Grazalema - Bergsstigar, ullsjalar och vildsvinsgryta

Om man skulle peka ut en Pueblo Blanco (vit by) som alltid är en fröjd att besöka, så är det Grazalema. Denna lilla bergsby ligger som ett örnbo på en klippa i naturparken Sierra de Grazalema, i det nordöstra hörnet av Cádizprovinsen. Här är det dessutom inte bara byn som är värd ett besök under en dag eller en helg i den friska bergsluften, här är det värt att slå ett slag även för vägen dit – att köra från Costa del Sol tar knappt två timmar, som är en magnifik upplevelse – så länge som man inte har något emot slingrande vägar. Det är också här, där vägen slingrar sig mellan ekar och korkträd, som man får en första skymt av de vita husen under de branta bergstopparna.

Våtast i Spanien?

Det som kanske gör Grazalema mest känt, eller ökänt, är att denna by sägs vara den regnigaste platsen i Spanien. Det är nästan ofattbart att en plats i soliga Andalusien har mer nederbörd än de våta regionerna i landets norra delar, så jag har undersökt saken lite för att se om denna regnmyt är sann.

Enligt det spanska meteorologiska institutet (Aemet) var San Sebastian i Baskien Spaniens våtaste stad 2022, följt av Santiago de Compostela och Pontevedra. Men när statistiken inkluderar mindre tätorter och närliggande bergsområden så toppar faktiskt denna vita by listan. Den 14 december 2022 regnade det inte mindre än hela 212,1 liter regn per kvadratmeter på 24 timmar i Grazalema, vilket gjorde byn till den regnigaste platsen i världen den dagen!

Grazalema ligger cirka 800 meter över havet under de branta topparna i Sierra del Pinar. I genomsnitt får byn 2 300 mm nederbörd per kvadratmeter per år och som värst upp till 4 000 mm. Att det regnar så mycket förklaras av att detta är den första höga bergskedjan som de fuktiga Atlantvindarna möter efter att ha blåst in över låglandet. Däremot lider området ofta av torka på sommaren, så för resan hit kan man förvänta sig dramatiska väderkontraster.

Tack vare sitt unika mikroklimat, samt närheten till och den förhistoriska landförbindelsen med Afrika, har La Sierra de Grazalema en mycket rik flora och fauna. Samtidigt tror man att området slapp undan istiden som täckte större delen av Europa. Fuktigheten i området gör detta till en av de grönaste och frodigaste platserna i hela Andalusien, varför området också är mycket populärt bland vandrare. Den bästa tiden på året för att utforska den rika floran är mellan april och juni, när allt står i full blom.

Bergsgetter, gamar och vilda djur

Under mitt första besök i Sierra de Grazalema, med vandringsgruppen som jag är med i, fick jag veta att det fortfarande finns vilda getter här. Men jag hade inte förväntat mig att vi skulle få se en killing spatsera förbi oss rätt över parkeringsplatsen. Att se getterna är annars ganska ovanligt då de är mycket snabba klättrare. Samtidigt är de välkamoflerade med sin gråbruna päls, som liksom får dem att smälta in i naturen runt omkring dem. Två arter av de iberiska vilda getterna (Cabra pyrenaica) utrotades annars så sent som 1982 och 2000, men som tur är finns det fortfarande två arter kvar, och har man tur kan man få en skymt av dem från bergsstigarna ovanför byn.

Ett annat vilt djur som lever i området, särskilt i dalområdena med korkskog, är vildsvin. Dessa stöter man dock mycket sällan på, särskilt inte dagtid, om det inte handlar om de vildsvinsrätter som man hittar på de lokala restaurangernas menyer. Det finns även rådjur i skogsområdena i Sierra de Grazalema och vänder man blicken upp mot Sierra de Pinar ser man ofta gamar som sväva över bergstopparna, där de vaktar sina bon.

För personer som tycker om att promenera kan det sägas att det finns en mängd fina vandringsleder som börjar vid Grazalema. De flesta stigar är ganska branta men det finns även de som är planare, särskilt om man väljer att följa den gamla medeltida (en del säger romerska) stenbelagda stigen Calzada Medival ner till de bördiga slätterna nedanför byn.

De flesta stigar börjar vid vägen eller parkeringsplatsen strax ovanför byn. Vill man se kartor och beskrivning över olika vandringar så finns det på internet (Wikiloc.com) och det går också att få kartor på turistkontoret i byn. Sierra de Grazalema täcker 53 411 hektar och inkluderar 14 kommuner i provinserna Cádiz och Málaga. En av mina favoritstigar leder upp till Cueva de Dos Puertas (Grottan med två portar). Ska man ut och vandra här ska man vara medveten om att vädret ofta skiftar mycket snabbt – på bara några minuter, så man ska vara i god form samt att ha rätt utrustning med sig när man ger sig ut.

