När Palomares bombades under det 20: e århundradet

De spanska myndigheterna har fortfarande inte förmått amerikanerna att rensa upp helt och hållet efter det att ett B52-bombflygplan störtade vid Palomares under 1966. Bombflygplanet tappade hela tre atombomber i området omkring Palomares och en fjärde i havet utanför den spanska östkusten. Ett område på 50 000 kvadratmeter förorenades med radioaktiva ämnen och nu, 45 år efter olyckan präglas området fortfarande av föroreningarna.

Året är 1966. Det kalla kriget har kulminerat under Kubakrisen 1962, men de amerikanska styrkorna patrullerar fortfarande med atomvapen för att kunna svara på ett eventuellt angrepp från Sovjetunionen. Under flygningarna finns det två områden över Spanien, var bombflygplanen tankas i luften på väg mot den sovjetiska gränsen. Under en flygning den 17 januari är det någonting som går fel under tankningen över Almeríaregionen. Bombflygplanet flyger in i tankplanet, som snart börjar brinna och sprängs i luften. B52-flygplanet störtar mot marken och fyra av de sju besättningsmedlemmarna skjuter sig ut med hjälp av katapultsätena och överlever. Men planet tappar sina fyra atombomber, och det leder till en lång diplomatisk tvist mellan USA och Spanien, som fortfarande idag, 45 år efter olyckan, inte är över.

Den första saneringen
Snart efter olyckan sänder amerikanerna ut en grupp för att sanera området och för att hitta bomberna. De hittar snart de tre bomberna som landat på land, men två av bomberna har detonerat och radioaktiva ämnen har spridits över ett område på två kvadratkilometer. Den fjärde bomben hittas först två och en halv månad efter olyckan på botten av Medelhavet, men de är intakta.
En lång saneringsprocess sätts igång, och en del kontaminerad jord läggs i tunnor och en del grävs ned i en grop. Den negativa effekten av den radioaktiva jorden blir emellertid kvar i området.

En liten stad, ett stort politiskt spel
Den lilla staden, Palomares i Almeríaprovinsen, levde före kraschen i sin egen värld, långt ifrån det kalla kriget, Berlinmuren och raketkapplöpningar. Plötsligt blir de bombade in i det tjugonde århundradet.
Staden upplever under de följande åren en nedgång i tomatskörden. Både för att jorden inte är lika frodig som förr, men också för att köparna av tomaterna är rädda för att köpa radioaktiva grönsaker. Senare flyttar människor ifrån den lilla staden som konsekvens av den dåliga skörden. Men historien slutar inte här, för fortfarande har inte all den kontaminerade marken sanerats.

En strid mellan två regeringar
Striden om ansvaret för saneringen har fortfarande inte fått ett avslut. I december förra året sände den amerikanska regeringen ett brev till det spanska utrikesdepartementet med ett beslut om att inte planerar att delta i det spanska saneringsarbetet.
17 januari i år svarade det spanska utrikesdepartementet den amerikanska regeringen med hårda ord om att de kräver att amerikanerna deltar i saneringsarbetet och i omhändertagandet av det kvarvarande plutoniumet.
I februari skickades en grupp på 11 amerikaner till området, men enligt den amerikanska ambassadören i Madrid, Jeffrey Galvin, är inte det ett tecken på att USA tar sig an problemet: ”För ögonblicket tas inga beslut. Det är en fråga mellan två regeringar, och besluten kommer att fattas vid en senare tidpunkt”. Cayetano Lopez, från det spanska forskningsinstitutet CIEMAT säger till El País att ”i princip finns det inte behov av fler undersökningar”.
De kommande månaderna kommer att visa vad de aktuella amerikanska undersökningarna leder till.

Källa: El País, Time