Bli klokare på stressen i din kropp

 

Det värsta är ju när vi tillslut bara fortsätter och plötsligt inte kan sluta. Kanske känner du igen dig? Du känner först att du har koll på läget och att du kan låta bli varefter det blir mer en kontroll för dig, för saker går på räls, men därefter blir du beroende av det och sedan kan du inte stoppa den onda cirkeln.
Kanske har dina närmaste sagt att det är dags att sluta, påtalat att du förändrats, är mer irriterad, sur och tvär, och kanske känner du inte lycka längre heller?

 

Stämmer detta på dig? Läs då gärna vidare. Vi har nämligen oss att ge dig lite ”insider”-kunskap.

 

Du känner till den akuta stressen, som även kallas hälsosam stress. Det är den stress som du känner när du upptäcker att du håller på att få en parkeringsbot, när ditt barn är nära att springa ut i gatan eller när du håller på att bli försenad till ett möte.

 

Kronisk stress å andra sedan har en nedbrytande effekt på din kropp. Detta är en stressform som du varit i alltför länge, kanske i flera år. Det är den stress som du kan känna invändigt, kanske som ryckningar, som hjärtklappning, nervositet, huvudvärk m.m. Det är ofta stress på cellplan, vilket skapar fria radikaler och som är svår att handskas med. Ett exempel på detta kan vara att du har en ledig dag med din familj men du kan helt enkelt inte slappna av och varva ned – du stressar, ditt nervsystem är överarbetat och du helt uppe i varv – trots att du inte ska göra någonting alls. Ofta börjar denna stress av utifrån kommande faktorer som chock, arbetsbörda, arbetsmiljö, ekonomi, sjukdom i den närmaste familjen eller liknande.

Dina binjurar är de två körtlarna som i överlag styr dina stresshormoner. De sitter i länden, strax ovanför dina njurar. De hjälper till att styra din vätske- och saltbalans, din förmåga att reagera på fara, ditt blodtryck, immunförsvar och mycket mer.

 

Binjurarna följer signaler från hypotalamus och hypofysen, de ansvarar för utsöndrandet av kortisol, ett slags essentiellt glucocoricoid steroidhormon som även kallas ”stresshormon” när det aktiveras under ”kamp och flykt”. Kortisolnivåer är högst om morgonen ca kl. 06.00-07.00 och lägst om natten. Kortisol har en avgörande betydelse för flera av kroppens funktioner, som bland annat att reglera vätskenivån i kroppen samt salt-, fett-, kolhydrat- och proteinbalansen.

 

Kortisol hjälper dig med:
¥ Att hålla dig vaken och alert
¥ Ger energi och kraft
¥ Håller igång ämnesomsättningen (hjälper till med att förbränna fett till energi)
¥ Balanserar blodsockernivåerna (då det ger cellerna möjlighet att uppta och omvandla glukos till energi)
¥ Reducerar inflammation och hjälper läkande
¥ Balanserar vätskenivåer baserat på salt- och vattenintag
¥ Bidrar till kontroll av blodtryck
¥ Hjälper till med kognitiva processer som inlärning, minnesförmåga och formulering
¥ Tillåter oss att reagera och fly uppfattade faror
¥ Hjälper till med att utveckla fostret under graviditet

 

Vid fysisk eller emotionell stress, dålig livsstil, sömnbrist eller sjukdom och infektion får binjurarna besked från hypofysen via hormonet Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) att de ska pumpa ut mer kortisol än normalt.

Problemet med kortisol och kronisk stress är att vi inte längre lever i stenåldern. Vi möter inte lejon eller björnar som vi måste kämpa mot i vardagen. I stället möter vi varje dag hinder, problem och utmaningar som ska lösas på bästa sätt. Detta kan sätta kroppen i ”kämpa/fly-system”. Sensoriska celler skickar uppfattningen av hot eller stress från omgivningen till hypotalamus i hjärnan. Detta uppfattar hypofysen och binjurarna börjar producera mer kortisol. Enligt en undersökning genomför av Genetics Learning Science Center har förhöjd kortisolnivå en nedbrytande effekt på kroppen, då det aktiverar kämpa/flykt-systemet och under tiden stänger ned normala reproduktiva, förbrännings- och immunfunktioner.

