Spaniens underliga sida – Baklängesspråket är kanske nästa på UNESCO’s världsarvslista

Spaniens underliga sida - Baklängesspråket är kanske nästa på UNESCO's världsarvslista

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email
Skulle det vara upp till invånarna i San Cristobál de La Laguna på Teneriffa så skulle deras baklängesspråk, som kallas verres, tas upp på UNESCO:s världsarvslista, alltså listan med alla immateriella kulturarv. Språket skulle i så fall komma in i samma kretsar som bland annat tibetansk opera, azerbajdzjansk mattvävning, mongolisk strupsång och Spaniens egen flamenco.
 

Dåtidens sociala media

Uppkomsten till baklängesspråket kommer från en barberarsalong. Det var nämligen en barberare vid namn Francisco Fariña som började tala detta språk på 1930-talet i sin salong på gatan Juan Vera. På den tiden fanns det varken tv eller andra nöjen i en barberarsalong, så det var vanliga, hederliga samtal som gällde, och för att underhålla kunderna lite extra ska Francisco Fariña ha börjat byta plats på bokstäverna när han talade. En salong var, liksom apotek och matbutiker, platser där folk träffades och utbytte historier samt för att slå ihjäl tiden, och varje barberarsalong hade sina stammisar.
 
Francisco Fariñas stamkunder och -gäster bestod av både bönder från inlandet och studenter vid La Lagunas universitet, vilket är Kanarieöarnas äldsta utbildningsanstalt.
Stammisarna lärde sig med tiden Francisco Fariñas baklänges-talade-språk och så småningom började det också sprida sig utanför salongen.
 

Berättigat eller inte

Orden uttalas dock inte alltid bara baklänges. Flera ord har deras helt egna liv varför ord och begrepp kan vara förvirrande. ”Mosva al neci” betyder vamos al cine (kom så går vi på bio), ¿moco tases? betyder ¿cómo estás? (hur har du det?), och språkets namn, verres, betyder al revés (baklänges).
 
Talandet av verres begränsas därför inte till kvarteret omkring salongen, inte heller talas det av alla i det området. Det är först och främst de generationer som kan minnas tiden på Francisco Fariñas salong som kan tala det. Lokala eldsjälar menar att verres har sin självklara plats och även är berättigat en plats på UNESCO:s världsarvslista, och en inspelning ska blåstämpla språket och, hoppas man, säkra språkets överlevnad. Med dessa mål i sikte arbetas det med att lära ut språket till de yngre generationerna, vilket bland annat ska ske med undervisning i skolorna.
 
Men så finns det andra i La Laguna som dock anser att verres bara är en ordlek och ett roligt sätt att tala på.
 

Redan på världsarvslistan

La Lagunas vackra, gamla stadsdel inkluderas redan år 1999 på UNESCO:s världsarvslista över materiella kulturarv, bland annat på grund av noggrann stadsplanering och en så kallad kolonial arkitektur, vilket varit inspirationen vid byggandet av staden i samband med koloniseringen av Amerika.
Av Jette Christiansen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco