När det kommer till PISA-resultat och problemorienterade lösningar inom skolsystemet haltar Spanien långt efter den europeiska statistiken. Det vill den prisnominerade spanska läraren César Bona ändra på med hjälp av innovativ undervisning i grundskolan. Det är någonting som de på grundskolan El Tejar i Fuengirola ställer sig bakom. Men det är svårt att implementera det i praktiken när budgeten haltar och de politiska riktlinjerna ständigt förändras.
César Bona är 42 år och var den enda spanska skolläraren som nominerades till priset ”Global Teatcher Prize”, vilket är lärarnas motsvarighet till nobelpriset.
”Att utantill lära sig fakta från dammiga böcker och riktlinjerna inom den spanska grundskolan begränsar elevernas kreativa utveckling. För mig är det viktigt att undervisningen tar hänsyn till barnens tankar och tar sin utgångspunkt i den aktuella samhällssituationen samt teknologin, så att eleverna förbereds för framtidens arbetsmarknad, och samtidigt får möjlighet att förstå verkliga problem och lösningar på dessa”, förklarar César Bona till nyhetsmediet Heraldo.es. César Bona placerade sig bland topp 50 över världens bästa lärare, med det var hans amerikanska lärarkollega Nancie Atwell som vann titeln för sitt engagemang i att utbilda barn från utsatta familjer på den ej vinstdrivna amerikanska skolan Center for Teaching and Learning, som hon själv stiftat.
Även om César Bona inte vann är han en förebild för det spanska samhället – en modell som behövs i en tid då arbetslösheten uppgår till över 20 procent.
”Han har förtjänat nomineringen Global Teacher Prize för att han är samhällskritisk, problemorienterad och kreativ i sitt undervisningssätt. Han får bland annat eleverna till att lyssna på flamenco samtidigt som de lär sig politik, för att fånga deras uppmärksamhet. Och César har rätt i att det är absolut nödvändigt att införa reformer i skolan redan på grundskolenivå. När du bygger en katedral måste grunden läggas ordentligt, annars blir den aldrig stadig och motståndskraftig”, förklarar Juanmi Muñoz (58) som under sex år suttit som direktör för organisationen Espiral, som kämpar för större närvaro av teknologi i klassrummen. Nu arbetar han som meddirektör på Observatoriet för Innovativ Teknologi och Pedagogik.
I Spanien börjar barnen i förskolan i fyraårsåldern där de går två år innan de börjar grundskolan (årskurs 1-6) och sedan sekundär skola (årskurs 7-10), där barnens skoldagar normalt sträcker sig mellan kl. 9-14. Båda dessa skolor är obligatoriska. All undervisning är gratis fram till universitetsnivå, med undantag för böcker, material och transport.
Teknologi och innovation i grundskolan
Lärare och skolinspektör i grundskolan El Tejar i Fuengirola, José Gil Florido, är öppen för César Bonas innovativa idéer: ”Teknologi är viktigt i undervisningen. Det är ju framtidens verktyg och ger eleverna en djupare förståelse för omvärlden. Det är bara inte lätt att praktisera teknologisk innovation när internet bara fungerar hälften av tiden och vi bara har 20 iPads till 680 elever”, säger José Gil Florido, och pekar förklarande mot en tio år gammal stationär dator.
På skolan i Fuengirola försöker de vara innovativa med de medel som de har att tillgå. Ett elektroniskt nyhetsbrev skrivet av barnen, dramaundervisning och ”Día Intercultural” då maträtter från skolans 22 olika nationalitet serveras, är några av de aktiviteter som skolan kan klara av med deras begränsade budget och tack vare frivilliga insatser. Skolinspektören pekar på att Día Intercultural är speciellt viktig för skolan efter att kraven på den obligatoriska katolska religionsundervisningen skärpts efter den senaste skolreformen, med resultatet att det nu finns mindre tid till att undervisa i andra religioner.
