Den globala fetmaepidemin

För första gången i människans historia dör nu fler människor till följd av övernäring, än på grund av svält och bristsjukdomar. Vi pratar om en global fetmaepidemi och det finns risk för att den nuvarande unga generationen blir den första på många hundra år där barnen lever kortare tid än sina föräldrar
I till exempel Sverige är idag 33 procent överviktiga och 11 procent feta, en fördubbling på de senaste 20 åren.
Vanligen används BMI, Body Mass Index, för att definiera graden av övervikt. BMI = vikten(kg)/ längden i meter i kvadrat. Ett BMI-värde mellan 25 – 29,9 betraktas som övervikt medan ett BMI-värde >29,9 bedöms som fetma. Midjemåttet är ett annat viktigt mått som anger graden av bukfetma. Midjeomfånget mäts mitt emellan nedersta revbenet och höftbenskammen efter en normal utandning. Män med en midjeomkrets > 102 cm och kvinnor > 88 cm, har betydligt förhöjd risk att utveckla en allvarlig sjukdom.
Glädjande nog har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat stadigt de senaste decennierna i Norden. En nedgång har setts hos båda könen där man tror att anledningen bland annat är att rökningen minskat totalt, vi äter sundare samt en aggressivare medicinering. Det finns dock en stark oro att den trend vi ser av ökande fetma skall bryta denna positiva utveckling. Till exempel har förekomsten av diabetes typ 2, som till cirka 85 procent är en följd av fetma, slagit alla prognoser och ökat kraftigt. År 2030 väntas den ha ökat globalt med 114 procent jämfört med år 2000.
Fetma är ofta en svårbehandlad sjukdom som går att jämföra med alkoholism och nagelbitning. Den kan bero på många olika saker, bland annat ärftlighet, livsstil, miljö och kultur. Man kan till exempel ha en ärftlig egenskap som gör att man har lättare att lagra fett än andra. Den egenskapen kan sedan förstärkas hos vissa personer, bland annat beroende på hur man umgås med kost och motion. Den trend av stigande kroppsvikt förklaras av att vi äter mera, d.v.s. större portioner, samt motionerar mindre. I Sverige har 75 procent av befolkningen otillräcklig fysisk aktivitet, varav cirka 30 procent är närmast helt inaktiva.
Listan över fetmarelaterade sjukdomar kan göras lång och innehåller många allvarliga sjukdomar. Förutom diabetes typ 2 ökar fetma också risken för bland annat högt blodtryck och höga blodfetter, samtliga kända som riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Förutom dessa finns också gallsten, fettlever, höftledsartros, astma och snarkning med andningsuppehåll. Fetma ökar också risken för cancer i livmoder, äggstockar, bröst, prostata, matstrupe, tjocktarm, njurar, gallblåsa, lever och bukspottskörtel.
Det som dock oroar allra mest är den lavinartade ökningen av fetma hos barn och ungdomar. För 15 år sedan hade 5 procent av 10-åringarna i Sverige diagnosen övervikt eller fetma – idag är den siffran 25 procent. Barn- och ungdomsfetma innebär samma hot mot de ungas hälsa som hos vuxna. Överviktssjukdomar som diabetes typ 2 och kärlsjukdomar har ökat kraftigt bland unga, vilket är ett helt nytt fenomen. Barnfetma övergår ofta i vuxenfetma och många ”mulliga” barn har föräldrar som ser likadana ut. Skall vi lyckas vända på den skenande fetmaepidemin är det definitivt bland barnen vi måste börja. Barn rör sig allt mindre och äter fel. Vanlig lagad mat har ofta ersatts med fet snabbmat, godis, chips och läsk samt många, många timmar framför TV och datorn. Fetmaepidemin speglar helt enkelt vår livsstil. Vi hinner inte riktigt bry oss om hur vi rör oss eller vad vi äter, trots att vi ofta vet att vi gör fel.