I snart ett hundra år har spanjorerna fått leva med den underliga bördan som det måtte vara att ha gett namn till Spanska sjukan, som med start 1918 och under de kommande fem åren spred sig till nästan hela världen och ledde till döden för minst 50 miljoner människor.
Det var så många att det bara går att jämföra med pesten som härjade under medeltiden, och som var värre än en av nutidens mest fruktade plågor, aids. Inget land kan väl ta ansvar för en sjukdom som Spanska sjukan, en art av muterad influensa, men spanjorerna pekar ofta på att den från början kom från USA, och även Frankrike har ibland sin del av skulden. Under senare år har forskare varit överens om båda teorierna och pekar på att anledningen till att sjukdomen uppkallades efter Spanien är att landet ju var neutralt under det första världskriget varmed det kunder rapportera om pandemins utbrott. I andra länder, som var med i kriget, var pressen censurerad, och dessa länder ville inte oroa befolkningarna, speciellt trupperna, med så dåliga nyheter.
Först USA, sedan Frankrike Den hittills vanligaste och mest accepterade teorin säger satt det första fallet av Spanska sjukan kan spåras till Camp Funston, i den amerikanska delstaten Kansas, där soldater som väntade på att skickas till kriget i Europa var stationerade. Trots att influensans spriding var snabb var den inte dödligare än andra tidigare kända influensor. Men någon gång under sommaren 1918 muterade detta influensavirus och blev historiens mest effektiva mördare. Men inte heller mutationen upptäcktes först i Spanien, utan istället i den franska hamnstaden Brest år 1918, som det året utgjorde landsstigningsplatsen för hälften av de amerikanska soldater som kom för att hjälpa Frankrike och Storbritannien i kampen mot Tyskland. Och på så sätt kom alltså viruset till Europa.
En tidigare teori säger att viruset fanns i Frankrike redan 1916 och att det var därifrån som det fördes till Spanien av spanjorer som arbetade i grannlandet. Men de kunde lika gärna ha för med sig viruset i motsatt riktning.
Ny undersökning pekar på Spanien En helt ny undersökning gjord av forskare vid universitet i Baskien, Madrid och Arizona (USA), och den hittills grundligaste studien genomför inom området, slår fast att Spanien drabbades svårt av pandemin och att en annan eller flera mutationer mycket väl kan ha skett i Madrid. Influensan spreds snabbt till andra spanska städer och tillslut drabbades alla provinser. Under hösten 1918 minskade dock dödligheten i huvudstaden. Förklaringen sägs vara att Madridborna hade drabbats av den första typen av viruset och därmed hade deras immunsystem utvecklat ett försvar. Av en total befolkning på omkring 20 miljoner människor menar forskarna att så många som 237 000 spanjorerna duka under för sjukdomen som bär landets namn. Men det finns fortfarande inga övertygande bevis för att viruset faktiskt kom från Spanien. Och underligt nog, eller sannolikt, är det någonting som forskarna fortfarande vill och försöker att klargöra.
WHO bekymrade Enligt Världshälsoorganisationen WHO började Spanska sjukan en cykel som, om även i mindre omfattning, upprepades både 1957 och 1968. Nästa utbrott var förväntat i början av 1990 men viruset har ännu inte visat sig, vilket förvirrar epidemiologiskt fackfolk. Rädslan för ett nytt utbrott förklarar varför WHO är så bekymrade och uppmärksamma på influensautbrott, vilket tydligt upplevdes 2009 när det nya viruset H1N1 spred sig till hela världen inom loppet av bara några månader. Fågelinfluensan H5N1 spökar fortfarande och ett helt nytt virus, H7N9, är på väg från Kina.
Planerat underhållsarbete:
Lördagen den 5 augusti 2023 från kl. 08.00 kommer det att göras uppdateringar på ensueco.com. Under tiden som underhållsarbetet utförs kommer sidan att vara otillgänglig och detsamma gäller för En Suecos app. En Sueco ber om överseende med detta.