Om denna cykel fortsätter under för lång tid blir personen allt mer mottaglig för olika former av sjukdom, infektion och hormonella problem.

 

Tecken från kroppen när vi har för höga kortisolnivåer i kroppen:
¥ Viktökning, speciellt kring mage och kinder/käkar.
¥ Humörsvängningar och ökad ångest
¥ Trötthet
¥ Problem med normal sömn
¥ Oregelbunden mens och fertilitetsproblem, samt minskad sexlust (kronisk stress tvingar pregnenolon/progesteron att ombilda kortisol, som är avgörande för ombildandet till DHEA och östrogen)
¥ Högre blodtrycksnivåer (kortisol gör artärerna snävare medan adrenalin ökar hjärtfrekvensen)
¥ Acne eller andra hudförändringar
¥ Förhöjd risk för osteoporos (kortisol kan minska hormoner som östrogen, vilket är viktigt för skelettets hälsa)
¥ Muskelsmärta och allmän smärta
¥ Förändringar i libido på grund av förändringar i östrogen eller mindre testosteron
¥ Överdriven törst
¥ Ökad urinering
¥ Högre mottaglighet för infektioner (stressresponsen kan sänka immunsystemfunktionerna)

 

Kortisol har en tendens att öka när kroppen uppfattar stress. Allt som orsakar ett negativt sinne – saker som ångest, bekymmer, ilska eller frustration – bidrar till högre kortisolnivåer. Intag av mediciner, inflammation, dålig sömn och dålig kost kan också utlösa förhöjda kortisolnivåer genom att rubba hormonbalanserna och påverka immunsystemet negativt.

 

Det är viktigt att leva livet och det sätt som vi ser fungerar bäst är helt enkelt att hålla sig till några förhållningsregler. Kortisol är inte ett problem. Vi har behov av kortisol och ska bara göra det till vår medspelare. Kemisk medicin, brist på motion, halv- eller helfabricerad mat samt höga stressnivåer kan göra att vi lever i en stressituation med för mycket kortisol i blodet.

Oavsett hur det ser ut i ditt liv så finns det sådant som du kan göra, som att arbeta med kortisolsänkande tekniker som mindfulness, motion och en kost rik på färska grönsaker, rent protein och frukt.

 

Kortisol är nödvändigt för livet och hjälper till att hålla oss motiverade, vakna och lyhörda för omvärlden.

1. Balanserat blodsocker
Ett ostabilt blodsocker, speciellt hypoglykemi (lågt blodsocker) (som binjuretypen ofta lider av) samt hög nivå av inflammation kan bidra till höga kortisolnivåer och andra hormonella obalanser. Nyckeln till att balansera hormoner är bland annat att byta spår och äta en antiinflammatorisk kost, som är låg på bearbetade livsmedel och hög på antioxidanter, fibrer och essentiella näringsämnen. Något av det bästa att äta för att sänka kortisolnivån och stabilisera blodsockret är grönsaker, frukt, kokos eller olivolja, nötter, frön, magra proteiner som ägg, fisk och gräsbetande nötkött samt probiotiska produkter (kombucha, kefir eller syrade grönsaker). Detta ger binjurarna stöd så att du kan upprätthålla en hälsosam vikt, öka energin dagtid och hjälper dig också med att sova bättre nattetid.

 

2. Minska stress
Meditation eller “mindfulness” har visat sig hjälpa till med att träna kroppen och kroppen med att stänga av stressresponsen och främjar avslappning. Många undersökningar visar att dagligt lugn eller meditation på 15-20 minuter kan hjälpa till att betydligt reducera mängden kortisol. Användandet av meditativa metoder kan även förbättra hjärnans och hjärtats hälsa, medan det också stärker ditt immunförsvar.

