Optimera din ämnesomsättning

Sköldkörteln är en viktig körtel i vår kropp och den spelar en central roll i att reglera ämnesomsättningen. Den producerar hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), som påverkar funktionen hos många organ i kroppen. En underaktiv sköldkörtel kan resultera i låg ämnesomsättning, vilket kan leda till flera olika symtom såsom viktökning, trötthet, förkylning och slöhet. För att upprätthålla en hälsosam ämnesomsättning är det därför viktigt att ta hand om sköldkörteln.

Hormonsystemets samarbete med hjärnan

Man känner till ca 100 hormoner som bildas i våra organ, fettvävnad och i blodomloppet. Till största delen bildas de i våra olika körtlar. De är kemiska budbärarämnen som genom blodet förbinder alla kroppens celler.

Hormoner ingår i så gott som alla kroppens funktioner. De flyter runt fritt i blodet och för att aktiveras måste de hitta mottagare, dessa kallas receptorer. Receptorerna fungerar som lås och för att en receptor ska öppna upp sig för rätt hormon krävs en bestämd nyckel, nämligen det önskade hormonet. Annars, om alla nycklar kunde låsa upp alla receptorer skulle det bli väldigt rörigt och det skulle bli helt fel i hela systemet. Så bortsett från att rätt hormoner måste vara närvarande är det också helt avgörande att nyckelhålen, nämligen receptorerna, fungerar som de ska. När kroppens hormoner inte fungerar som de ska beror det lika ofta på att receptorerna inte fungerar som de ska.

Hjärnan och det omedvetna nervsystemet samarbetar med hormonsystemet, som främst styrs av hypotalamus och hypofysen. Det är dessa två centra som samordnar all aktivitet i kroppens ämnesomsättning. Hormonsystemet är inte en fysisk enhet utan en serie sammankopplade organ som alla har olika funktioner. För vara en del av hormonsystemet måste organet vara en körtel som bildar och utsöndrar en kemisk substans i blodomloppet. De kallas endokrina körtlar. De viktigaste hormonkörtlarna är hypotalamus, hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlarna, binjurarna, bukspottkörteln, äggstockarna, testiklarna och tallkottkörteln. Hormonsystemet hjälper till att reglera cellernas funktion i hela kroppen. De överordnade centren kontrollerar hur mycket hormon som finns i blodet. Om ett hormon saknas skickar de ut ett meddelanden till just det organ som producerar det önskade hormonet så att det producerar lite mer. Om det är för mycket får det meddelande om att minska aktiviteten. Hormonerna lagras i vävnader och frigörs vid behov.

Ett exempel på hormonernas omfattande funktioner är t ex om du blir skrämd, måste slåss eller liknande, så utlöses adrenalin från binjurarna vilket sätter igång en mängd reaktioner. Ditt hjärta slår snabbare, blodet omdirigeras omedelbart till de vitala organen, din uppmärksamhet stimuleras, matsmältningen saktar ner osv.

Sköldkörtelns roll i ämnesomsättningen

Denna månad väljer jag att börja med sköldkörteln, glandula thyroidea, som ofta är den mest ignorerade körteln i vår kropp. Sköldkörtelns uppgift är att hålla ett öga på ämnesomsättningen. Den sitter tvärs över luftstrupen strax under struphuvudet. Den liknar en fjäril och väger ca 50 g.

Trots sin blygsamma storlek producerar den hormoner som påverkar de flesta av kroppens organ. De viktigaste metaboliska hormonerna är tyroxin, även känt som T4, som utanför sköldkörteln omvandlas till T3 (trijodtyronin), som är den aktiva formen av hormonet.

Sköldkörteln kan bäst beskrivas som ett kraftverk som kontrollerar tillväxt och energiomsättning i kroppen. Har du för lite ämnesomsättningshormon i kroppen saktar allt i kroppen ner. Tarmarna blir tröga, du går upp i vikt, blir slö, tankemönstret blir trögt, du har kalla händer och fötter även om det är sommar.

En låg ämnesomsättning är många gånger ett åldersfenomen. Så det är bra att ta hand om sin ämnesomsättning tidigt och det finns som tur är mycket som du kan göra själv för att hålla den frisk.

Låg ämnesomsättning anses vara upp till sju gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Hos kvinnor finns det en autoimmun sjukdom som kallas Hashimotos sjukdom, som är en störning där kroppen bildar antikroppar mot de hormonproducerande cellerna i sköldkörteln. Detta kan mätas i blodet. Om ämnesomsättningen i stället är för hög, går allt på högvarv med hjärtklappning, skakningar, diarré, svettning, du är överaktiv m.m. och går ner i vikt trots stor aptit. I allvarliga fall får personen utskjutande ögon. Det ses dock relativt sällan. Lider du av dessa symtom är det viktigt att du söker hjälp hos läkare innan du börjar med någon som helst form av självhjälp!

Det är en något komplicerad verkstad, för hur mycket hormon sköldkörteln måste utsöndra bestäms av hur mycket hypofysen släpper ut, och detta organ är underordnat den ansvariga hypotalamus. Ämnesomsättningshormonerna är också viktiga vid bildandet av progesteron och moderhormonet pregnenolon, från vilket det bildas många andra hormon. Ett annat hormon som bildas i sköldkörteln kalcitonin. Ihop med bisköldkörtlarna reglerar det kalciummetabolism, men kontrolleras inte av hypofysen.

Konsekvenser av för låg eller för hög ämnesomsättning

Sköldkörtelhormonproduktionen är beroende av jod för sköldkörtels hormoner innehåller just jod. I jodfattiga områden tillsätter man därför jod i vanlit matsalt. Lider man av jodbrist kan sköldkörteln svullna och man får struma, vilket dock även kan bero på andra orsaker.

