Kajakpaddling i Sevilla – En aktivitet för hela familjen

Kajakpaddling i Sevilla - En aktivitet för hela familjen

De flesta som besöker Sevilla beundrar katedralen och Giralda-tornet, promenerar runt i La Juderías gränder och kanske stannar till vid palatset Alcázar för att sedan ägna resten av sitt besök åt tapas och shopping. Men det finns även många andra trevliga sätt att uppleva Sevilla på, och det mest oförglömliga är kanske också det mest ovanliga. Endast ett fåtal besökare ser staden från floden Guadalquivir, som är själva livsådran i Sevilla och anledningen till att denna historiska provinshuvudstad (i provinsen med samma namn) etablerades i detta så karga och platta landskap.

Varför inte kombinera sightseeing med lite fysisk aktivitet? Här får du följa med En Sueco på en kajaktur genom Sevilla!

Kajakuthyrning vid floden

Vid flytbryggan.

Ända sedan jag läste om vikingarnas erövring av staden (då Išbīliya) år 844 har jag velat se Sevilla från flodsidan – helst från ett vikingaskepp, förstås… Denna blodiga historia får lov att vänta till dess jag får till ett möte med den kommunala arkeologen och kan ”gräva” lite djupare, men under tiden hyr jag en dubbelkajak för en guidad tur i Guadalquivir genom Sevillas centrum, en tur som uppskattas till 2,5 timmar.

Här längs med floden finns det flera olika företag som erbjuder kajakuthyrning. Företaget som jag väljer heter Naturanda och arrangerar guidade turer över hela landet. Jag kan inte garantera att detta är det bästa alternativet, men det ligger praktiskt med utgångspunkt från Sevillas Roddklubb (www.remosevilla.com), där det också finns duschar och skåp, samt även ett litet café. Det ligger dessutom precis vid centrum och bara några minuters promenad bort finns det gott om parkering.

Min man och jag anländer aningen för tidigt och hittar naturligtvis varken guiden eller någon annan representant för företaget. Några minuter över elva kommer vår vänliga kajakguide, Alejandro. Han pluggar för övrigt medicin och är inne på sitt fjärde år, och han är en sann sevillano, som är mycket stolt över sin hemstad. Vi pratar spanska, men Alejandro kan även prata engelska. Medan vi väntar på att de andra deltagarna gör vi lite stretchövningar, tar på oss flytvästar (obligatoriskt) och bär ner kajakerna till flytbryggan, som utgör vår startplats. Vi väljer en dubbelkajak, så att jag kan fota. Kajakerna är förresten av den tunga plasttypen, som man sitter mitt ovanpå, utan vare sig stänkskydd eller nedsänkt köl. De är långt ifrån lika snabba och lätthanterliga som andra flod- och havskajaker, men å andra sidan är de nästan omöjliga att välta (perfekt för fotografen), så det här kan sägas vara en utmärkt familjeaktivitet.

Eftersom de andra i gruppen fortfarande inte har anslutit sig paddlar vi runt lite på egen hand och tittar på livet utmed flodstranden, där vi bland annat ser vackra blommande buskar och höga vass, sländor och många olika fågelarter. Vi ser också några fiskar i vattnet, trots att föroreningar gör vattnet i floden till en ekologisk risk för den lokala floran och faunan.

Och nu, medan vi väntar på resten av gruppen, har vi ett utmärkt tillfälle för en tillbakablick i historien för att lära oss lite mer om floden.

Tillbakablick

Så här kan det ha sett ut här på 1600-talet.

Det namn som i dag används för floden, Guadalquivir, kommer från det arabiska namnet al-wādī l-kabīr, som betyder mäktig flod. Och visst är den mäktig, med sina 657 kilometer från Sierra de Cazorla i Jaén, genom provinserna Córdoba och Sevilla till utloppet i Atlanten vid Sanlúcar de Barrameda i Cádizbukten. I dag är detta Spaniens enda farbara flod som kan ta stora fartyg upp till Sevilla, men på romartiden kunde man faktiskt segla här hela vägen till Córdoba här.

Guadalquivir har spelat en viktig roll i Sevillas historia. Staden har kämpat belägringar och erövrande härar som kommit upp längs floden genom historien. Först var det fenicierna, sedan kartagerna och därefter romarna (från år 205 f.Kr) som exporterade mineraler, salt och fisk till Rom. Under det arabiska herraväldet (712–1248) byggde morerna en stor ankringsplats och vakttornet Torre de Oro (det gyllene tornet) för att förstärka stadens försvar vid floden. Detta var också en av de platser där de monterade kedjor som låg under vattenytan, som de kunde dra upp för att förstöra angripande fartyg.

På 1400-talet expanderades stadens skeppsvarv med export av spannmål, olja, vin, läder, ost, fisk, metall och silke till övriga av Europa. När Amerika upptäcktes blev Sevilla Spaniens ekonomiska handelscentrum, och staden hade ett handelsmonopol som de senare förlorade till Cádiz. I dag, nästan 3000 år efter att den första exporten startade från hamnen, kan lastfartyg och mindre kryssningsbåtar fortfarande segla 90 kilometer inåt land, till Sevillas hamn. Men nog om det, vi är här för att paddla!


