Fråga tandläkaren juni 2010

Jag har hört att efter 50 är risken för hål liten men istället riskerar man att tappa sina tänder. Några av mina bakre tänder sitter lösa och det blöder från tandköttet när jag borstar.
Hur hänger det hela ihop och vad kan jag göra eller låta göra.
Mvh. Eva S.

Tandkött
För att hålla tandköttet friskt är det viktigt att avlägsna de bakterier som fäster sig vid tandytan längst tandköttet (gingivalranden). Om du inte borstar tänderna på 3 veckor bildas det en ytlig inflammation som kallas för gingivit. Om gingiviten inte behandlas kan tandens “stödjevävnader” skadas av inflammationen och den sprider sig mot tandens fäste och bildar djupa fickor. Detta kan utvecklas till en tandköttssjukdom som kallas för parodontit.

Hur ska ett friskt tandkött se ut?
Färgen på ett friskt tandkött ska vara rosa eller ljusrött. Brun färgton finns vid större antal pigment producerande celler som hos mörkhyade individer eller storrökare. Ytan ska vara stram och “knottrig” som ett apelsinskal.

Vad är plack?
Bakteriebeläggningar som ofta kan orsaka karies och parodontit. Hos en frisk människa finns det balans mellan bakteriefloran och kroppens immunförsvar.

Vad är gingivit?
Tandköttet blir rött och svullet. Det blöder vid tandborstning. Bakterier samlas vid tandköttet och tandhalsarna och sprider sig in under tandköttet (subgingivalt plack) som måste avlägsnas hos tandhygienist eller tandläkare.

Vad är tandsten?
Mineralisering av plack. Tandsten kan man få både under tandköttet i fickor och ovanför tandköttet på tandytan. Saliven har stor betydelse för tandstenens uppkomst och därför bildas det tandsten oftast bakom framtänderna i underkäken vid de stora spottkörtlarna.
Nyare tandsten på denna plats i munhålan har vit färg och är lite sprödare medan äldre tandsten blir allt hårdare och mörkare med tiden.
Tandsten i fickorna har mörk färg och sitter hårt fast vid rotcementen. Detta kallas för blodsten eller exudattandsten.

Vad orsakar parodontit?
I riskzonen inkluderar faktorer som ärftlighet, rökning, diabetes, blodsjukdomar, nedsatt funktion i de vita blodkropparna, stress, depression och dålig munhygien i längre perioder.

Vad är parodontit?
Parodontit är en tandköttssjukdom som kan delas in i akut och kronisk. Sjukdomen kan förlöpa snabbt och aggressivt eller långsamt. Om tandköttsfickan är 4 mm eller djupare på mer än 4 ytor är det kronisk parodontit dvs. att tandfästet redan har skadats så pass att det är stor risk att förlora tanden.

Kan jag bli av med en kronisk parodonit?
Man kan stoppa inflammationen och få ett friskare tandkött, man blir aldrig helt frisk, men kan ”bromsa” utvecklingen genom behandling av parodontit hos tandhygienist och tandläkare. Hos dem kan man också få goda råd om hur man själv håller en god munhygien, genom regelbundna behandlingar hos tandhygienisten och rätt teknik med tandborsten och tandtråd eller interproximala tandborstar så får tänderna längre livstid och risken för inflammationer i både tandkött och i resten av kroppen minskas.

Hur ofta rekommenderar ni att man går till en tandhygienist?
Hos en frisk och hälsosam person är det bra att komma en gång om året. Hos en icke frisk människa är det bra att gå oftare beroende på vilken orsak. Somliga fall behöver gå var tredje månad medan andra kan gå två gånger om året. Det är väldigt viktigt att sköta "hemmajobbet", dvs. rutiner kring munhygienen. Utan en korrekt tandborstning kan mycket gå förlorat. Det är bra att komma och få personliga instruktioner hos tandhygienisten eller tandläkaren. Detta är även viktigt för helt friska människor för att kunna förebygga uppkomsten av eventuella problem.