Profil: Dana Dragomir

Världens första kvinnliga professionella panflöjtist styr tonerna mot Spanien

Hennes toner till sången Mio min Mio, ledmotivet till filmatiseringen av Astrid Lindgrens populära bok, nådde hela Sveriges befolkning i början av 1990-talet. Resan dit var både spektakulär och dramatisk. Nu möter hon En Suecos journalist en solig vinterdag i La Cala de Mijas.

Nytt kapitel i livet

Vi träffas nere vid stranden. Dana har precis kommit till Costa del Sol från Costa Blanca, där hon hälsat på vänner. Hälsar på vänner gör hon även på denna kust, närmare bestämt i Benahavís, men hon är inte här för bara några härliga dagars semester.

”Jag har alltid tyckt om Costa del Sol och har länge funderat på att flytta hit. Jag älskar stränderna, ljuset, naturen och värmen. Jag känner mig hemma och mår bra här. Det har bara inte varit rätt tillfälle för en flytt hit tidigare”, förklarar Dana. Att hon nu har kommit till en punkt i livet då spanienflytten kan bli verklighet är dock inte bara resultatet av en ljuv dröm, det bär även sorg med sig. När jag möter Dana har nämligen hennes liv förändrats radikalt det senaste året.

”Min man Klas dog för ett år sedan. Sedan dess har jag levt livet dag för dag, inte vetat vad jag ska göra, men nu är det dags för ett nytt kapitel. Jag känner en sådan dragning till Medelhavet så om jag bara hittar en bostad som känns rätt så flyttar jag direkt. Klas och jag talade ofta om Spanien, men nu blir det jag som själv får förverkliga drömmen”, berättar Dana, och så lägger hon till: ”Och så söker jag en manager – någon som är kunnig och kan lansera mig på den spanska arenan.”

Lång musikkarriär

Dana och Klas delade ett långt liv tillsammans. De träffades 1991 när han bokade henne för att spela panflöjt i Carlssons kula med Janne Carlsson. Klas var nämligen ingen annan än Klas Burling, som på den tiden arbetade som artistansvarig på SVT. Därefter levde de inte bara som äkta makar (de gifte sig 1992), Klas vara även Danas manager under hela deras liv tillsammans.

Första gången som Dana uppträdde med sin panflöjt i svensk tv var dock redan 1987, när hon från Göteborg var med och spelade i Godmorgon Sverige.

”Mitt stora genombrott å andra sidan kom med ledmotivet till filmen Mio min Mio, komponerad av Björn Ulvaeus och Benny Andersson, med vilken jag fick förstaplatsen på Svensktoppen perioden 12 maj till 15 september (alltså i hela tio veckor) 1991, efter att ha petat ner ’Fångad av en stormvind’ med Carola från den ärofyllda platsen”, säger Dana, som därmed blev den första instrumentala artisten som tilldelades topplaceringen.

Efter detta kunde Dana leva ut sin potential som panflöjtist med otaliga tv-framträdanden, samarbeten med många stora namn, bland andra Max Martin, och flertalet skivor som sålt i över 1 miljon exemplar med både egenskriven musik och covers.

Danas första karriär

Karriären som tog fart efter ”Mio min Mio” kan Dana räkna som sin andra karriär. Hon hade nämligen redan gjort karriär med sin panflöjt en gång tidigare, i Rumänien – hennes födelseland. Den första gången som hon upptäcktes var hon så ung som 16 år och elev vid Rumäniens bäst ansedda musikskola, Liceul George Enescu i Bukarest. Där arrangerade hennes lärare en spelning för den unga panflöjtisten i nationell radio, vilket blev starten på en resa med fantastiska framgångar.

”Tänk, det förändrade hela mitt liv. Åren som följde, när jag var 16–22 år, spelade jag konserter inte bara i Rumänien utan även i bland annat Kuwait och Libanon. Ett av de länder som jag spelade mest i var Syrien, där kvinnorna i publiken, som inte fick bära pengar på sig, kastade upp dyrbara smycken till mig på scenen. Den kanske mest unika konserten jag gett var i Nordkorea för ingen mindre än Kim Il Sung”, berättar Dana.