 

3. Regelbunden träning
Enligt forskningsresultat från Harvard Medical School är regelbunden motion (ca 30-60 minuter de flesta av veckans dagar – beroende på intensiteten) ett av de bästa sätten att hantera stress, balansera hormoner, sova bättre och så hjälper det att ha normala metaboliska funktioner (som t ex balansering av blodsockernivån). Nyckeln är att undvika överträning, vilket faktiskt kan göra att mer kortisol frigörs.
Motion hjälper kroppen att hantera stress bättre och stöttar ditt autonoma nervsystem (det som styr stress och avslappning). Det innebär att nästa gång som ditt stresshormon ökar på grund av uppfattning av hot, så är din förmåga att reducera kortisolnivåerna bättre. Detta på grund av att din kropp blivit bättre på detta under fysisk aktivitet.

 

4. Använd adaptogena örter och superfoods
Örter kan hjälpa till med att sänka kortisolnivåer, balansera hormoner, reducera inflammation på grund av deras starka antioxidanta, antivirala och antibakteriella effekter. De har naturliga antidepressiva effekter, ger mer energi och hjälper till att balansera blodtryck och blodsocker.

Det finns minst 16 olika dokumenterade adaptogena örter som kan hjälpa till att sänka kortisolet.

De bästa är:
– Ginseng – (Panax ginseng) forskning har visat att ginseng kan förbättra mental prestation och din förmåga att stå emot stress. Ginseng har också antioxidant och antidepressiv effekt och kan naturligtvis minska blodtryck och sänka blodsocker.
– Ashwagandha – kallas ofta för indisk ginseng, det stärker ditt immunsystem, lindrar ångest och hjälper kroppen att sänka kortisolnivån.
– Astragalus – ökar mängden anti-stressföreningar som vår kropp använder för att reparera och förhindra stressrelaterade skador.
– Lakritsrot – kan öka energi och uthållighet, stärka immunsystemet samt skydda thymus mot att skadas av kortisol. Därutöver påverkar det blodtrycket, så lakritsrot ska ätas i lagom mängd.
– Rosenrot – innehåller en fytokemikalie, känd som salidroside. Den hjälper till att lindra ångest och fungerar även mot åldrande. Rosenrot undertrycker produktionen av kortisol och skyddar hjärta och lever, förbättrar minnet samt syreomsättningen. Ny forskning visar även att den är effektiv vid önskad viktminskning.

 

6. Tillräckligt med sömn
Att sova tillräckligt hjälper oss med att styra kortisolproduktionen. Men när vi upplever höga kortisolnivåer kan det vara svårt att sova. Ligger du och funderar på att-göra-listor när du egentligen ska sova? Vid normala cirkadianska rytmer stiger kortisolnivåerna under loppet av de tidiga morgontimmarna för att sedan falla till mycket låga nivåer under natten, innan och under sömn.

 

7. Testa ditt system
Genom att göra ett hormontest kan du få information om hur dina hormonnivåer ligger och hur du på bästa sätt går från obalans till balans. Du får helt enkelt ett skräddarsytt program till dig och din kropp. Vill du veta mer? Skriv då till oss eller ring Friederich.

Överaktivitet i binjurarna hör ihop med stress och hormonella obalanser. Genom att följa de steg som anges här kan du klara av att vila lättare. Ultimat bör du sova 7-9 timmar varje natt för att nollställa dina cirkadianska rytmer och få tillbaka hormonerna i balans.

Hos curra · me jobbar vi med helheten, kosttillskott, kost och laboratorietester. Det är nämligen så att man kan göra en hormonanalys och få reda på exakt var dina obalanser ligger, och sedan få en preciserad behandlingsplan utifrån dina obalanser, din kropp och dina behov!

Vill du ha förändring? Boka då en hälsokonsultation hos Frederich, som kan göras i Centro Sanum eller hemma hos dig.

Varje månad har Friederich en gratis dag, då du kan komma in till Centro Sanum och fråga honom om tips och råd, gratis.

 

 

Chloe och Friederich är holistiska behandlare som ser din kropp som en helhet och erkänner att din livsstil, ditt sinne, ditt psyke och din kropp hänger ihop! Tillsammans har de mer än 25 års erfarenhet i behandling av hormonella obalanser och kroniska sjukdomar. De är grundare av currame-metoden, Health Mentor utbildningen och Skapa naturlig (hormon) balans.