Massor av aktivitet på floden

Flodpaddling för hela familjen.

De som vi har väntat på ansluter sig nu till gruppen, det är två mammor med sina unga döttrar, och de kommer från Paris. Barnen är mycket glada och har inga problem att hänga med alls, även om vi inte är ensamma på floden denna dag. Förutom ett par små flodbåtar som tar passagerare runt på floden, möter vi roddare i allt från singelscullers till åttamanna-båtar, kajaker och grupper med vindsurfare med och utan instruktörer. Eftersom floden knappast har någon ström på denna sträcka (som faktiskt är en delvis konstgjord flod) och naturligtvis på grund av stadens klimat, har Sevilla blivit en samlingsplats för nationella och internationella lag med både roddare och paddlare under vintermånaderna. Floden har en 2 km lång internationell regattabana. Men för oss som är lite mindre proffsiga är floden nästan som en lagun med 5–7 km tryggt vatten utan vare sig vågor eller strömmar.

Ett varierat liv på floden.

Vi paddlar upp längs den vänstra stranden för att hålla avstånd från roddbåtarna som far förbi. Först passerar vi under gångbron La Cartuja och Cachorro-bron, som är täckt av graffiti, innan vi kommer fram till stadens äldsta bro, Puente de Triana, från 1852.

Det intressanta med broarna är att även om Córdoba har en bro från romartiden hade Sevilla inte en enda riktig bro över Guadalquivir förrän på 1800-talet. Det betyder att i flera århundraden var stadsdelarna på vardera sida av floden, enligt sägnen, endast förbundna med ”båtbroar”, bestående av 13 båtar som var förtöjda i varandra med kedjor av plankor, som ledde fotgängare, djur och hästvagnar över floden. Det finns stunder då jag verkligen önskar att jag kunde resa tillbaka i tiden.

Triana-bron som artikelns författare föreställer sig att den såg ut på 1800-talet.

Bron som leder till den charmiga stadsdelen Triana designades av två franska ingenjörer och inspirerades av den ursprungliga Pont du Carrousel i Paris. Härifrån kan man se en kopia av en av de båtar som Columbus seglade med till Amerika, och bakom detta ses försvarstornet Torre de Oro som började byggas 1220. Förresten refererar inte namnet till det faktum att det fanns guld i själva tornet, utan till de gyllene reflektioner som floden får av tornet, enligt Alejandro. Medan vi hälsar på andra paddlare och roddare på floden paddlar vi förbi San Telmo-bron med San Telmo-palatset, och fortsätter till Puente de los Remedios, varifrån vi kan se den magnifika parken María Luisa samt en regatta i fjärran.

En regatta i fjärran.

Här vänder vi tillbaka och följer den andra sidan floden och det som vår guide berättar är Sevillas mest exklusiva gata, Calle Betis. Denna gata har varken de största eller de mest exklusiva husen, men utsikten mot floden gör den till den mest attraktiva och därmed också den dyraste. Alla i gruppen pekar ut varsitt favorithus med takterrass.

Alejandro med Calle Betis i bakgrunden.

Vi paddlar förbi Triana igen och Alejandro pekar på kyrkan därifrån hans brödraskap utgår varje Semana Santa (påskvecka) med flera hundra nazarenos som bär de religiösa statyerna över bron. Vi fortsätter förbi det övergivna området på världsutställningen Expo 1992. Detta är uppenbarligen inte Costa del Sol, för hade det varit det så hade fastighetsinvesterare tagit över området för länge sedan.

Väl tillbaka på roddklubben är både unga och gamla överens om att vi har haft efter ett par mycket intressanta timmar ute på floden. Kajakturen är ett säkert, hälsosamt, roligt och unikt sätt att uppleva Sevilla från en annan vinkel, och det är nästan som att vi känner oss lite mer som lokalbor efter att vi lärt oss lite mer om stadens många hemligheter.

Torre de Oro med flodbåtar i bakgrunden.

För mer information, se: https://naturanda.com/en/private-kayak-tour-in-seville/

Sevilla ligger i det som många gånger kallas Spaniens stekpanna och är den hetaste metropolen i kontinentala Europa. Vi rekommenderar därför att inte göra denna utflykt under sommarmånaderna, som i Sevilla sträcker sig från juni till september. En Suecos utsända besökte Sevilla i oktober och då var det fortfarande 34 grader varmt när de hade paddlat färdigt (på sommaren kan temperaturen nå 47 grader). Även under vintermånaderna bör man ta med sig solhatt, solkräm och en vattenflaska. Roddklubben har separata omklädningsrum med duschar om man skulle råka bli blöt, men kom ihåg att ta med ett hänglås till skåpet.

Dela

Kanske gillar du även

© 2009-2019 En Sueco – Norrbom Marketing.
Designed and developed by yummp.

Sök på En Sueco

Planerat underhållsarbete: Lördagen den 5 augusti 2023 från kl. 08.00 kommer det att göras uppdateringar på ensueco.com. Under tiden som underhållsarbetet utförs kommer sidan att vara otillgänglig och detsamma gäller för En Suecos app. En Sueco ber om överseende med detta.