Som 21-åring upptäcktes hon av en rumänsk-amerikansk manager som erbjöd henne treårskontrakt i Las Vegas, vilket hon naturligtvis tackade ja till. På den tiden var Rumänien en diktatur, vilket Dana verkligen fick uppleva när hennes utresevisum återkallades bara en dag innan hon skulle resa till USA. Bakom detta stod landets hemliga polis Securitate, som förklarade att hon var skyldig att tjäna sitt land och krävde att hon, om hon skulle få utreserätt, skulle spionera på landsmän i utlandet – bland annat hennes manager.

”Helt plötsligt blockerade mitt eget land hela min framtid. Jag var tvungen att tänka fort. Jag ville naturligtvis resa och insåg att jag inte hade något annat val än att säga ’ja’ om jag ville ha min frihet. Naturligtvis hade jag inga planer på att agera som spion så väl sittande på flyget mot USA visste jag att jag nu inte skulle kunna återvända till mitt födelseland”, förklarar Dana.

Efter en tid i USA insåg Dana dock att managers ord om att göra henne till en stor stjärna var ett tomt löfte. Med hjälp av en barndomsvän rymde hon från managern och tog sig till den lilla svenska orten Skene 1986. Efter bara några månader fick hon chans att spela i P4 Sjuhärad, och då radioproducenten tyckte så mycket om hennes toner ordnade han även en spelning i tv-programmet Gomorron Sverige. Dana upplevde att hon blev så väl bemött i Sverige att hon bestämde sig för att stanna, och snart tog karriären fart och fortsättningen har ni redan läst…

Därför blev det panflöjt

För en svensk är panflöjten inte det vanligaste instrumentet som barn tänker på när de börjar med musik. Det var det inte heller för Dana. Faktum är att i Rumänien, där panflöjten är ett nationalinstrument, är detta enligt tradition ett manligt instrument. Därför var instrumentet som Dana spelade då hon började Liceul George Enescu i stället piano. Att det sedan blev panflöjt var en slump, när hon vid 14 års ålder ställdes inför intagningsprov till fortsatta studier. Danas pianokunskaper var nämligen inte tillräckliga för att fortsätta vid den välrenommerade skolan. Då hon sett att det fanns två lediga platser i kursen för panflöjt valde hon den. Hennes val ifrågasattes av läraren, dels för att instrumentet alltså betraktades som manligt och dels för att hon inte spelat panflöjt tidigare. Nu tog hon upp en panflöjt från bordet bredvid henne och blåste, och skapade förbluffande ljuva toner.

”De flesta får bara fram blåsljud första gången, men jag, som när jag var liten hade roat mig med att spela på cola-flaskor, fick fram toner, och fick således fortsätta vid skolan, nu med panflöjt som instrument”, berättar Dana och fortsätter: ”Jag älskade (och älskar fortfarande) panflöjten. Jag har alltid velat vara fri och till skillnad från ett piano, som ju inte går att bära med sig, gav panflöjten mig just frihet, på fler än ett plan, och den ger mig fortfarande en känsla av frihet.

Besök i Rumänien

Sedan diktaturen i Rumänien föll 1989 har Dana kunnat återvända till sitt födelseland, där hon har besökt sin familj och spelat flera konserter.

Favoritlåt

Danas favoritsång att spela är ingen mindre än den svenska traditionella folkmelodin ”Ack Värmeland du sköna”.

Lyssna på Dana Dragomir på Spotify.

Panflöjt

Panflöjten är ett av världens äldsta instrument och i den grekiska mytologin är den guden Pans instrument. Den rumänska panflöjten heter nai, och detta är ett träblåsinstrument där tonerna bildas ur en rad olika långa rör. För att spela panflöjt används det som heter embouchure-blåsteknik, i vilken ansiktsmusklerna, munnen och läpparna används på olika sätt för att få fram olika toner med olika klang.

Kort info

Namn: Dana Dragomir (eller Daniela Burling, som är hennes privata namn )

Född: 1964 i Bukarest, Rumänien

Bor: I Stockholm

Familj: Dottern Alexandra

Gör: Panflöjtist

Övrigt: Dana är världens första professionella panflöjtist och kallas ofta ”Panflöjtens drottning”.