Malmöbo i Palma

Lisa Olin var bara en liten flicka när hon första gången lämnade Malmö och reste till Spanien tillsammans med sin mamma, då till Málaga. Det blev ett par år i Sydspanien innan familjen flyttade hem till Skåne igen. Nästan 30 år senare, och efter avlagd examen inom turism samt en god portion hotellerfarenhet i Sverige, växte längtan hos Lisa igen.

”Ole, dole, doff” fick avgöra att det blev Mallorca istället för Gran Canaria. Jag fick jobb på Tomeo Escalas hotell i Magaluf – och ja, det var så jag kom in i familjen”, minns Lisa, som har bosatt sig på Mallorca, där hon lever ett spanskt liv tillsammans med sin Oskar som kommer från Zamora på fastlandet.
”Jag är väl integrerad och det finns inte mycket till svenskhet i min tillvaro. Det enda jag saknar är svensk jul. Att hämta julgranen i skogen, julpyntet, ljusen och snön. Men som tur är har jag IKEA här i Palma – och det räddar mig när jag längtar efter pepparkakor och andra svenska specialiteter. På grund av jobbet firar vi nästan alltid jul här, och jag pyntar vårt hem i Andratx a la sueca”, skrattar Lisa – och jag kan se det framför mig.

”Oscar är också i branschen, så det är mycket hotell i vårt liv med långa dagar på jobbet, men vi njuter av att arbeta i en så internationell miljö. Här på Santa Clara arbetar sju olika nationaliteter och gästerna kommer från hela världen”.

Då Escalas bröderna öppnade Hotel Santa Clara i april 2008, följde Lisa med och blev receptionschef.

”Det är underbart att jobba på ett relativt litet hotell. Det ger mig en bra känsla att jag vet var ’rum 108’ åt i går kväll så att jag kan snacka med gästerna om det, ifall de har lust. Det är ett 4-stjärn-igt hotell, men stämningen är intim – lite hostal aktigt på det lyxiga sättet.

Gästerna rosar oss alltid för läget, som är mycket centralt, men samtidigt tyst och lugnt – och så tycker alla jätte mycket om våra sängar”, berättar Lisa, som upplever att det kommer fler och fler asiatiska, amerikanska och sydamerikanska gäster till ön igen. ”2010 har varit ett riktigt bra år med många olika nationaliteter. Det gör mitt jobb ännu mer spännande och man lär sig en massa om människor”.