingar som delar DNM, har sin egen personlighet och uppfattning om saker och ting. Det blir tydligt om man t ex nämner ordet Iberismo. Ordet stavas likadant i båda länderna och hänvisar också på samma sätt till en politisk doktrin som ska främja ett politiskt och kulturellt samarbete mellan dem, men innebörden av det beror i hög grad på vem man frågar. I en rapport om förhållandet mellan de två grannländerna, genomförd av Ángel Rivero, professor i statskunskap på Universidad Autónomia de Madrid, lyder det: ”I Portugal låter Iberismo negativt då det uppfattas som en jämförelse av de två länderna i en Iberisk Union, och det betyder att landet förlorar sin suveränitet. Från spanskt håll tolkas det positivt och handlar om ett politiskt samarbetsavtal och ett tätare förhållande mellan de två länderna.” Det innebär att en portugis alltid kommer att uppfatta Iberismo som ett invasionshot från Spaniens sida och därmed uppfatta landets dyrbara självständighet i fara. För en spanjor innebär det bara ett starkare politiskt och kulturellt vänskapsband med Portugal. Iberismo är med andra ord en krigsförklaring eller ett fredsavtal beroende på om man befinner sig i Lissabon eller Madrid.
Spanien och Portugal är rivaliserande syskon Inom många områden kan de två sydeuropeiska ländernas förhållande jämföras med det mellan Sverige och Danmark, där det råder en relation som på internationellt plan kallas ”The Case of Sibling Rivalry”. Här talar man om en hat-kärleks-relation vari länderna, som har många likheter, av samma anledning ständigt tävlar med varandra. I Danmark jämför man sig gärna med Sverige som ofta står några steg längre fram i frågor rörande hälsa, integration och ekonomi. Det samma gäller i Portugal, då Spanien också ofta är det land som tar täten. Länderna har en nära relation och historiskt sett har de alltid befunnit sig på en hårfin gräns mellan krig och kärlek. Beroende på vad det gäller kommer länderna antingen bekämpa varandra eller vara varandras närmaste allierade. Inom fotboll är Danmark Sveriges fiende nummer ett, och i Portugal är det Spanien. Och ett nederlag som en förlust mot grannlandet är värre än alla andra. Motsatt situation gäller om det t ex handlar om Eurovisionsfestivalen. Där står grannländerna enade och belönar alltid varandra med högsta poäng. Det finns alltså ett speciellt band mellan syskonen och det samma gäller i förhållandet mellan Portugal och Spanien. Man älskar att hata varandra, men när omvärlden pressar på står man enade i ett nära broderskap. Ett exempel på det sågs när de två länderna trädde in i EU 1986, vilket skapade en känsla av samhörighet och en närmare relation mellan de två rivalerna – om inte annat så ekonomiskt. Spanien är därför inte längre en utrikespolitisk fråga i Portugal utan en relevant faktor inrikespolitiskt. Det har lett till att det idag råder en betydlig samhandel över gränsen.
Historiska fotspår leder fram till idag Trots ländernas idag mer avslappnade förhållande till varandra är man i Portugal fortfarande misstänksam mot grannlandet, då Spanien, historiskt sett, alltid har varit överlägsen den mindre brodern och utnyttjat makten för att dominera förhållandet. Perioden från 1580 till 1640 går under namnet ”Det Spanska Förtrycket” och det är den tid då Spanien hade makten över Portugal. Det finns en viss bitterhet i förhållande till den period eftersom Spanien utnyttjade många av grannlandets naturresurser för att t ex bygga båtar som skulle användas under invasionen av England 1588, men det gick ju helt fel.
Maktförhållandena förändrades dock 1640 då portugiserna reste sig mot den spanska kungen, Felipe den fjärde, med krav om självständighet och utnämning av en portugisisk kung. Spanien erkände inte den nya portugisiska kungen och under nästan 28 år försökte de återvinna kontrollen över grannlandet. Det skulle dröja till 1668 innan Spanien kom att acceptera Portugals självständighet. Motståndet mot att Spanien försöker närma sig landet är därför en central del av den portugisiska identiteten. Fientligheten mot grannlandet har bidragit till att skapa en start nationalidentitet bland portugiserna och bottnar nu i någonting som liknar ett ideologiskt förhållningssätt, vari misstro är ett nyckelord. I portugisernas undermedvetna råder det alltså en konstant skepticism mot Spaniens egentliga motiv. ”Det är dock inte liktydigt med att portugiserna inte har en viss respekt för spanjorerna”, berättar Asger Ingolf Larsen som också säger: ”Utvecklingen i Spanien är högre. Lönerna är högre och likaså levnadsstandarden. Portugal är fortfarande efter det mesta av Europa, ca 25 år.” Även om det idag inte kan ses många stridigheter bland befolkningarna och att det råder en ömsesidig respekt har historien trots allt präglat förhållandet. Små anekdoter i vardagsspråket vittnar om att stridsyxan inte är helt begravd. ”De är som syskon som provocerar varandra”, säger Asger Ingolf Larsen och med ett marigt leende avslutar han: ”I Portugal säger man att Spanien har en sak som vi i Portugal inte har: bra grannar.”
Planerat underhållsarbete:
Lördagen den 5 augusti 2023 från kl. 08.00 kommer det att göras uppdateringar på ensueco.com. Under tiden som underhållsarbetet utförs kommer sidan att vara otillgänglig och detsamma gäller för En Suecos app. En Sueco ber om överseende med detta.
