Varför är det ingen som håller januari-dieten?

Efter jul och nyår med överdrivet njutande av både mat och dryck är det många som vill börjar det nya året med en bantningskur, precis som förra året, och precis som vartenda år innan det. Januari är därför den månad då flest börjar träna, slutar röka eller – det allra vanligaste – börjar banta. Men januari är också den månad när flest ger upp sina goda intentioner och faller tillbaka i sina gamla vanor.

En brittisk undersökning visar att av de uppskattningsvis 26 miljoner människor i landet som börjar en ny diet den 1 januari kommer nio av tio, eller 87 procent, att ha gett upp dieten under loppet av de första tolv dagarna. Enligt sylttillverkaren Hartleys ger de flesta upp på grund av matsug. En av fyra (38 procent) ger upp för att de tycker att det är tråkigt medan en av tre (29 procent) säger att orsaken till att dieten går åt fanders är stress.

Kvinnor är aningen mer framgångsrika när det kommer till att hålla dieter, 38 procent håller ut i tre veckor medan bara 25 procent av männen gör det. Av 2 000 tillfrågade personer var choklad det som fick dem att kasta in handduken. Den magiska tiden för när de flesta gav upp bantningskuren var kl. 20 på kvällen, när de satt i soffan och tittade på tv.

Varför fungerar inte bantningskuren i januari?

”Januari är inte rätt tid för att börja banta! Det är månaden för tröstätande. Vänta med salladerna till sommaren”, säger matjournalisten Cathrine Phipps. Huvudorsaken till detta är vädret, förklarar hon. När det är mörkt, kallt och regnigt behöver vi någonting som kan muntra upp oss. På vintern behöver vi varma soppor, grytor och stuvningar, inte sallad, menar hon, och tillägger att man ska äta resterna av julmaten, om man har kvar några sådana. Dieter följer ofta inte säsongspräglade livsmedel. Dieter kan dessutom vara dyra och kanske är en speciell diet inte den bästa kombinationen med den ökade elförbrukningen under januari, skatter och avgifter som kommer i början av året, för att inte förglömma alla kreditkortsräkningar efter julen.

Spanjorernas nyårslöften om ett smalare ”jag” i januari visar lika dåliga resultat som engelsmännens. 95 procent av spanjorerna som börjar januari med at banta get upp, enligt idrottstidningen CMDsport. Men inte nog med det – folk går inte bara snabbt upp till sin startvikt igen, de lägger ofta också på sig några kilon extra. Natália Calvet, som är personlig tränare, säger att orsaken till detta varken hittas i det vi äter eller hur mycket vi tränar, utan i stället i våra tankar. De flesta som börjar banta ser dieten som en stor uppoffring och vill bli färdiga med den så fort som möjligt, så att de kan börja leva som vanligt igen. Och därmed är det nästan givet att viktnedgången bara blir tillfällig.

Enligt en undersökning genomförd av det Spanska Förbundet för Överviktiga (SEEDO) och XLS Medical avbryter 81 procent av alla spanjorer sina bantningskurer, trots att 76 procent inte är nöjda med sin vikt. I genomsnitt vill de flesta gå ned 10 kg. Orsakerna som de anger är att de vill känna sig friskare (82,8 procent), se bättre ut (85,6 procent), få bättre mental balans (78,8 procent), få jobb (65,4 procent) eller få ett bättre sexliv (58 procent).

Experterna varnar för den drastiska ökningen av extrem övervikt i Spanien. Inte färre än 60 procent av den vuxna befolkningen är överviktig, och – än mer skrämmande – hela 40 procent av barnen i landet mellan sex och nio år väger mer än de bör. Detta kommer i framtiden att leda till enorma problem för den spanska sjukvården. SEEDO ber nu kommunerna i Spanien att anlägga fler grönområden, cykelstigar, träningsområden och skolgårdar där befolkningen kan träna och vara mer aktiva.

Men övervikt är inte bara ett problem i Spanien, det är ett globalt problem, enligt Världshälsoorganisationen (WHO), som informerar om att övervikten i hela världen tredubblats sedan 1975. 39 procent av jordens befolkning över 18 år, eller 1,9 miljarder människor världen över är överviktiga. Parallellt med hungersnöden i världen ser man därför en fetmapandemi. WHO informerar vidare om att övervikt och extrem övervikt ökar risken för seriösa matrelaterade, inte smittsamma, sjukdomar som bland annat diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt många sorters cancer. Under covidpandemin har det dessutom bevisats att överviktiga människor löper mycket större risk för att bli allvarligt sjuka eller dö av viruset.

Problemet kommer alltid tillbaka till människors attityd och inställning. En bantningskur är inte lösningen. Själva namnet refererar till att det är en kur, och därmed någonting tillfälligt. Många experter pekar nu på att varaktig viktminskning kräver en livsstilsförändring och en hälsosam kost som man håller sig till och kan leva med – för alltid.

Som serietidningskatten Gustaf en gång sa: Diet is ”die” with a ”t”.

Av Karethe Linaae
(Källor: inews, The Guardian, CMDsport, El Mundo, Málaga Hoy, WHO och Paws)