En del livsmedel blockerar jod, bland annat soja, sojaolja och färdiglagade rätter samt jordnötter. För mycket fleromättade fetter, som t ex växtoljor och margarin, är belastande då de blockerar bildandet av ämnesomsättningshormonerna. Däremot anses kokosolja vara bra eftersom den innehåller medelkedjiga fettsyror, som kan öka ämnesomsättningen och därmed främja viktminskning, men se till att använda kokosolja av bra kvalitet. Livsmedel som belastar en underaktiv sköldkörtel är raffinerade livsmedel med socker och raffinerade spannmål som vete och pasta, potatis och ris, med ett högt glykemiskt index, vilket stimulerar bildandet av insulin som också är belastar sköldkörteln.

Livsmedel som i stället stimulerar är jodhaltiga livsmedel som tång, kelp, nori, osv.

Krydda din mat med havssalt eller Himalayasalt. Ät mycket sesam, t ex i form av tahini, äggula, pumpafrön, kronärtskockor, lök och vitlök, champinjoner, bananer, avokado, rädisor, tropiska frukter m.m. Gör en god juice till dig själv med t ex vattenmelon, lite lecitinpulver, banan och en tropisk frukt och ha även i lite aloe vera. Se till att få i dig tillräckligt med protein. Och återigen, använd mycket kokosolja av bästa kvalitet. Det hjälper till att stimulera sköldkörteln.

Bra kosttillskott för låg ämnesomsättning

Personer med låg ämnesomsättning kan få hjälp av en del kosttillskott. Det är viktigt att komma ihåg att den bästa grunden är en multivitamin/mineralprodukt av hög kvalitet som t ex Omnimin, Mivitotal eller Spektro. Dessutom finns det några specifika kosttillskott som kan vara bra. Här är några rekommendationer:

Kelp

Kelp i tablettform kan vara ett alternativ, men det är viktigt att följa angiven dos noga. Överdosering av jod kan ha negativa effekter på ämnesomsättningen. Kelp innehåller aminosyran L-tyrosin, som ihop med jod är nödvändig för produktionen av sköldkörtelhormonerna T4 och T3. Om du väljer att ta L-tyrosin bör det tas för sig själv, separat från andra kosttillskott. Tyrosin finns naturligt i köttprotein.

Obs! Ta aldrig tyrosintillskott om du tar blodförtunnande läkemedel eller om du har malignt melanom eller andra former av cancer i hud eller nervsystemet.

Tar du någon medicin eller lider av sjukdom bör du alltid rådfråga din läkare innan du börjar ta kosttillskott!

Selen

Selen spelar en viktig roll vid låg ämnesomsättning, precis som zink, B2, B3 och B6 är nödvändiga för normalt bildande av ämnesomsättningshormoner.

Sibirisk ginseng

Sibirisk ginseng kallas även rysk rot och kan vara till fördelaktig hjälp. Ta det under en månad och gör sedan uppehåll i en månad. Det kan köpas som ett enskilt tillskott eller i produkten Omni Vital, som också innehåller adaptogener som Astragalus, Schizandra och Rosenrot.

C-vitamin

500 mg C-vitamin två gånger om dagen kan bidra till att öka energinivåerna.

Q10

100 mg Q10 en gång om dagen kan hjälpa till att höja energin och välbefinnandet rent allmänt.

D-vitamin

D-vitamin har en betydande effekt för immunsystemets normala funktion. Man tror att detta vitamin möjligtvis kan motverka den autoimmuna sjukdomen Hashimoto.

Små tips mot låg ämnesomsättning

Förutom kosttillskott finns det små tips som kan vara till nytta för personer som har låg ämnesomsättning. Dessa tips kan hjälpa till att stödja en hälsosam ämnesomsättning:

Motion

Se till att motionera regelbundet. Motion kan öka produktionen av ämnesomsättningshormoner och det är särskilt viktigt att du motionerar om du är överviktig och följer en kalorifattig kost. Försök att motionera minst 30 minuter 3–5 gånger i veckan.

Rökstopp

Om du röker, försök att sluta helt eller i alla fall minska på rökningen. Cigaretter har visat sig förvärra en underaktiv sköldkörtel, så det är bäst att sluta röka helt för att stödja din ämnesomsättning.

Stresshantering

Undvik stress och se till att du har egentid. Stress kan påverka sköldkörteln negativt, så det är viktigt att hitta sätt att minska och hantera stressen i ditt liv.

Tandkräm och vattenkvalitet

Undvik tandkräm som innehåller fluor och var uppmärksam på innehållet av klor i ditt dricksvatten. Dessa ämnen kan blockera receptorerna i sköldkörteln och påverka dess funktion. Välj i stället flourfri tandkräm och överväg att filtrera ditt dricksvatten om det innehåller klor.

Matsmältningssystemet

Ta hand om ditt matsmältningssystem. Tugga maten långsamt för att se till att den blandas tillräckligt med dina enzymer. Njut av maten och ät långsamt. Du kan också överväga att ta ett tillskott med enzymer för att stödja matsmältningen.

Matintolerans och anpassning

Att hitta rätt kost i vår moderna matvärld kan vara en riktig utmaning, särskilt om du misstänker att du lider av matintolerans eller är osäker på vilken mat som är bäst för dig. Om så är fallet kan det vara bra att söka hjälp från en professionell dietist, som kan hjälpa till att anpassa din kost utefter din individuella ämnesomsättningsprofil.

Kom ihåg att alltid konsultera läkare eller specialist innan du gör några ändringar i din kost eller livsstil, särskilt om du har underliggande medicinska tillstånd eller tar mediciner. De kan ge dig den vägledning du behöver och se till att eventuella justeringar av din kost är säkra och lämpliga för just dig i din specifika situation.