Flera offentliga hjälpåtgärder ska kickstarta ekonomin

Spanien hade fram till 2008, haft 14 år med konstant tillväxt och var länge det landet i Europa som skapade flest arbetstillfällen, det land som byggde mest och mycket annat bra.

Sedan har luften som bekant gått ur bubblan och landets ekonomiska uppsving, som till stor del var baserat på mursten, försöker nu regeringen med ännu en rad av hjälppaket, undgå att detta korthus som är byggt av mursten, ska falla samman.

En rad siffror som kan ta luften ur den mest eftertänksamme

Bruttonationalprodukten, BNP, föll från januari till mars med 1,9 %, det största fallet på 50 år. Konsumtionen föll med 4 % och investeringarna med 13 % i förhållande till första kvartalet 2008. Samtidigt steg arbetslösheten som bekant, antalet arbetslösa ligger idag på omkring fyra miljoner, c:a 17,4 % av den samlade arbetsstyrkan. Det är uppgifter som kommer från det nationella statistiska institutet; (INE) och detta dränerar kassorna. Landet har dessutom en skuld till utlandet på 350 miljarder euros och skulden växer med 700 miljoner om dagen.
Men nu är botten nådd, menar landets nya ekonomiminister, Elena Salgado. Som bedömer att årets andra kvartal inte har gått lika dåligt. Det kommer an på hur man ser på saken och att det skulle gå ännu sämre får man inte hoppas. Ekonomin är inte längre i fritt fall, den faller bara med en mer moderat hastighet.
Medan andra länder, häribland Tyskland och Storbritannien som har fått se större fall i sina bruttonationalproduktioner, anser Europakommissionen att dessa länder kommer ut ur krisen före Spanien, där saker och ting först under 2011 kommer att börja gå åt det andra hållet.

Fler antikris åtgärder

För att undgå att korthuset helt faller ihop har det varit nödvändigt för regeringen att vidta ännu en rad åtgärder som ska höja konsumtionen, återuppliva bostadsmarknaden och där igenom skapa arbeten.

Bland dessa är:

Pengar till grön industri

Man vill fördela 20 miljarder euros bland landets regioner. Pengarna är öronmärkta för industriverksamheter som arbetar med varaktig energi.

Skattelättnader för att rädda mindre arbetsplatser

Fem miljarder fördelas i form av skattelättnader till de företag som inte avskedar sina anställda och till de företag som anställer arbetslösa.
För att få del av dessa skattelättnader ska företaget ha färre än 25 anställda och en årlig omsättning som understiger 5 miljoner euros.

Gratis landningstillstånd för att främja turismen

Det har dessutom beslutats att erbjuda flygbolagen gratis landningstillstånd, för att stötta turistindustrin, som genom detta uppnår en konkurrensfördel i förhållande till andra resemål.
I motsatts till många andra länders flygplatser, är de spanska statsägda.
Tillgången till gratis landningstillstånd i Spanien erbjuds de företag som flyger samma antal passagerare i år som förra året. Regeln träder i kraft den 1 juli och ska fortlöpande gälla resten av året.

2000 euros i bidrag till ny bil

Regeringen ger 1 500 euros i bidrag vid köp av en ny bil, samtidigt som de flesta regionala regeringarna, häribland Junta Andalucia, ger 500 extra, så att man sammanlagt får 2 000 euros i bidrag. Målet är att blåsa liv i den idag trängda bilindustrin. Försäljningen av nya bilar föll under årets första kvartal med 15 %, i förhållande till samma period året innan. För att kunna utnyttja bidraget ska man byta in en bil som är minst 10 år gammal, samt att den nya ska vara producerad i landet, får kosta högst 30 000 euros.

Slut med avdrag för bostadslån?

För att främja försäljningen av bostäder planlägger regeringen en lagändring där bostadslånen från och med 2011 inte längre ska vara avdragsberättigade. Filosofin är att tvinga folk till att köpa innan lagändringen träder i kraft. De som tjänar mindre än 24 000 euros om året kommer alltjämt att kunna dra av sina lån.
Förslaget har mött motstånd hos oppositionen, eftersom regeringen för ögonblicket är beroende av stöd ifrån andra partier, är det inte givet att lagändringen blir godkänd i kongressen.

Kommunerna får hjälp så att de kan betala sina räkningar

Det uppskattas att kommunerna och andra lokala offentliga instanser är skyldiga privata företag omkring 33 miljarder euros. Kongressen har redan godkänt ett förslag som ska ge landets kommuner sammanlagt 14 miljarder euros för att bland annat tillåta uppskov med betalningarna till skatteverket. Pengarna frigörs i stället till att betala de privata företag som håller på att gå under på grund av att kommunerna inte har betalt sina räkningar.