Skolinspektören i Fuengirola, José Gil Florido, förklarar att elevernas inlärningslust väcks som mest med kreativa uppgifter och projekt, men att budgeten begränsar antalet av dessa samt innovativa idéer. Juanmi Muñoz håller med om att pengar hjälper innovativa möjligheter att växa fram men poängterar ändå: ”Den sanna nyckeln till en innovativ grundskola behöver inte inkludera teknologi eller kosta pengar. Det är César Bona ett bra exempel på. Han undervisar med hjärtat – och det är gratis”, säger han.
Dessvärre är det få lärare som lägger ned samma energi och passion i skolarbetet som César Bona, förklarar El Tejars skolinspektör. ”Lärarna är överlag väldigt trötta. Trötta på att de måste arbeta hårt och länge, och att den politiska agendan hela tiden förändras. Resultatet blir att grundskolelärarna förlorar överskottet och blir därmed mindre innovativa och kreativa i deras undervisning”.
Under 2014 var den pedagogiska försummelsen, såsom bristande interaktion med eleverna i undervisningen, i Spanien 21,9 procent, vilket är nästan dubbelt så högt som genomsnittet i EU som är 11,1 procent. I Sverige uppgår samma siffra till 6,65 procent.
Politikerna har ett ansvar
”Politikerna har särskilt skuld i att det råder så stora problem i skolsystemet. Varje gång det är valår lovar de guld och gröna skogar till utbildningssektorn. Men pengarna kommer aldrig. Politikerna borde själva ge sig ut i skolorna och tala med lärarna så att de kan förstå vad begreppet kvalitet i undervisningen betyder”, säger Juanmi Muñoz. På skolan i Fuengirola är det svårt att se hur de ska prioritera de begränsade resurserna då skolstrukturen och de politiska riktlinjerna förändras så ofta: ”Det finns ett behov av en pakt tvärs över, så vet vi hur vi ska planera våra projekt långsiktigt”, säger José Gil Florido.
Den senaste skolreformen implementerades 2014 när regeringspartiet Partido Popular enstämmigt beslutade att det skulle införas fler standardiserade prov. Det politiska argumentet bakom beslutet var att skolorna genom standardiserade prov kan spara pengar samt att det blir lättare att bedöma elevernas akademiska nivå – ju bättre eleverna klarar sig, desto fler poäng får skolan. De standardiserade proven ska rusta eleverna till att få högre betyg i PISA-undersökningarna.
Engelska och det långa sommarlovet
Engelska, som är ett av de obligatoriska ämnena i grundskolan, är speciellt haltande rent professionellt. ”Många av de engelsklärare som vi har på skolan är inte bra nog på att prata engelska varför de mest fokuserar på skriftlig engelska. Och det smittar naturligtvis av sig på elevernas språkförmåga”, förklarar José Gil Florido som tillägger att det inte har varit möjligt för El Tejar att få kvalificerade engelsklärare trots att de har annonserat om tjänsterna och det faktum att Fuengirola vimlar av engelsktalande. Den låga engelsknivån bland spanska lärare beror bland annat på att engelskundervisning inte infördes förrän i mitten av 1980-talet och att i stort sett alla utländska filmer och serier dubbas till spanska.
Skolinspektören på El Tejar menar att engelskundervisningen med fördel kunde vara en fast punkt på sommarskolprogrammet, som barnen kan anmälas till under deras 13 veckor långa sommarlov, som sträcker sig från slutet av juni till mitten av september, alltså några veckor längre än det svenska sommarlovet. Argumentet för det långa sommarlovet i Spanien är att det är för varmt att ha undervisning i lokalerna, trots att många skolor i dag har installerat luftkonditionering. Dock har de inte luftkonditionering på El Tejar ännu. ”Det har blivit en norm, att sommarkolorna är fri lek i stället för akademiskt lärande. Sommarskolan skulle annars vara upplagt som en möjlighet till att höja nivån i grundskolan”, säger Juanmi Muñoz. Sommarskola finns under både juli och augusti och kostar mellan 100-150 euro i veckan för ett barn – en stor summa pengar i relation till spanska löner.
Framtidens grundskola ligger och väntar och med personer som César Bona har innovation och utveckling kommit in på skolschemat – men innan politikerna, nivån och medlen tillåter det måste eleverna nöja sig med halvoptimal engelskundervisning och en sommarskola utan akademiska mål.