Lång tradition av merinoull

På vägen till Grazalema korsar man en slätt där fårflockar betar på marker som separeras av stenmurar, i ren biblisk stil. De största flockarna består av över 100 får, utöver de nya lamm som ännu inte fötts. Dessa får är merino-får, och tack vare dessa är Grazalema också mycket känt för sina utmärkta ullprodukter.

Merinofåren har varit motorn bakom Grazalemas ullindustri sedan 1600-talet, minst. Många av stadens filtar och hästfiltar m.m. har exporterats till Latinamerika. Under sina glansdagar hade Grazalema så många som tio textilfabriker och majoriteten av invånarna arbetade med ullproduktion. I dag finns det bara en kvar – Mantas de Grazalema – som sägs vara Spaniens äldsta överlevande hantverksmässiga textilfabrik. Vill man ta med ett kvalitetsminne hem från Grazalema är en av deras filtar, en halsduk eller en ullblazer ett lokalt hantverk av en kvalitet som man inte hittar någon annanstans.

Strax innan man kör in i den lilla stadskärnan på höger sida passerar man själva fabriken. I museumsdelen, som har gratis inträde och öppettider vardagar kl. 09.30-13.30, kan man bland annat se textilmaskiner från 1800-talet. 

Payoyoost och andra specialiteter

Av mjölken som fås från fåren görs något mycket gott. Nämligen Queso de Oveja, som är ostar som man som besökare både bör smaka och naturligtvis köpa med sig hem. Men när det kommer till ostproduktion i Sierra de Grazalema är det normalt osten Payoyo som det pratas om.

Osten Payoyo har hyllats som en av världens bästa ostar och den får också ofta pris vid World Cheese Award. Osten kommer från de inhemska payoyo-getterna och ibland blandas getmjölken med fårmjölk, varmed osten får en något mildare smak. På slätterna längs vägen upp till byn kan man stanna till vid Finca Las Hazuelas för att lära sig mer om processen, men vi fortsätter direkt till byn där vi promenerar runt och smakar olika sorters ost i olika ost- och delikatessbutiker. Provsmaka färsk, mellanlagrad eller lagrad payoyoost – kanske med smak av rosmarin eller paprika? Vi lyckas i alla fall aldrig åka härifrån utan en queso Payoyo eller två i väskan.

En unik Andalusisk by

Byn Grazalema har 2 053 invånare och skiljer sig från nästan alla andra vita spanska byar. Detta är en äkta bergsby där lukten från de öppna spisarna sprider sig i gränderna. Husen är traditionella och vita med mossbeklädda stentak och blommande pelargoner på balkongerna, och med de höga topparna i bakgrunden är Grazalema både dramatiskt och vackert. Staden är liten nog att inte gå vilse i men ändå tillräckligt stor för att gå på upptäcktsfärd. Då alla gator antingen går uppåt eller neråt är det tur att det finns många bänkar och små barer där man kan sätta sig och vila benen lite. 

Den bästa platsen att parkera bilen på är på torget framför turistbyrån. Om det skulle vara fullt just där, som på t ex tisdagar när det är marknadsdag, finns det en parkering ovanför centrum. Missa inte ett besök på utsiktsplatsen Mirador El Tajo, därifrån man har panoramautsikt över dalen på vägen ner till kyrktorget.

Jag lovar att man inte kommer gå från bordet hungrig i Grazalema och som besökare finns det inte heller någon riskt för att man skulle sakna valmöjligheter för varken lunch eller middag. Det serveras comida casera (hemlagad mat) och portionerna är stora. Det kan sägas att detta kanske inte är det bästa stället för vegetarianer. På de flesta menyer hittas både vildsvin, rådjur, get och kanin från bergen intill, vanligen i form av grytor eller med härliga såser med vild svamp, vitlök, rotfrukter, örter och naturligtvis rikligt med vin.

Meson La Posadilla på Plaza de Andalucía är en trevlig plats att slå sig ner på och iaktta livet i byn, och deras meny del día (dagens meny, som endast serveras på vardagar) kostar bara 10 euro. Skulle man ha riktigt gott om tid och önskar njuta av en lugn måltid av hög kvalitet och med god service rekommenderas Meson de Simancón. I bägge fallen kan det tänkas att man behöver en siesta efter maten.

Vill man slå på stort och njuta av ett glas eller två med robust vino tinto (rött vin) till måltiden finns det också några charmiga hotell i Grazalema och flera casas rurales för några oförglömliga dagar på landsbygden.

(Källor: Junta de Andalucía, AEMET, Wildside Holidays, Vista Andalucía, Mantas de Grazalema, Finca las Hazuelas, Fascinating Spain, Tambor del Llano och Turismo Grazalema)