Tidigare åtgärder

I slutet på 2008 vidtog regeringen de första nödhjälps åtgärderna, som löd på sammanlagt 33 miljarder euros. Detta belopp inkluderade de 8 miljarder till offentliga arbeten, därmed är de flesta av landets 8 112 kommuner nu igång med att företa olika byggprojekt.
Bland de tidigare försöken att hjälpa de personer som har kommit i kläm, beslöt man sent förra året att alla arbetslösa ska få uppskov med betalningen av sina amorteringar på sina bolån i upp till 10 år. En annan ”hjälp” som är till stor glädje nu, är ju att bolåneräntan är den lägsta på 10 år,
Därefter satte man upp bankgarantin från 20 000 till 100 000 euros per konto för att förhindra massuttag från banker och sparkassor.
Omkring en halv miljard euros blev avsatt till att hjälpa små och mellanstora företag inom turistindustrin, som utgör omkring 11 % av landets bruttonationalprodukt.
Regeringen skapade dessutom en fond på 50 miljarder euros som garanterar bankernas kreditgivning. Men trots detta och många böner från regeringen, ges fortfarande sällan krediter till företag som är behövande av dem, för att kunna skapa och bibehålla arbetstillfällena.
Det är omöjligt att precis utläsa hur mycket dessa åtgärder har hjälpt och oavsett så har nergången fortsatt långt in i 2009.

 Varför situationen är värre i Spanien än i andra länder
Lavinen rasar skenande i Spanien, inte bara på grund av byggbranschens problem, utan också för att landets arbetsmarknad är stel och oflexibel.
Arbetsmarknadens två parter har träffats för att dryfta möjligheter som kan förbättra situationen. Men det vill inte för närvarande bli tal om en lindring av reglerna för avskedande av anställda som arbetsgivarföreningen önskar.
Det skulle annars vara ett sätt att skapa sysselsättning, då arbetsgivarna inte längre skulle vara oroliga för att nyanställa, och som generalsekreteraren för OECD, Angel Gurría säger till El País: ”När skyddandet av arbetsplatserna överdrivs, motarbetar det resultatet av det man försöker skydda.”
Banco de Españas direktör, Miguel Ángel Fernández Ordóñez, uttalade i april att han var orolig för att landet kan gå bankrutt, vilket skapade mycket debatt.
Spanien har en utlandsskuld på 350 miljarder euros, en skuld som i ögonblicket ökar med 700 miljoner om dagen.
”Farten som statsskulden ökar med är oroväckande och vi måste i framtiden hålla ögonen på den spanska ekonomins bärkraftighet, men skulden är ännu förhållandevis låg i förhållande till andra länder i euro-zonen”, uttalar José Luis Martinez, strategisk direktör för Citigroup till El Mundo

Den sociala hushållskassan
Eftersom köerna till INEM har vuxit, är det självklart färre som betalar till den gemensamma hushållskassan. I teorin kan det bara vara en fråga om tid innan det inte längre finns pengar till att betala ut arbetslöshetsunderstöd eller pensioner.
Ingen orsak till oro, menar regeringen, även om 1,3 miljoner färre bidrar till kassan i förhållande till förra året. En miljon fler får utbetalt i form av bidrag och utbetalningarna bara till pensionerna kommer upp i sex miljarder i månaden.
Seguridad Sociales reservfond (Fondo de reservas) blev upprättad år 2000 av José Maria Aznars konservativa regering. Fonden ska garantera att det alltid ska finnas pengar till utbetalningarna av pensionerna. För ögonblicket innehåller denna depå gott och väl 58 miljarder euros och det är utan överskottet Seguridad Social hade under 2008 på 14 miljarder, av vilka 6 miljarder redan är investerade i olika fonder. Resterande är en kontant behållning som används till följd av bland annat sena inbetalningar från företag, påverkade av den aktuella torkan.
Det blir först vid slutet av 2009 beslut taget om de resterande åtta miljarderna ska överföras till reservfonden.
Lagen säger att fonden bara kan röras om Seguridad Social har ett underskott under ett och ett halvt år. Den ansvarige på Social Seguridad, Octavio Granado, tror inte att det under året kommer vara underskott.

Kan euron braka ihop?
Även om man i EU:s kretsar talar om att det ska finnas globala lösningar på krisen, tänker de flesta länder först och främst på sitt eget skinn. Till exempel har Frankrike uppmanat industrierna att stänga ner produktionen i östeuropeiska länder för att rädda jobben på hemmaplan.
Världsbanken anser att protektionism inte är svaret och generaldirektör Robert Zoellick, har uttalat att stoppar man inte detta riskerar man att dela kontinenten i två delar, precis 20 år efter Berlinmurens fall.
Spekulationerna handlar om huruvida mindre starka nationer häribland Spanien, som får medräknas dessa dagar, kan söka sig till Zimbabwemetoden, varmed man trycker alla de pengar man vill i en ny nationell valuta. Men inte överraskande har det inte fungerat för Zimbabwe och det vill det heller inte göra för ett europeiskt land, som i stället kommer att riskera devalvering av den nya valutan och få svårt för att låna.
Det skulle inte heller vara lönt för ett starkt land som Tyskland att återinföra marken, då det anses att investerarna snabbt skulle blåsa upp den utanför proportionerna, vilket skulle skada ett land som exporterar hälften av allt man producerar.
Samtidigt leder det inte till att länder som fortfarande har sin egen valuta lider mindre av krisen än euroländerna. Både Sverige, Polen och Storbritannien har lidit av deras valutas fallande värde. Därutöver är det en politisk fördel som de 16 länderna har i ett eurosamarbete. Ber ett euroland om hjälp är det svårt för de andra att avstå att hjälpa. Dock är EU:s reservfond bara på 25 biljoner, av vilka fem redan är använda till att hjälpa Ungern och Lettland.